. Nå

Skolearbeid og essays fra videregående skoler
Sök skolarbeten

Friskolor

Subject: Society
| mer

Specialarbetets ämne och syfte

Grundidén med denna rapport är att ta reda på, för det första varför privatskolor (friskolor) av många föredras före de kommunala skolorna och, för det andra om privatskolorna utgör ett hot mot de kommunala skolorna. Uppläggningen av undersökningen är att redovisa den aktuella situationen för friskolorna i Sverige och att visa på olika åsikter och argument i debatten om friskolorna. För att göra denna analys konkret och hanterlig har jag valt att utgå från exemplet Franska Skolan. Min frågeställning är alltså: Behövs friskolor? En fallstudie om Franska Skolan.

Som elev i Franska Skolan fick jag under höstterminen 1996 mycket information om skolminister Ylva Johanssons reformförslag rörande den sk ”skolpengen” och friskolorna, dvs möjligheten för en elev att fritt välja skola med skolpeng från kommunen som medföljer oavsett skolans huvudman. Franska Skolans rektor, Véronique Lönnerblad, var en av de mer betydande representanterna för den opinion, som ansåg att skolpengen var nödvändig, främst för att trygga överlevnaden av friskolorna. Jag kommer in på detta närmare i presentationen av debatten om friskolorna, såsom denna har förlöpt under föregående år.

Allt detta diskuterande fram och tillbaka fick mig intresserad och engagerad av debatten. Så när jag stod inför den utmanande uppgiften att bestämma mig för ett ämne för mitt specialarbete mindes jag med ens min tanke från i höstas att göra en undersökning om alla tankegångar kring ämnet ”Friskolor”. Bland annat för att undersöka huruvida friskolor verkligen utgör ett hot mot de kommunala skolornas existens.

Metod och tillvägagångssätt

Denne spesielle arbeidet jeg har i stor grad basert på to undersøkelser, som jeg personlig utformet, et intervju med rektor Véronique Lönnerblad og en rekke rapporter fra National Agency og departementet på forslaget / beslutningen om å fjerne skolen penger og hvordan dette potensielt kan påvirke private skoler. Formålet med de to undersøkelsene var å undersøke om fransk skole - som et eksempel på en selvstendig skole - lever opp til sitt rykte og sin spesielle oppgave: å føre en mer folk-sentrert undervisning som vil gi en god kjennskap til fransk språk og Frankrike som en av Europas viktigste kulturelle sentra i Europa.
Et spørreskjema adressert til et utvalg av foreldre med barn i fransk skole, mens undersøkelsen B er adressert til en prøve av elever ved skolen (se vedlegg 1).

Som sagt, har jeg antatt fransk rolle skoler som private skoler, hovedsakelig fordi jeg går der, men også for skolens rektor var signifikant i debatten om private skoler. Jeg tror imidlertid at konklusjonene kan trekkes lærdom av franske skolen også gjelder for andre private skoler.

Imidlertid kan man se noen forvrengning i mitt valg av materiale. Delvis på grunn av at jeg ikke har klart å få all den informasjonen jeg skulle bruke min (se nedenfor). Delvis fordi jeg har valgt å gjøre dette subjektivitet til en del av min tenkning til det punktet av arbeidet mitt var ikke bare å produsere problemet, men å også gjøre dette fra en friskoleelevs synspunkt. Denne posisjonen er mest merkbar i konklusjonen min, der jeg snakker nesten utelukkende fra mine egne erfaringer og meninger.

Jeg nevnte tidligere at jeg ikke alltid kommer opp med den informasjonen jeg tenkt å bruke min for mitt arbeid, eksempel på dette er at etaten ikke behøver å gi noen passende person til intervju (ønsket-?). Videre har mine innlegg økninger i Friskolornas National League of adresse eller telefonnummer ikke vært veldig vellykket, manglet også Telia forespørsel informasjon om foreningen. Dette er noe merkelig gitt at det er en "kjent" og veletablert organisasjon.

Brief History of private skoler

Det har vært private skoler i Sverige, så lenge det har vært skoler. På 1800-tallet og tidlig på 1900-tallet, disse alternativer til det offentlige, i dag kommunal, skole spesielt mange (i prosent mer enn i dag). De fleste av dem var jenteskoler.
I etterkrigstiden var det svenske skolesystemet ute og det var ikke lenger like mye behov for private skoler som før. Men de var fortsatt i favør av skoler som utviklet en språklig, kulturell eller religiøs karakter. Faktisk var det nettopp disse forskjellene som avvek fra den offentlige skolen, ville en betingelse være oppfylt for at skolen ville være berettiget til tilskudd fra staten. I dag er disse forholdene fjernet.
Noen viktige datoer, som viser hvordan skolesystemet utviklet i Sverige:

1842 innføring av universell obligatorisk utdanning og en elementær-skole charter som betyr at i hver kommune må ha en skole med minst en sertifisert lærer.

1858 bestemt at barneskolen skal deles inn i deler, barneskole og den virkelige offentlige skolen.

1878 etablerer en standard læreplan for grunnskolen.

1914 etablert Folkets Skole Over styret

1920 fusjonerte med Grammar School Board Over and Over forming skolestyre.

1950, er det bestemt i Stortinget om innføring av 9-årig grunnskole - en endring fra de siste 7 årene. Læreplanen er under utarbeidelse.

1991 øker kommunens ansvar for skolen. Skole Over Styret og fylkesnemnda for utdanning refunderes av det nasjonale kontoret.

1992 introduserer en ny friskolereform (valget Reform)

1996 bestemmer Riksdagen fjerne skolen penger.

Noen generelle data om private skoler

Den private skolen er ment generelt en skole som ikke er kommunalt drevet, og derfor av en annen oppdragsgiver, for eksempel en stiftelse, forening eller samarbeidsvillig. Men også det er mange variasjoner blant private skoler.
Du kan for eksempel dele de private skolene for målet sitt og "spesialiteter":
¤ skoler med spesialundervisning (f.eks Waldorf og Montessori)
¤ skoler med religiøs karakter
¤ skoler med språklig fokus (f.eks den franske skolen)
¤ skoler med nasjonale og / eller kulturell fokus
¤ internasjonale skoler
¤ hvile, offentlige skoler.

Man kan videre skille mellom skoler med tradisjonell skoleledelse under den lokale skolen herre, "president, visepresident, administrasjon og lærere" og ikke-tradisjonelle lederskap er tydelig i den overordnede co.
Størrelsen på private skoler varierer sterkt, fra svært små skoler med bare et dusin studenter, alle stadier inkludert, til større skoler med over 500 elever, inkludert den franske skolen.

Men mest av alt, du kan dele opp private skoler med hensyn til om de helt eller delvis finansiert av offentlige bidrag, er at hvis de tar gebyr i skolen. Fee Spørsmålet er sentralt i mange private skoler. På skolen, de avgifter varierer mellom 3 000 og 5 000 per studieår. I de fleste skoler, men lade mellom 4 000 og 5 000 kroner. I videregående skole er den typiske avgiften litt mindre enn 7 000. Gjennomsnittlig avgift for alle private skoler var 1995 2 200 per elev. I disse beregningene har vi altså har antatt i skoler som ikke tar betalt noen avgifter. Det reelle tallet er dermed høyere enn den reelle gjennomsnittet. I tillegg økte tallet noe av det faktum at selv forventet skolene har ikke rett til kommunale bidrag (internasjonalt, samt noen andre unntakstilfeller) og som et resultat av denne avgiften uvanlig høye avgifter. Telle dermed fjernet skolene har ikke rett til bidrag, og som ikke innkreve ikke en student avgift som vil kutte avgiften SEK 5 000 per elev per år.

Av de 206 private skoler som ligger i landet tar 144 ingen gebyr, at det er bare 62 som gjør det. I Sverige er det flere gratis grunnskolen enn det er gratis skolene. I forhold til resten av Europa, er dette uvanlig. I England, for eksempel, eller USA er antall videregående skoler mer eller så mange som antall grunnskoler. I 20 av 35 bompenger videregående skolene var ment å innkreve å betale for skolemåltidet. Ti andre tok tar gebyr som skal betale for lærebøker, læremidler og mulige ekskursjoner. Internasjonale skoler ikke klarer å kommunale tilskudd, fordi de har de høyeste prisene.

I motsetning til offentlige skoler, må private skoler betale moms på sine innkjøp. Generelt private skoler lavere kostnader for undervisning og fasiliteter, men har også høyere bemanning ratio, med lavere lønninger og mer arbeid, bedre student omsorg, måltider, lærebøker og skolens ledelse. Hvorfor leien er lavere (generelt, i virkeligheten varierer det sterkt i ulike deler av landet) er at private skoler bevisst prøver å holde disse kostnadene nede ved å redusere arealet pr elev fra de vanlige 15 kvadratmeter på en offentlig skole, til en gjennomsnittlig 11 kvadratmeter.
Den frivillig arbeid, for eksempel i forbindelse med hemspråks og støtte undervisning, administrativt arbeid og foreldremøter, anses å være ca 40% mer vanlig i private skoler enn i offentlige skoler. Forresten, frivillig arbeid mer vanlig i små skoler enn på større.

I tillegg til de ovanämnda poeng, la meg peke på noen andre forskjeller i virksomheten til offentlige skoler og private skoler, og hvordan dette påvirker elever, lærere og rektor. I mitt intervju med den franske skolens rektor, setter jeg spørsmål om hun muligens kjenner andre oppdragsgivere ved andre skoler. "Ja, det gjør jeg,» svarte hun, "både rektorer fra skoler og fra offentlige skoler, og jeg ser en markant forskjell mellom det arbeidet jeg gjør og andre offentlige skoleledere. Hovedsakelig når det kommer til det ideelle, som for meg er det meste inkluderer midlertidige stillinger som fransk lærer, administrator, og i tillegg til å delta diverse kurs utenfor mitt annet arbeid. Nå nylig har det også blitt mange intervjuer for både TV og aviser, men denne jobben tar meg mer enn gjerne for meg. "

En presentasjon av den franske skolen i dag

Fransk skole er en privat skole Svenk med fransk profil. I praksis betyr dette at studentene har 5-7 timer på 40 minutter fransk ukentlig fra første klasse. I tillegg skolens franske lærer mer kunnskapsrik på dette temaet enn lærerne i faget i andre skoler. Derfor trenger vi flere lærere, men også av studentene. Fransk skole har mange gode fransk lærer. Dette betyr (forhåpentligvis) at den franske skolen kan ha en høyere standard av sin utdanning i forhold til andre skoler.

Dette gjelder særlig i videregående skole der det er totalt ca. 200 studenter. Sammenlignet med noen av de lokale "store skoler" med 1 500 elever er franske skolen mye mer personlig og individuell i den forstand at hver er en individuell og ikke bare en del av massen. "Du får mye mer av sin egen identitet og blir ikke bare et testresultat på papir", som en student svarte på spørreskjemaet B til spørsmål 7. Lærerne bli kjent studenter til en viss grad, hilser de hverandre i gangen ren, og ikke nøl med å slå til en lærer eller rektor hjelp med problemer eller noe annet relatert til skolen. Noen ganger kan jeg sitte ved et bord i spisesalen og spise.

Dette betyr samtidig at du føler deg mer respekt for lærere og å føle seg mer presset til å utføre en bedre jobb ikke bare for sin egen skyld, men også for å bevise for sin lærer at hans / hennes undervisning er god. Du ønsker ikke å skuffe læreren. Dette kan virke merkelig, men lærerne er alltid noe håp om at studentene skal lykkes. Dette er hva behaviorister, spesielt Skinner betegnet som "positiv forsterkning". Det betyr i den psykologiske modellen, en forelder ros og belønning, eller kritisere og straffe sine barn til å påvirke barnet og gi det et skikkelig moralsk syn. Jeg vil ikke si at foreldrenes rolle er erstattet av læreren, absolutt ikke, men han / hun vil være en betydelig pedagogisk myndighet i barnets / ungdoms liv.

Forutsatt dette er gjort riktig, da en lærer ved en privat skole som den franske skolen er nok mer respekt for dem enn en "vanlig" kommunale lærere. Vær oppmerksom på at dette er bare en antagelse. Men det er bevis for at forholdet mellom lærer og elev er forskjellig mellom fransk skole og en offentlig skole. Dette skyldes blant annet til studenten ved den franske skolen har samme lærer i lang tid - noen ganger opp til seks år - på grunn. at skolen inkluderer alle stadier (lav, medium og høy), og til og med videregående skole.

Mange sier at dette sporet som en lærer på en elev ikke var nødvendig i videregående skole, å faktisk kunne ta ansvar. Selvfølgelig, sant dettta, men til slutt vet alle at det alltid nødvendig både en "gulrot" og en "pinne" for å rettferdiggjøre utviklingen av bøkene. Det faktum at et lite antall studenter betyr at lærerne har mer tid til hver enkelt er en annen positiv side. Mer og bedre veiledning for bedre resultater. Jobben vil bli gjort nøye, fra begge parter.

Ofte folk spør hvordan det er i en "slags" skolen. De vil vite hvorfor de valgte en privat skole som også er med en fransk vekt. De lurer på om du har gjort valget på grunn av motivasjon for en bedre utdanning, eller fordi de ønsker å henge ut med "fine folk". Og hva kjernen svare et slikt spørsmål? Gode, dårlige, morsomme, triste ...? Jeg tror ikke det faktum at den franske skolen er en privat skole påvirke elevene eller deres skolearbeid. Studenter ved franske skolen er preis som alle de andre barna i andre skoler.

Mange tror at ordet "privat skole / privat skole" har et snev av snobbighet og er et forsøk på å virke finere og bedre enn andre "vanlige" skoler. Hvorfor den franske skolen har denne myten om seg selv er nok hovedsakelig fordi det tidligere stort sett besto av "fine folk", minst bunnen av en periode på 50 - og 60-tallet, og det var da franske skolen ble "kjent" - fordi av pressedekning ved å inkludere prinsesser Bernadottes skolegang. Da var bildet at det var folk som hadde råd til å sette sine barn der.

Men dette var selvsagt også en refleksjon av den holdningen du deretter måtte utdanning. I disse dager, ikke hver student (immatrikulering) som i dag. Ikke engang alle gikk ut skolen til tross for obligatorisk skolegang. I stedet de ofte begynte arbeidet ved fabrikkene allerede i en alder av 15 og ble deretter følgelig ha en tilstrekkelig utdanning og modenhet til å fungere. Hvis du ønsker en sikker fremtid for sine barn, en god jobb (ikke i en fabrikk) satt dem i en privat skole. Og ikke alle hadde de økonomiske ressursene på den tiden var nødvendig å gjøre det. Det var lettere og billigere å la barna få erfaring gjennom arbeid. På denne måten var student opptak ikke av samme karakter som i dag.

I dag, det viktigste som avgjør om du blir akseptert hvis du bor nær eller i samme prestegjeld som selvstendig skole, gjelder det samme prinsippet til offentlige skoler (undersøkelser viser at 95% av grunnskoleelevene møte på nærmeste skole, uavhengig av rektor sin ). I tillegg bestemme hvilken plass du får opptak køen, og karakterer. Og selvfølgelig, er konkurransen hard for opptak. For lav-og ungdomsskole vil bli tatt opp gjennom en prøve, og student opptak til videregående skole via en endelig karakter fra vårsemesteret i niende klasse. For å komme inn i naturen av klassen må ha mer enn 4,5 i gjennomsnitt, for samfunnsvitenskapelig program for ca. 3.9. Dette varierer fra år til år. I dag betyr dette tillegg av et nytt rangeringssystem. (Opptak til videregående skole er ikke i samme skala som lav og ungdomsskole eller videregående skole, hovedsakelig fordi disse klassser er stort overbefolket.)

Fransk skole er derfor en meget god standard av sin utdanning og de bryr seg om studentene tilbringer mye av sin tid på skolearbeid, men sier selvsagt ingenting om status for hvorvidt lærere, elever eller foreldre. På dette punktet, er den franske skolen trolig en av de mest "blandede" skoler i Sverige. Myten om at det bare er "advokat og diplomat barn, vokste opp i de finere delene av Stockholm, hvis foreldre ikke vil sine bryster å" gni albuene "med enkle mennesker, er alt dette feil. Familier fra 31 forskjellige kommuner rundt om i landet kan ikke alle være "snobbene"!

Men det er andre myter om den franske skolen. Andre anser at de vet at skolen kun består av minoritetsspråklige barn med foreldre samles pennies å sette barna i en privat skole. Dette er for å prøve å fremstå som noe de ikke er. Jeg har første før man kommenterer denne myten, og peker på at det er litt rart at en skole kan ha så paradoksale meninger om ham ...!

Sikkerhetskopier til innvandrerfamilier. Selvfølgelig er det den franske skolen mange barn fra innvandrerfamilier, men disse er verken spesielt rike eller fattige, men hva innvandringspolitikk krever väleteblerade, veltilpasset, normal integrerte familier, som ikke er avhengige av velferd eller på annen måte er en "ødeleggende byrde på samfunnet." Og uavhengig av de ulike elevenes sosiale status, de har alle et sammenhengende terreng som forener dem og gir dem en følelse av felles målsträvan. Denne "link" har ingen elever i den offentlige skolen i min erfaring. Jeg prøver ikke med det ovenstående, sier at fransk skole ikke har en eneste elev med mer enn en sikker fremtid økonomisk. Mange er åpenbare, men det jeg mener er at de generelt ikke går der fordi de er tiltrukket av "nice" stempel franske skolen har, men på grunn av deres holdning til kunnskap / studere og deres motivasjon for å lykkes i sine fremtidige yrker. Minst ville det, i undersøkelsen min, er hovedgrunnen til dem som oppsøkte den franske videregående skole eller videregående skole. Jeg vil ikke si at foreldre med barn i offentlige skoler vil nødvendigvis mangler denne motivasjonen, men ønsker å understreke hva en høy prosentandel figur studien motivasjon kan være grunnen til at barn blir satt i den franske skolen.

Synspunkter på den franske skolen

For ytterligere å finne ut oppfatningen av skolen, inne, gjorde jeg to undersøkelsene. For en beskrivelse av organiseringen av undersøkelsen, se vedlegg 1.

Undersøkelsen ble rettet mot foreldre (spørreskjema A) fikk jeg følgende: Hvis medeltypföräldrarna fransk skole har begge sine barn i fransk skole siden første beat eller førskole, de har inngått sine barn så snart anledningen ble gitt, dvs. når barnet var fire år , at de valgte fransk skole på anbefaling av en bekjent / slektning, at en av foreldrene eller andre slektninger er fransktalende, og at familien noensinne har hatt et lengre opphold i fransktalende land. I ganske mange av sakene moren tidligere hadde vært elev i den franske skolen.

Undersøkelsen viser også at de fleste foreldre visste mye om den franske skolen før deres barn begynte der. Eksempler på ting du var sikker på: skolens historie og bakgrunn, seriøs fokus på språk og dens betydning for fremtiden for europeisk integrasjon, disiplin og fokus på moral og etikk gjennom skole, skole stempel som "bedre" enn andre.

En spørreundersøkelse viser også en viss misnøye med lærere, fasiliteter og lignende, men ikke på langt nær til det punktet at det ga en stor grad negativt bilde. Mange foreldre svarte også det motsatte, at siden barna gikk på skole for noen tid oppdaget enda mer positive ting med det. Blant annet den utrolige engasjementet til lærere og elever både i form av barnas utdannelse, men også i skolens aktiviteter. Alt i alt ble foreldrene fornøyd med sitt valg av skole for sine barn. De ga 8,5 gjennomsnittelig karakter 10 poeng, med 8 som typisk verdi. Inte en enda förälder var övervägande missnöjd, dvs gav betyget 5 eller mindre.

Enkäten visar att föräldrarna inte ansåg att Franska Skolan är en ”finare” skola, i betydelsen ”endast barn från bättre familjer går där”. Men de är medvetna om att många ute i samhället anser detta. Själva tycker de att denna stämpel håller på att suddas ut och försvinna. Jämförelser gjordes med Enskilda gymnasiet, Sigtuna och Lundsberg i meningen att påvisa att där går betydligt fler som anser sin skola som ”finare” enligt ovan angivna definition än i Franska Skolan. Det enda som, enligt en förälder, kan tolkas av omvärlden som något som gör Franska Skolan till något finare är att den har förmånen att vara sponsrad av Wallenbergstiftelsen, vilken intresserar sig mycket för vidareutveckling av utbildningen. Det är mycket tack vare dess donationer som skolan lyckats göra det lyft som skedde i början av 90-talet.

En förälder betonade att kraven på inlärning och de höga antagningskriterierna påverkar sammansättningen av elever i klasserna, vilket jag tidigare tagit upp. Eftersom betygen avgör kommer eleverna från olika sociala miljöer. Många föräldrar talade om det stora föräldraengagemanget och de många traditionerna Franska Skolan har, något som höjer kvaliteten på skolan och gör den om inte finare så bättre. En förälder skrev: ”Föräldrarna i Franska Skolan bemöts med mer respekt av både lärare och rektor (typisk fransk artighet) än i kommunala skolor. Detta ger även barnen en stimulans som jag inte har upplevt någon annanstans”.

För att helt försäkra mig om att föräldrarnas positiva uppfattning om Franska Skolan kunde vara den gällande, gjorde jag även en enkät B som riktade sig till eleverna. Syftet var att jämföra med föräldrarnas svar och se hur pass mycket dessa överensstämde. Mestadels matchade svaren men elverna gav inte skolan i sin helhet samma höga betyg som föräldrarna. Detta kan dock bero på elevernas skoltrötthet, som ju ger en viss avig inställning till skolan. Av 35 elever svarade 22 att de var nöjda med sitt skolval. Av dessa hade 75% fått detta val gjort av sina föräldrar då de var små. Följaktligen har mellan en 1/4 och 1/3 gått i skolan sedan ettan, och detta har inte gett dem en övervägande känsla av missnöje med skolan (mer än den generella skoltröttheten).

Vad gäller pluggtakten, som ju är en av Franska Skolans främsta karaktärsdrag, så anser eleverna i Åk 9 att det delvis är svårt att hänga med, men att detta dock inte innebär några större komplikationer. En del av eleverna (antagligen ungefär desamma) svarade även att de inte alltid förstår vad läraren försöker lära ut, men detta har alltså som sagt inte påverkat deras skolarbete så till den grad att det måste ses som ett problem. Även frågorna 3c och 6b (se frågeformulär i bilaga 1) belyser problemet med den hårda skoltakten. För dessa sattes medelbetyget 5,2 resp 4,7 av 10 möjliga vilket ju ligger precis runt medelvärdet på skalan, alltså inte mer än”okey”.

Man kan tänka sig att den hårda pluggtakten skulle leda till en försämrad gruppkänsla och klassammnhållning jämfört med klasser i andra skolor. Men fråga 6d fick hela 7,0 i medelbetyg (betydligt bättre än de andra punkterna.). Vi kan alltså dra slutsatsen att detta inte är fallet; pluggtakten splittrar inte klasserna. Jag vågar även påstå, som elev på skolan, att den hårda takten snarare är en sammanhållande länk; att de som är litet sämre och de som har det litet lättare för sig i skolan känner en samhörighet trots allt, till följd av detta.”Man bär samma ok”, som en fd elev i Franska Skolan sa till mig.

Frågorna 4 och 6a har jag sammanställt så att de ger en gemensam bild av huruvida eleven känner att han/hon har ”makt” att påverka sin situation, det vill säga möjligheten att kommunicera med lärarna. Medelbetyget på fråga 6a blev 5,4 och typvärdet låg på 5 samt 7. Detta bevisar alltså en av de grundläggande kvalitetsfrågorna, den om skolans ”alla-känner-alla -syndrom”, som sägs uppstå i och med att man har ett mindre antal elever i skolan, vilket leder till en närmare kontakt mellan elever och lärare. Trots detta tyckte 24 elever av 35 tillfrågade att kontakten mellan elev och lärare inte var tillräcklig och därmed borde förbättras och leda till större möjlighet att påverka skolans uppläggning av arbete mm.

I sin helhet fick skolan mellan 5 och 8 i betyg med snittbetyget 6,9 och typvärdet 8 (se diagram X ). Medeleleven är alltså nöjd med skolan och sin prestation. Han/hon tycker att han/hon har tur att få gå i en av de mer lugna och disciplinerade skolorna i Stockholm, som betonar och förstår vikten av en kvalificerad utbildning.

På fråga 7 i enkät B (eleverna) svarade 4 att de såg Franska Skolan som en ”finare” skola pga de elever som går där. Av deras andra svar att döma, kan jag tolka att definitionen för ”finare” här är snobbigare och yngre lågstadieelever. De fem andra som svarade ”ja” på fråga 7 poängterade att de med detta menade en bättre utbildning mm.

För övrigt sågs Franska Skolan allmänt som en skola med bra arbetstakt, mycket mer prov än andra skolor, lugnare och mer disciplinerade elever, bättre mat och finare lokaler. Men synpunkterna varierade mycket mellan olika personer. Rektor Véronique Lönnerblad ansåg t ex att ”Skolan inte är 'finare', men den är bättre och har ett gott rykte. Tyvärr har Franska Skolan en gammal stämpel på sig att vara en snobbskola och denna stämpel är svår att få bort. Men den har aldrig riktigt varit rättigad. Framför allt idag är det mycket mer spritt i fördelningen mellan samhällsgrupper, till och med mer än i de kommunala skolorna.” Ytterligare en synpunkt var: ”Har man gått här sedan ettan ser man att detta bara är en myt och en fasad, som skolan försöker hålla utåt sett, men att det i själva verket är precis som i vilken annan skola som helst med samma typer av problem: stölder, okamratskap och koncentrationssvårigheter. På båda sidor i debatten finns folk som inte har insett detta.”

Men det fanns också några som menade att Franska Skolans lugna miljö var en fara, att den representerar en sluten och för skyddad värld, att dessa elever inte vet hur verkligheten är, med mobbning, stölder och vandalism.
Debatten om friskolorna
Reformen 1992
Enligt den sk ”valfrihetsreformen” som infördes till följd av regeringens proposition 1991/92:95 fick alla godkända friskolor bidragsrätt från elevernas hemkommuner – i form av en ”skolpeng” per elev. Storleken på dessa bidrag ska vara baserad på kommunens uträkningar av hur mycket man lägger ut i genomsnitt per elev i de egna, kommunala skolorna. Varje kommun får dock göra ett avdrag på högst 15% av ”kommunalskolelevens” kostnader. Detta beror på att man sägs ha räknat ut att friskolor ej har lika stora utgifter som de kommunala skolorna i och med att de inte måste erbjuda sina elever samma stora utbud av skolskjuts, tillvalsämnen, hemspråk, stödundervisning och sjukvård som de kommunala skolorna. Dessutom, vilket jag redan nämnt tidigare, betalar friskolor en lägre lokalhyra i och med att deras yta per elev är mindre än i kommunala skolor (i genomsnitt). De fria skolorna behöver följaktligen inte samma storlek på bidrag per elev som de kommunala.

Valfrihetsreformen hade som syfte att dels möjliggöra val i skolsystemet och att skapa fler alternativ, eftersom det i sig är önskvärt i ett modernt och pluralistiskt samhälle, dels att förbättra utbildningens kvalitet och nå bättre kostnadseffektivitet. Följden blev också, som känt är, att antalet friskolor på bara några få år fördubblades.

Reformen 1996

Under 1995 kom regeringen att börja ifrågasätta skolpengssystemet, framför allt på grund av att många kommuner ansåg att de nya bidragsreglerna ökade deras kostnader för skolväsendet som helhet genom att det uppstod en viss ”överkapacitet” i skolväsendet med fler skolor, åtminstone på kort sikt. Man tillsatte en friskolekommitté som skulle utreda hur skolpengen påverkade friskolorna, deras utgifter och elevavgifter. I sitt betänkande föreslog kommittén ett slopande av skolpengen och att man i stället skulle införa ett system med bidrag som varje skola fick förhandla fram med de berörda hemkommunerna. Förslaget bemöttes klart negativt av friskolorna runt om i landet. Efter remiss hos Skolverket, Konkurrensverket, Friskolornas riksförbund och en rad andra myndigheter och institutioner gjordes vissa ändringar, men i stort kom förslaget att bli regeringens proposition som antogs av Riksdagen i december 1996.
Det innebär alltså att skolpengen försvinner från den 1 juli 1997 och att regeln om att hemkommunens bidrag till fristående skolor ska utgöra en viss procentandel av kommunens egen genomsnittskostnad tas bort. I beslutet ingår också att skolorna ska vara öppna för alla och att därför skolor på grundskolenivå inte får ta ut elevavgifter.

Demonstrationen

Den 28 augusti 1996 samlades folk från en rad olika skolor och från många olika delar av landet på Sergels Torg där man skulle visa sitt eniga misstyckande till reformen om skolpengens borttagande. Försvarstal för skolpengen och andra yttringar gjorde sig hörda. Detta var en demonstration för bevarandet av friskolorna. Eleverna som skulle medverka hade en tid innan fått god information om vad som var i görningen i Riksdagen och om hur möjligen skolan som enhet men även eleverna själva som individer skulle kunna påverka. Många ville att denna demonstration skulle ha betydelse för debatten, att den inte bara skulle bli som ett uppvisande av en enad ståndpunkt/åsikt, men även ge utslag. Demonstrationen blev – som tydligen planerat – av det lugnare slaget, utan några rop eller sånger eller annat som man som elev gått och hoppats på. Det blev mer likt en kollektiv promenad på led i den sköna sommarsolen. Vi från Franska Skolan hade några banderoller med texten Liberté, Egalité, Fraternité – ett vitsigt val som också visade vilken skola vi representerade, men för övrigt inga plakat eller dylikt som påvisade vår starka önskan att rädda friskolorna (förutom de kepsar och broscher som såldes med texten ”rädda friskolorna”). När jag till rektor Véronique Lönnerblad ställde frågan om detta var planerat blev svaret ”ja”; att man i skolledningen ansett att plakat, sånger och rop hör 1 maj till och inte är av nöden för att föra fram sina åsikter.

Tyvärr fick demonstrationen inte den uppmärksamhet av medierna som man önskat. Endast en av morgontidningarna hade med en notis, medan man i TV visade ett litet inslag på ABC. Rektor Véronique Lönnerblad säger dock att hon trots allt inte ångrade att denna demonstration genomfördes.

”Kvällsöppet”

Men forårsaket hva en oppsving av opinionen side (friskolornas) var funksjonen av "Night Hours" på TV2 som inkluderer fransk rektor Véronique Lönnerblad blitt bedt om å sette opp. Hun hadde regnet mye i avisene over en periode på enhver ikke-ledende sunn debatt, med artikler av både seg selv og hennes kamp for sin skolens overlevelse.
De diskuterte hvordan bidragene i fremtiden bør søkes i konkurranse med offentlige skoler, og hvordan dette vil føre til avhengighet av kommunale politikeres personlige og politiske synspunkter. En sosialdemokratiske borgermester mente selvfølgelig at det nye systemet var god for å fremme likeverdig opplæring i hele landet og motvirke segregering skoler. Og medlem av parlamentet fra regjeringspartiet sa at private skoler nå hadde fått det de alltid har ønsket, likebehandling av kommunale skoler, og som faktisk kunne de regne med samme dekning (75%) av utgiftene sine. At en skole som fransk skole ville ha en urimelig situasjon med forhandlinger med rundt 30 forskjellige kommuner som hver kan gjøre ulike vurderinger og fryktelig mye papirarbeid realisert stortingsrepresentant men trodde ikke det var noe regjeringen kan vurdere.

En representant for Universitetet i Stockholm Student Union påpekte at selv Skolestyret hadde hevdet at det nye systemet "går ut private skoler for lokalt skjønn", og at det er svært merkelig at en kommune kan både være rektor for sine egne offentlige skoler og samtidig fastslå eksistensen av konkurrerende skoler . Han sa også at i fremtiden trenger vi flere typer skoler, ikke færre, og at å ta bort opsjonene allerede tilgjengelig, vil den "eliminere det flerkulturelle Sverige".

Dersom anklagene

Under den nye parlamentariske vedtaket, ingen studieavgifter belastet i grundskaolan. Som for videregående skole slik at størrelsen på studenten gebyr fastsatt av skolestyret og rektor ved skolen sammen. Argumentet mot studieavgifter, selvfølgelig, at det ville skape en segregering mellom sosiale grupper i at bare barn av foreldre som hadde råd til å betale avgiftene ville gå til private skoler. I andre land variasjonen er så stor som i Sverige (så langt) om gebyrer øker både forekomsten og omfanget av avgiftene. I England, hvor mengden av private skoler er en prosentvis større enn i Sverige (40% av alle skolebarn gå på privat skole), prisene er relativt høye, fordi regjeringen nektet å gi private skoler. Mens Danmark har mange private skoler og også her den sosiale klasse 1 og 2 er over-representert, som imidlertid forsøkt å motvirke ved staten besluttet å gå inn og sponse noen såkalte frie plasser slik at en rekke elever å gå på skole på grunn av en form for stipend .
I boken "videreutdanning i privat sektor" påstås å studieavgifter fremmer foreldrenes ordning: at foreldre blir mer involvert i skoleaktiviteter fordi de vil ha valuta for pengene de brukte. Selv om elevenes motivasjon for å studere med dette resonnementet ville øke fordi de er engstelige for å få mest ut av pengene sine foreldre har investert. Det antas at fjerning av denne avgiften vil føre til redusert engasjement.

Dersom bidrag

Avskaffelse av skolepenger, dvs. en fast kompensasjon til private skoler, som trer i kraft, med den kommende høsten, noe som betyr at det vil være opp til hver kommune å bestemme hvor mye premie du ønsker å gi de godkjente private skoler, trolig bety tøffe tider for uavhengige skoler i Sverige, og dermed den franske skolen.

175 av alle Sveriges 188 kommuner i dag betale tilskudd til ulike private skoler. 31 av disse kommunene er gyldige for tilfellet med den franske skolen. Dette høres kanskje ikke mye, men når man tenker på at den vanlige andelen elever fra andre kommuner er om. 20% for å få disse tallene en setning. Å være en skole med litt over 750 elever, blir det mye. Hovedsakelig fant denne når forhandlingspartene bidrag må iverksettes. Først av alt, mann eller to ganger i kommunen for å lage fire separate sett av forhandlinger, avhengig av hvilket stadium de forskjellige studentene delta. Deretter gjennomførte disse fire forhandlingene ut så smertefritt som mulig med de 31 forskjellige kommuner rundt om i landet. Resultatet er ikke alltid positivt. Mye tid og krefter brukt på dette. Selvfølgelig kan en skole som fransk skole ikke gjør dette i det lange løp, og dermed har den effekten at skolen er tvunget til å segregere: dvs. å velge de studentene som kommer fra den riktige kommunen for å unngå alle disse forhandlingene.

For de kommunale skolene har elev kostnadene har økt den siste tiden. Men det er en høyde samlet kostnad fordi antallet elever har økt, noe som betyr at kostnaden per student er stort sett uendret. Dette forholdet "påvirker" de indirekte gratis skole tilskudd, ved å gjøre det avgjørende for størrelsen på studieavgifter. I gjennomsnitt er de kommunale kostnadene ved grunnskolene 1,6% for private skoler. I offentlige skoler ble (1995), den høyeste pris per student per år 81 700 og et lavt på 37 900 SEK, avhengig av kommunen. I private skoler, kostet den gjennomsnittlige elev 47 300 per år.

Retten til kommunale bidrag kan fjernes dersom 1) skolen nekter å gå sammen med inspeksjoner og årlige rapporter fra nasjonale kontoret krever, 2) utdanning ville Kuna forårsake betydelig negativ innvirkning på andre skoler i samme region, 3) skole Levy overdreven kostnader under National Agency.
Private skoler er pålagt å foreta en inrapporterig hvert semester (ett på høsten med student-og data-og nionas endelige karakterene fra forrige vårsemesteret, og en om våren med inntekt, og tidligere akademiske året koster), og også være forberedt på en inspeksjon av Utdanningsadministrasjonen.

Hvis konkurransen mellom private skoler og offentlige skoler
Noen av den sterke kritikken av reformen i 1992, som introduserte en slags likebehandling av private skoler og offentlige skoler, kom fra lærere i mange skoler i mange deler av landet. Disse lærerne har et kritisk syn på hva de anser for å være skolens utvikling til en handelsvare. De hevder at skolene skal redegjøre for samhørighet og integrasjon på like fot, som ikke er konsistent med økende konkurranse og "survival-of-the-fittest" prinsipp som har kommet for å vinne ikke bare generelt på arbeidsplassen, men også nå i skolen verden.

Mange lokalsamfunn tror også at konkurransen forårsaket problemer for "egne" skoler som nye skoler etablert takket være de kommunale bidragene og tiltrakk seg mange studenter. Noen studier har også bekreftet at i noen få tilfeller har skjedd med en offentlig skole har måttet legge ned fordi for mange studenter valgt å bytte skole. Hva disse studiene er imidlertid ikke noe bevis hvis elevene valgte å flytte til en privat skole som dette ville ha en bedre kvalitet på undervisningen eller annen grunn, har for eksempel et antall familier blitt tvunget til å flytte på grunn av sosiale grunner.

En rapport fra National Agency hevder at det finnes noen eksempler på reformen "hit" et fellesskap. Et eksempel er kommunen G som er en stor by med mange likheter til Stockholm, der private skoler, til tross for sin truende situasjon stadig øker i antall og mange studenter byttet til de nyetablerte skolene. Det er derfor en stor konkurranse for studenter og anlegg, og den kritikk mener at risikoen er at private skoler ville få flere fordeler og flere bidrag enn sine egne skoler. I eksempelet med kommunen B, en liten nordlig kystby, med lange avstander og dyre transport, lavere leiepriser og avtagende antall studenter, kan det vises at det har vært en kostnadsøkning for utgifter til private skoler med 2,2 millioner.
Et stort problem, spesielt på landsbygda, er at i disse områdene om å holde skolen / skolene i live fremfor å initiere konkurranse mellom dem. Jeg tror ikke disse samfunnene se det store bildet. For grunnen til at skolene tvilsomt eksistens i dag er at de har så få studenter, og forresten er så liten at det er svært kostbart å operere dem. Tillate konkurranse oppstår bør det faktum at enkelte skoler blir negativt påvirket, og må lukkes, men de som var av god kvalitet vil tiltrekke dem - og andre - Studenter og dermed danne en større enhet enn før, og da deres eksistens problemet løses .

Konklusjoner og tanker

En konklusjon som kan trekkes fra både foreldre spørreskjemaet, er studenten undersøkelsen at den franske skolen fyller et behov som mulighet til å velge mellom skoler. Foreldre og studenter tror at de får ekstra verdi i forhold til om de har valgt en statlig skole, og at disse verdiene motivere studenten gebyr. Også det faktum at antallet private skoler over hele landet har økt de siste årene, takket hovedsakelig til skolen pengene som har gitt skolene en garantert grunnleggende inntekt og muligheten for å supplere fiansieringen med studieavgifter, viser at det er en etterspørsel etter andre typer skoler enn den vanlige kommunale.

Rimelige avgifter er tydeligvis ingenting som negativt påvirker foreldrene til å velge en passende skole for sine barn, å ha sine ønsker oppfylt, selv om man kan tenke seg at et slikt initiativ kan det meste finnes i flere høyt utdannede og velstående foreldre. Et større problem for alternativet er mer tilgang til informasjon.

At Sverige nå som Stortinget har vedtatt, for et forbud mot private skoler (på barneskolen) som mottar kommunale tilskudd til å innkassere avgifter, synes jeg å være ikke bare unødvendig, men også et tegn på uvitenhet og naivitet. For mens du selv ønsker å endre premie fra å være en fast, garantert skolepenger (85% eller 75% så langt) å være et beløp som hver enkelt kommune selv kan bestemme, og som sådan kan endres fra år til år.

For å unngå å være avhengig av kommunal vilkårlighet og føler en konstant bekymring for skolens økonomiske situasjon og fremtid, er sannsynligvis mange skoler prøver å overleve uten subsidier som de nå får fra elevenes hjem kommunene og i stedet finansiere sine aktiviteter helt med studieavgifter. Dette vil faktisk i ledelsen rett til sosiale / økonomiske segregering at regjeringen ville forsøke å unngå ved å forby skoler å kreve avgifter!

I stedet ville det ha vært bedre ikke å gjennomføre et forbud mot studieavgifter, men i stedet en økt bidrag fra kommunen skulle tillate alle som ønsker å sette sine barn i en privat skole. Det har vært anslår at om de ville gjøre det ville være ca 90% av studieavgifter i dag belastet forsvinne helt.

En viktig konsekvens av å la private skoler i like økonomiske vilkår som vanlige skoler er fremveksten av konkurranse. Som skoler vil være avhengig av var "attraktiv" til de familiene ville velge å sette sine barn der, så vil trykket øke både private skoler og offentlige skoler til å heve sine standarder og har en bedre kvalitet på undervisningen . Etter min mening vil en friere valg av skole automatisk føre til større effektivitet og skoleutvikling. Jeg håper også at tilsynsorgan har og inrapporteringar at private skoler må sende inn til vurdering hvert semester, vil føre til en bedre forståelse og bevissthet om betydningen av kvalitet i utdanningen.

En mer liberal skole valg betyr ikke bare høyere kvalitet, men også mer mangfoldig. Jeg leste i en pressemelding fra Kunnskapsdepartementet fra 13. november, med tittelen "Crash eller møte" der studentene skrive om hvordan lærere som arbeider i skoler der mange kulturer mix. En rapport om dette temaet som skal gis i slutten av september i år. Mitt forslag til etterforskerne er at de slår til den franske skolen av detaljer og innsikt. "Fransk" er en oase for familier med utenlandsk bakgrunn, og også folk som er mottakelige for mangfold og tradisjoner av ulike slag.

Ett problem med hela debatten om friskolorna är att den tagit form av ett ”krig” mellan två politiska block. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centern ser bara positiva saker i ett främjande av friskolorna, framför allt en allmän höjning av skolans standard och undervisning. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ha ”rättvisa” och lika behandling för alla och därmed ett förbud mot alla former av elevavgifter. För att kunna påverka situationen för friskolorna i en positiv riktning måste man alltså tänka sig för i kommande kommunalval: där en borgerlig majoritet styr månar man mer om friskolor än i de kommuner där man har en socialistisk majoritet.

Jag skulle vilja avsluta mitt arbete med att citera en amerikansk skribent vid namn FC Fowler:

”The private school aid controversy raises the problem of autonomy and control, posing basic questions about the proper relationships between the state, the church and the family. It also reveals the inherent tensions among democratic values of freedom, equality and solidarity. Moreover, it touches upon such sensitive subjects as children, religion, ideology, race, social classes and cultural identity. In short, it touches things that are central to what it means to be human.”

Friskolor , 1.8 out of 5 based on 11 ratings
| mer
Betygsätt Friskolor


Relatert skolearbeid
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Friskolor eller som på något sätt är relaterade med Friskolor .

Kommentera Friskolor

« | »