.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Egyptens historia

Ämne: Geografi, Historia
| Mer

Memphis

Memphis var huvudstad i Egypten under Cheops tid och var då gott och väl 15 km långt strandområde efter Nilen. Memphis låg mittemot den ofruktbara Gizehplatån, där endast pyramiderna bryter den öde horisonten.
Cheops styrde de båda förenade rikena Övre och Undre Egypten från ett ståtligt palats i Memphis.
Övre och nedre Egypten sträckte sig då från Medelhavet söderut till Nilens första katarakt (vattenfall).
Memphis med sina palats, stormanshus, verkstäder, kontor, magasin byggnader och hamnanläggningar har för länge sedan blivit grus; nu finns där blott en lerhyddeby omgiven av dammiga palmlundar.
Men stiger man in i den svala stillheten i någon av de lådlika stormansgravarna, som omger pyramiderna, så får man i lågrelieferna på dess rikt dekorerade väggar en förbluffande livlig bild av Egypten sådant det en gång var.

JORDBRUKET

Jordbruket i det forna Egypten drevs mest i området kring Nilen. Jorden här var extra bördig p.g.a. att Nilen svämmar över varje år.
Då samlas nämligen mycket näringsrikt slam på åkrarna.
Därför fick bönderna i Egypten stora skördar.
Men detta räcker inte, grödorna behöver ju också vatten för att växa. Därför byggdes kanaler för att bevattna åkrarna.
När man skördade i Egypten, gick bonden före sin hustru och skar av säden med en skära av trä, som hade skärblad av flinta.
Hustrun, som kom efter gick med en korg och samlade upp den avskurna säden.

Hieroglyfer och Papyrus

I Egypten använde man hieroglyfer när man skrev. Dessa kan ha varit Egyptiernas tolkning av skrifterna från Mesopotamien, som kom flera hundra år tidigare.
Ordet Hieroglyfer betyder “heliga tecken”.
Hieroglyfer finns mest på väggarna på pyramiderna eller på papyrus, som även användes till att bygga båtar. Idag år papyrus sällsynt.

Papyrusplantan är ett halvgräs, som växer i det tropiska Afrika och på enstaka ställen kring Medelhavet. Man kan äta roten på papyrusplantan, och det var nog inte ovanligt på den tiden.
Men det som framför allt gjort papyrusen känd är att egyptierna fann på ett sätt att använda papyrusstänglarna till att framställa ett skrivmaterial, en sorts papper.

Man gjorde papyrus genom att skära av papyrusstänglarna i längder på 40-50 cm och skalade av det hårda ytterskalet.
Märgen som blev kvar klöv man i remsor, som skulle vara så breda som möjligt. Efter en noggrann sortering breder man ut papyrusen brevid varandra i lodräta rader på en fuktad bräda. Sedan la man ett skikt uppe på vågrätt.
Därefter fuktade det hela med vatten, och pressade ihop lagren mot varandra och bultade dom ordentligt, för att få de båda lagren att smälta ihop. Men det räcker inte, för att få en jämn och fin yta, utan den glättades med ett elfenbensstycke eller med en mussla därefter beströks det slutligen med ett sorts lim för att ge ytan en slutlig “finish”.

I modern tid har det också byggts papyrus båtar. De mest kända är Tor Heyerdahls “Ra” och “Ra2″.
“Ra” sjönk på Atlanten när Tor Heyerdahl försökte segla med papyrusbåt från Afrika till Amerika. Han lyckades sen med “Ra2″.

Hieroglyfernas lösning

År 1798 upptäcktes en sten där det både fanns en inskrift på grekiska och en med hieroglyfer, av Napoleon och hans trupper.
Napoleon hade även med sig 175 lärda män och konstnärer.
Denna sten skulle vara den avgörande faktorn till hieroglyfernas lösning.
Stenen hittades vid staden Rosette i Nildeltat och är nu känd som Rosettestenen.
Grekiskan på stenen var lätt att tyda, för grekiska är och var även då, ett välkänt språk, men hieroglyferna skulle bli svårare att knäcka.
Många lärda män försökte tyda stenen, men först 1822 knäcktes gåtan. Mannen som gjorde detta var ett franskt språkgeni, vid namn Jean-Francois Champollion. Han kom på det efter 11 års hårt arbetande.
På stenen stod det bl.a. att präster från hela Egypten samlats i Memphis år 196 f.kr för att fundera ut hur man skulle hylla kung Ptolemaios för allt hans jobb för templen och prästerna. På mötet beslöts, att man skulle resa en staty av honom i alla tempel i hela Egypten.
Dom skulle också resa en sten, där det berättades om deras beslut.
Jean-Francois Champollion kunde klara detta för att han förstod att hieroglyferna inte bara byggde på figurer, som dom visserligen gjorde från början, utan dom innehöll så småningom även stavelse och ljudtecken.
Hieroglyfernas konsonanter var påbyggda men man skrev inte vokalerna.

Egyptens historia, 2.0 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt Egyptens historia


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Egyptens historia eller som på något sätt är relaterade med Egyptens historia.

Kommentera Egyptens historia

« | »