UPPGIFT 1

Läkekonstens historia
Den första nertecknade kunskapen om olika sjukdomar skrevs omkring 400 f.Kr i Grekland. Den grekiska kulturen lade grunden till en teori om sjukdomarnas uppkomst och orsak. Läkekonstens fader Hippokrates ( 460-377 f.Kr) idéer om läkaretik och tystnadsplikt gäller än idag. Den första vetenskapliga undersökningar och resultat kom under 1500 talet. Vesalius en belgare ( 1514-1564 ) skrev fler böcker i anatomi efter att ha dissekerat ett flertal kroppar. Under 1600 talet var läkekonsten påverkad av religion, astrologi och trolldom. Fram till slutet av 1800 talet användes läkemedel som kom från naturen efter det framställdes nya läkemedel av kemister och biologer. Enligt min uppfattning så har religionen haft stor påverkan på läkekonsten och har fortfarande stor påverkan i vissa religionen än i dagens läge. Forskningen har utvecklat många läkemedel som hjälper mot olika sjukdomar och människor/djur som har ont. Läkemedel har hjälpt många människor i det stora hela men samtidigt så har läkemedel också gjort många människor beroende av mediciner.

Symtom- obalans i kroppen alltså tecken på sjukdom
Diagnos- Vad det är för sjukdom, genom att ta reda på olika symtomen kan man ta reda på vad det är för sjukdom/diagnos
Auskultation – När man lyssnar på hjärta med stetoskop
Palpation – Undersöka med händerna olika kroppsdelar, kontrollera svullnad, ömhet, temperatur.
Perkussion – Undersöka genom att lägga handen ovanför olika organen och knacka på handen med fingrarna och lyssna hur det låter.
Inspektion – Med hjälp av lampa och spatel undersöka munhåla, svalg och tänderna.
Provtagningar – Görs genom olika specialundersökningar som blodprov, urinprov, salivprov, röntgenundersökningar mm.
Provtagningar görs för att:
- Upptäcka och diagnostisera olika sjukdomar
- Följa ett sjukdomsförlopp
- Kontrollera hälsotillstånd, förebygga sjukdomar
Odling – Man tar prov från t.ex sår, urin mm och odlar fram bakterier
Resistensbestämning – Visar olika bakteriers känslighet för olika antibiotika
Serologiska undersökningar – Dem görs för att kunna faställa om en patient bär på en virussjukdom
Scintigrati – Är när man tillför isotoper via munnen eller intravenöst för att kunna röntga olika organ.
CT – Datortomografi – Med hjälp av dator göra detaljerade bilder på olika organ
PET – Positionskamera – Liknar scintigrati tas upp av olika organ och avbildas med speciell teknik.
MRT – Magnetisk resonanstomografi -Med hjälp av magneter och radiovågor skapa bilder på till och med smala vävnader. Den är väldigt bra för att undersöka hjärna, hjärta, muskler, stora blodkärl mm.
Ultraljud – Ljudvågor som studsar mot olika vävnader och tas upp av apparaten som med hjälp av elektronik gör dem till bild i datorskärmen.
Endoskopiska undersökningar – Är ett långt böjigt instrument med ett starkt ljuskälla som läkare för in i någon av kroppens öppning för att se inuti ett organ eller/och spola i ett organ med luft eller vätska eller ansluta en kamera och ta kort i organen.
PAD- patologisk anatomisk diagnos- Man tar vävnadsprov, biopsi vid en gynundersökning.
Biopsi – Är när man tar ett vävnadsprov som man vill undersöka mikroskopiskt, vävnadens uppbyggnad och innehåll.
Livskvalitet
En bra livskvalitet är att man mår bra, att man är frisk har en bra hälsa, är utvilad har bra sömn, bra relationer till vänner och familj, trivs med mitt jobb mina arbetskamrater mm. En bra hälsa får jag genom att sköta min kropp, genom att tänka på vad jag äter, drycker, motionerar, har bra psykisk balans, inte röka eller dricka alkohol mm. På det sättet kan jag förhindra visa sjukdomar, slippa åldras i förtid och inte skada min kropp. När man är barn och ung är olycksfall den största hälsorisken, när man blir över 50år är cancer, hjärt- och kärlsjukdomar största hälsor risken och när man är över 70 är stroke och olika demenssjukdomar största hälsorisken. Alltså hur jag lever min vardag påverkar min hälsa i framtiden. Man måste ta det lite lugnt och inte stressa så mycket stanna upp och se dig omkring ge dig tid att lukta på naturen se färger omkring dig. Livet är kort försök att njuta av det goda se det goda som finns i världen, skratta, le må bra. När man är små barns förälder och inte får så mycket sömn täck på det positiva det är små barn små bekymmer stora barn stora bekymmer det går över det kommer inte att vara för alltid njut av det goda att dem kommer fram och säger jag älskar dig för dem menar det verkligen.

Cell, vävnader, organ och organsystem

Jag har varit gravid fyra gånger och gått genom fyra förlossningar, varje graviditet vid varje inskrivning så har barnmorska frågat om det finns några sjukdomar i familjen. Som tur är så är vi friska förutom att det finns astma och lite allergier i släkten så har vi inga ärftliga sjukdomar i släkten. Vad det gäller fosterdiagnostik så tycker jag att man ska ta reda på vad det är för risker med undersökningen och om man verkligen vill ta reda på sanningen om barnet bär på någon sjukdom. Med undersökningen kan många ärftliga sjukdomar kartläggas och kanske förebyggas.
DNA
Det positiva med DNA är att den säger sanningen. Många män blir lurade att dem är far till ett barn som dem inte är. Med ett enkelt DNA test kan dem ta reda på sanningen. Det negativa är att sanningen kan göra ont ibland tyvärr.
Ärftlig sjukdom
Skulle jag få reda på att jag bär på en ärftlig sjukdom skulle jag vara förvirrad till en börja. Sen skulle jag ta reda på allt jag kan om sjukdomen och vad den kommer att göra med mig och min kropp hur den kommer att påverka mig. Sen skulle jag ta reda på om det finns risk att mina barn kan få det och om det går att förhindra att mina barn inte får det. Efter det skulle jag göra allt föra att försöka leva ett så normalt liv som det går och ge min familj så mycket kärlek som det går.
Genetisk forskning
Med hjälp av genetisk forskning har man tagit fram många olika läkemedel. Förhoppningsvis så kanske man kan i framtiden ta fram läkemedel med hjälp av genetisk forskning som kan förebygga sjukdomar som Alzheimers, Parkinson, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar mm.

UPPGIFT 2

Symtom
- Knöl i bröstet eller på någon annat ställe i kroppen
- Sår som inte läker
- Onormala blödningar från någon kroppsöppning
- Hosta eller heshet som inte ger sig
- Svårigheter att svälja
- Ändring av avförings vanor eller problem med vattenkastning
- Nytt eller förändrade födelsemärke
- Trötthet, avmagring och feber under längre period

Diagnos
Olika undersökningar som görs för att se vilken sorts cancer det är, undersökningar som läkare gör är
- Kroppsundersökningar, känna efter knölar, se på hud och hals, blekhet och avmagring
- Röntgenundersökningar
- Ultraljudsundersökningar
- Laboratorieprover, genom att ta prov från blod, urin, avföring, slem se om det finns vissa cancersjukdomar
- Endoskopier – med instrument undersöka någon kroppsöppning och inspektera eventuell tumör
- Cytologisk undersökning – ta prov från celler och se om cancer har spridit sig

Kirurgisk behandling
Det vill säga att man opererar bort alla cancerceller och omkringliggande vävnader. I vissa fall tar man bort närliggande lymfkörtlar för att minska risken att cancer sprids vidare.

Cytostatikabehandlingar
Döda cancertumören med cellgifter stoppa så att det inte sprids vidare. Biverkningar med cellgifter är att den påverkar dem friska cellerna också i benmärgen, hårrötterna och mag. – tarmkanalen. Patienten tappar håret, blir illamående och kräks, tappar aptiten, blir blek, trött, känner sig orklös. Antalet vita blodceller minskar det gör att patienten blir extra känslig för infektioner. När man får cytostatikabehandlingar bör man undvika graviditet eftersom det kan skada fostret. Oftast så minskar sexuellusten under behandlingen i vissa fall blir man steril också. Slemhinnor i urinvägar och underlivet kan bli extra känsliga och skörda så att man lätt kan få sår och blödningar.
Strålbehandling
Strålbehandlingen ges för att bota eller hejda cancertumören. Den kan också ges för att lindra symtom då det inte går att bota cancersjukdomen. Strålbehandlingen ges oftast fem dagar i vecka i 4-7 veckor i följd.
Biverkningar av strålbehandlingar är
Dem friska vävnader skadas men läks oftast när man slutat behandlingen. Ärrbildningar i vävnader kan uppstå långt efter strålbehandlingen avslutats. Det som också påverkas är hårrötterna, slemhinnor, svalg, magtarmskanalen, benmärgen där blodcellerna bildas. Andra biverkningar är trötthet, klåda och rodnad där huden strålbehandlas, sexuellust avtar.

Hormoner och antihormoner
Vissa tumörer är beroende av hormoner för att kunna växa. Genom att tillföra antihormoner eller operera en del eller hela organet som producerar hormoner förhindras tillväxten av tumören. Detta gäller främst cancerformer som är beroende av hormoner t ex bröstcancer, prostatacancer, livmodercancer.

Cytokiner
Cytokiner är ett ämne som stimulerar immunförsvaret. Den skyddar kroppen mot infektioner och så har den en viss effekt mot vissa cancersjukdomar som leukemi.

Palliativ vård
Palliativ vård (symtomlindrande) ger man då man inte kan bota ( kurativ = botande ) längre. Man ger palliativ vård när
- Diagnosen är rätt ställd
- Vid rätt diagnos inte länge kan bota eller förbättra diagnosen
- Döden är att vänta inom kort tid
När personalen ska ge palliativ vård så innebär det att personalen ska ge god omvårdnad fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Man ger det genom smärtbehandling, stödjande, samtal och närhet.

Leva livet tills man dör

Ingalill är 47 år, bor i en lägenhet och får hjälp av Stockholms sjukhem. Ingalill har varit gift men är skyld nu hon har två vuxna barn en son som är 23 år och en dotter som är 26 år, hon har jobbat på försäkringskassan och bank.
Ingalill bor i en lägenhet, den lägenhet som hon bor i är inte riktigt anpassat för henne, efter dem sista behandlingar har hon svårt med vissa saker som att diska, laga mat, ta sig in och ur badkaret mm. Men det får hon hjälp med av Stockholms sjukhem. Ingalill fick bröst cancer först som spred sig i andra bröstet och sen ryggmuskel, hon har opererats 5 gånger. Ingalill känner hon har det hon har och det är bara att göra det bästa utav det. Det är tuffa behandlingar det är inget rolligt men har man nåt bra att se fram emot så gör det, det lättare att gå genom det. Ingalill har fåt reda på att hon har fått cancer i lillhjärna, bäckenet och fyra ryggkotor. Så nu är hon orolig och rädd hon vill inte förlora sig själv och inte veta vem hon är men hon försöker göra det bästa av situationen genom att umgås och resa med barnen leva så gott hon kan mm.

Anna – Stina är 68 år och bor på Axlagården i Umeå.
Anna-Stina har varit gift men hennes man dog, hon har tre barn. Hon har varit hemma fru tills barnen var 16-17 år, sen har hon jobbat på postverket 32år. Anna-Stina upptäckte cancer genom att hon kände en knut i bröstet. Anna-Stina har varit väldigt sjuk hon har fått tuffa behandlingar nu är hon sängbunden men har en stor önska om att få komma upp även om hon vet att det inte kommer att ske. Anna-Stina trivs på Axlagården hon får all den hjälp hon behöver och hon njuter av vattnet som hon hör i bakgrunden även om hon inte kan se den. Men hon vet också att den som kommer in i Axlagården aldrig kommer ut hon har hört det uttrycket och hon tycker att den stämmer.

Anna-Stina och Ingalill har valt två olika sätt att dö på men kanske gjorde dem det för att dem var olika beroende av vården eller kanske för att dem helt enkelt var två olika personer. Jag vet inte men det jag vet är att man måste respektera oavsett vad en patient väljer att bo någonstans och ge dem den vård och stöd dem behöver. Dem har inte valt att vara/ bli sjuka utan dem blev det så respekt ska finnas.

Vad är Cancer? Varför får man det?
Man kan säga att cancer är cellförändringar i kroppen som är onormala, varför man får det är inte säkert det kan bero på hur man lever men det kan också vara ärftligt. Men om man äter rätt, tränar, är frisk, ta hand om sin kropp och inte har det i släkten varför får man det då? Nej man kan inte riktigt svara på det men det är orättvist kan man tycka. Jag vet inte hur jag hade reagerat om jag hade fått reda på att jag har cancer. Jag hade nog fått panik först, jag hade nog bara satt mig ner och gråtit många tankar hade gått i mitt huvud. Okej först hade man försökt och bota, läka och försöka bli frisk igen, men kan man någonsin säga till en cancer patient att han/hon är frisk? Eller finns det risk att det kommer tillbaka? Det är inte lät hade jag fått det vad hade hänt med mina barn? Hur ska man förklara för dem mamma har cancer. Vad är cancer hade dem frågat? Ja det är celler som inte fungerar som dem ska. Jaha men vad händer då? Ju man blir sjuk man mår inte bra kroppen fungerar inte som den ska. Kan man bli frisk? Ja det kan man, men det kan komma tillbaka det kan sprida sig och ja man kan dö utav det. Just i en sån här situation behöver man mycket stöd från personal och anhöriga men om anhöriga ska orka stöda den sjuke vem ska ge dem stöd man får inte glömma bort att dem också lider. Att det inte är lätt för en anhörig heller så både anhörig och patienten behöver mycket stöd. Så man har märkt att man t.ex. har en knöl i bröstet blir orolig och ledsen men tar telefonen och bokar en tid för undersökning. På undersökningen tar dem blodprover känner efter var knölen sitter och gör en datortomografi. Och det visar sig att det är tumör så dem har get mig diagnosen cancer, jaha cancer känns som att en bomb har fallit ner och tagit min kropp sönder i tusen bitar. Nu ska man opereras ta bort knölen och kanske till och med hela bröstet en del av min kvinnlighet. I och med operationen så ska man få Cytostatikabehandling det vill säga cellgift eller cellhämmande läkemedel för att stoppa att cancercellernas celldelning och på så sätt döda cancertumören. Då kan man tycka va bra då kanske jag kan bli frisk men i och med att man får all den här behandlingen vad ger det mig för biverkningar. Ju inte nog med att man har förlorat sitt bröst en del av sin kvinnlighet så förlorar men sitt hår blir illamående får dålig aptit mm. Så där är man eller halv kvinna kan man tycka utan hår utan ett bröst och mår illa. Jag skulle nog vilja vara hemma med mina barn och min man om jag hade varit eller fått den sjukdomen för jag vet att där är den bästa och största kärlek som jag skulle få. Men skulle dem må bra av att se mig sån här utan hår utan ett bröst och av att se att jag mår illa och kräks? Hur skulle dem ta det? Min man skulle nog försöka vara så stark som möjlig och ge mig all den stöd jag behöver men han skulle nog gråta när jag inte ser det vara arg för att jag inte mår bra och önska att jag är frisk, blir frisk inte dö ifrån honom inte lämna honom. Men mina barn jag vet inte men dem skulle inte må bra och oavsett om man skulle förklara för dem så skulle dem inte förstå, men jag hade gjort allt i min makt och försökt hitta den kraft för att vissa dem att jag älskar dem. Men tänk om det kommer tillbaka och det visar sig att jag får cancer i hjärna som inte går att ta bort som gör att jag kommer att dö inom en snar framtid. Jag kommer då att få palliativ vård det vill säga symtomlindrande för att få det så måste diagnosen vara rätt ställd, att det inte går att bota eller förbättra diagnosen och döden väntar inom kort. Då kan jag få strålbehandling eftersom den inte bara botar och hejdar cancertumören utan den lindra min sjukdom även om den inte kan rädda mig. Palliativ vård kommer att ge mig den respekt som jag självbestämmer för min integritet och livskvalitet. Det betyder att personalen ska ge mig en god omvårdnad fysiskt, psykiskt, socialt och andligt oavsett om jag väljer att bo kvar hemma eller på ett sjukhem. Den palliativa vården ger också rätten till samtal för mina närstående. För mina närstående ska känna att deras närvaro och medverkan är betydelsefull. Det är svårt när sånt händer och man har inte svar till allt men man ska försöka göra det bästa för att den som har cancer ska må bra. Känna sig bekväm inte ha ont eller ha så lite ont som möjligt och få vissa av sina önskningar uppfyllda, som att resa iväg någonstans få en go måltid känna kärleken och att man är värd massor.
Under mitt arbete med detta fick jag ett samtal om att min förra detta svärmor som har haft cancer i livmoder, bröstet som hon har opererat bort fått cancer i lilla och stor hjärna. Hon är farmor till ett av mina barn, vi vet inte hur det kommer att bli med henne än om hon kommer att överleva och bli frisk eller dö. Min son vet ingenting än han är bara 8 år och vi vill inte skrämma honom än utan vänta och hoppas på att hon ska bli bättre. När jag fick detta samtalet kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Vi har inte alltid kommit överens men hon är ändå mitt barns farmor som han älskar nåt enormt mycket. Hon var/är den personen som jag kunde räkna med när det gäller min son. Hon älskar honom så mycket, ger honom så mycket kärlek och ömhet att jag är för svag för att säga till honom att hans farmor kanske kommer att dö. Vilket jag verkligen hoppas inte. Även om jag och hon inte är någon släkt och inte har så mycket kontakt längre så gör det ont att veta att hon inte mår bra. När det gäller sjukdomar som cancer som i vissa fall inte går att bota så är det inte bara den sjuke som blir drabbad utan också familj och bekanta blir också lidande. Förhoppnings viss med all den här forskningen som finns att den utvecklas ännu mera och gör fler människor friska.

Natasa Arrano

Av Marianne Hedenbro
Publicerad: 9 januari 2009 23:30, Sydsvenskan Uppdaterad: 9 januari 2009 23:57Minst tio potensmedel som säljs på Internet har spetsats med samma ämnen som finns i receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket som har granskat marknaden varnar för att produkterna kan vara livsfarliga.
UPPSALA.
I några fall innehåller tabletterna fem till åtta gånger över normal dos
för godkända läkemedel.
- Vi har gjort en polisanmälan och förbereder flera. Vi tycker att försäljningen är för farlig för att bara varna företagen eller ge böter, säger Kerstin Hjalmarsson vid Läkemedelsverkets inspektionsenhet.
Läkemedelsverket har i 28 potensmedel som säljs på internet letat efter de aktiva ämnena i Viagra (sildenafil), Cialis (tadalfil) och Levitra (vardenafil) och liknande ämnen. Medlen säljs som ört preparat och informerar inte om eventuellt starkare ämnen.
- Vi har varnats av rapporter från andra länder om förfalskade läkemedel och av biverkningsrapporter från svenska patienter som har mått dåligt av tabletterna. De har bland annat fått huvudvärk, yrsel, muskelvärk och skakningar. Därför gjorde vi en egen granskning, berättar Kerstin Hjalmarsson.
Läkemedel mot impotens får inte tas av patienter med allvarliga hjärtkärlsjukdomar som svår kärlkramp, stroke eller högt blodtryck.
Medicinerna kan även kollidera med andra mediciner på ett sätt som inte är bra. Därför är det viktigt att patienter som vill ha läkemedlen undersöks först. Självmedicinering är riskabel.
Läkemedelsverkets granskning visade att åtta av de 28 potensmedlen innehöll mer än vad deklarerades på innehållsförteckningen. Bara två av de tio talade om att det även fanns läkemedel i tabletterna.
Sildenafil hittades i tre produkter. I två av dem hade tabletterna samma färg och form som Viagra. Tadalafil hittades i sex medel. Varje tablett innehöll nästan fyra gånger så mycket som i en normal dos Cialis. På förpackningen rekommenderades en till två tabletter dagligen, vilket skulle kunna ge nästan åtta gånger normal dos.
Tadalafil fanns även i ett preparat som riktar sig till kvinnor. En kapsel hade mer än normal maxdos och upp till två kapslar rekommenderades per dag. Den som följer rekommendationen får fem gånger normaldosen för män.
I en tablett fanns ett ämne som är snarlikt vardenafil, den aktiva substansen i Levitra. Effekten och eventuella biverkningar är okända.
- Vår undersökning är inte heltäckande, internetmarknaden förändras snabbt. Vi har inte heller letat efter andra läkemedel än just för potensbesvär men sådana kan mycket väl finnas, säger Kerstin Hjalmarsson.
Läkemedelsverkets slutsats är att potensmedel på internet ska undvikas om källorna är okända och att internethandel med läkemedel i princip är ohederlig. Enligt en undersökning av internetapotek från 2008 är 96 procent olagliga.
Sex av tio receptbelagda mediciner är falska och farliga eller undermåliga. 90 procent av apoteken säljer receptläkemedel utan att kräva recept.
Undersökningen är gjord av organisationen European Alliance for Access to Safe Medicines. Läkemedelsverket har gjort en egen undersökning av websidor som vänder sig till svenska konsumenter. Den visar att två tredjedelar av dem är olagliga.

Artikelanalys Mirjana Krisanovic 9D:

Sammanfattning:
Läkemedelsverket har gjort en undersökning om Internet försäljning av läkemedel, som säljs som ört preparat och som kan vara livsfarliga. Efter olika rapporter som konstaterat ohederlig försäljning, biverkningar mm, beslöt man sig för att undersöka hur det låg till på den svenska marknaden. Slutsatsen är att man ska undvika att köpa läkemedel via Internet, Enligt en undersökning 2008 var 96 procent av Internet apoteken olagliga.
Läkemedelsverket har efter sin undersökning polisanmält en del företag och fler lär det bli.

Analys:
Nästan en tredjedel av de 28 potensmedlen, som läkemedelsverket undersökte, var spetsade med ämnen som kan vara skadliga, eller till och med livsfarliga för användaren. En del preparat innehöll en dos som var fem till åtta gånger högre än normal dosering.
Spontant tycker jag att det är konstigt att Läkemedelsverket inte reagerat tidigare.
Varför beslutar sig människor för att beställa via nätet? Är det för att läkemedel är receptbelagda, inte finns i Sverige, är dyra eller något annat? Förmodligen har personer som beställer ingen förståelse för att dessa preparat kan vara skadliga, ha farliga biverkningar och att varudeklaration inte redovisas korrekt. Vissa kanske tror att bara för att de här medicinerna säljs som ört preparat är de bättre. Egentligen finns det ingen garanti för att allt som kommer från naturen är bra för en. Jag menar t ex att om äter för mycket saffran kan man dö, och ändå är det bara en krydda som man äter. Lagom är bäst!
Mediciner i största allmänhet kan skada organ eller ge biverkningar. Om man verkligen vill använda sig av alternativ medicin kan man faktiskt köpa det i affären. I det här fallet skulle rosenrot vara ett alternativ till ökad lust, eftersom det varken har några negativa biverkningar eller är farligt. Dessutom är det bevisat att rosenrot ökar blodflödet, som kan hjälpa en att få lust, men samtidigt är det inte heller någon garanti och alltså är det inget bedrägeri, utan då är det någons eget val.

Har man samma syn på dessa tabletter runt om i världen? Nej, det tror jag inte. Jag tror att det beror på den stressiga vardagen, i den här delen av världen. Stress kan påverka vårt psyke på många olika sätt, och även vår fysik.
Kärleken är viktig i vårt korta liv på denna jord. Men jag tror inte att kärleken är det riktiga problemet, utan impotensen hos män. Förmodligen är det fler män, än kvinnor, som köper sådana här potensmedel. I den här delen av världen har man inte längre bara sex för att föröka sig, som på vissa andra ställen i världen, utan för att det har blivit ett njutningsfullt intimt möte också. Det kan vi se genom att t ex. kondomer och p-piller(preventivmedel) används, och bland kvinnor förekommer även aborter. Det innebär att inte heller potensmedel bara används till för att man ska få barn, utan precis som preventivmedel, för njutningens skull.

Oärliga privata företag och farmaceuter finns det tydligen gott om. Var tog deras heder och samvetet vägen?
Dagligen bombarderas vi av massmedia inom olika områden, men vi måste plocka ut informationen och själva fördjupa oss i det vi verkligen är intresserade av. Framför allt måste vi lära oss att bedöma vad som kan vara rimligt och sant, vara källkritiska. Men kanske är det just massmedians fel som gör att vi inte är lika källkritiska längre. För kanske är det så att vi är alldeles förvirrade och inte vet vem vi kan lita på. Jag tycker att fler oseriösa hemsidor på Internet borde blockeras.

Vilken är målgruppen för dessa tabletter? Jag tror att den största målgruppen är godtrogna människor som egentligen kanske inte bryr sig om konsekvenserna. Man kan fråga sig varför media egentligen uppmärksammar handel av mediciner över Internet? Människor som har köpt sådana preparat och som dessutom har råkat illa ut, eller har blivit lurade, är kanske den riktiga orsaken till att media uppmärksammar oss om faran med sådana handel. Bara media själv har ingen riktig makt att förändra, de behöver oss och våra reaktioner för att en förändring ska ske. Kanske är det så att de vill få våran uppmärksamhet för att folket i samhället ska försöka göra något åt problemet. Kanske är det bara så att vi tror att det är vi som har makten att bestämma och att vi själva vill stoppa medicinhandeln, när vi i själva verket bara är utnyttjade spelpjäser som de använder för att införa en ny lag. Precis som systembolaget har monopol på att sälja alkohol, så kanske apoteket vill ha monopol på att sälja mediciner. Jag vet inte om det är så, men ibland känns det som att vi inte längre har någon frihet att göra vad vi vill, eller leva hur vi vill, även om vi bor i ett fritt land. Vem har makten över våra liv egentligen? Alla vill ha ett privatliv. Jag tycker inte att det är rätt att sälja sådana här medicin, men om vi ändå lever i ett fritt land tycker jag att vi ska acceptera risken när vissa människor handlar via nätet. För om vi kan acceptera det, hur ska vi då acceptera all annan sorts Internet handel? Å andra sidan finns det anledningar till att vi har läkare och farmaceuter som vet vad som är bäst för oss, om inte alla så de flesta fall.

Jag tror att om man använder naturens resurser är det mer miljövänligt och hälsosammare, både för naturen och människan.
Fabriker som producerar mediciner använder konserveringsmedel och släpper ut mycket koldioxid. De fabriker, som producerar mediciner för t ex cancer och malaria är nödvändiga. Men jag tror inte att tillverkning av potensmedel är lika viktigt för oss.

Källa: Sydsvenskan 9 janurari 2009

Namn: Aluminium
Kemisk beteckning: Al
Atomnummer: 13
Utseende: Silverfärgad
Atommassa: 26,981538 u
Smältpunkt: 660,33º C
Kokpunkt: 2519º C

Upptäckt

I det antika Grekland användes alun, då kallade man det alum, och kaliumaluminiumsulfat som blodstillande medel och som bindemedel vid färgning. 1807 gav engelsmannen Davy grundämnet namnet aluminium trots att det inte upptäckts. 1827 isolerades det av tysken Wohler.

Förekomst

Aluminium är den metall som det förekommer mest av i jordskorpan, 8,3 %. Det är det tredje vanligaste grundämnet i jordskorpan, och då är syre medräknat som vanligast, men det uppträder aldrig i ren form utan i olika föreningar, oftast med syre och kisel. Exempel på aluminiumföreningar är: böhmit, diaspor, gibbsit, bayerit, rubin, safir, fältspat, glimmer och vanlig lera.

Framställning

Aluminium framställs av bauxit. Bauxit innehåller runt 50- 60 % aluminiumoxid och först tas ren aluminiumoxid fram i en kemisk process. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, även kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Den rena, smälta aluminiumen samlas på botten av elektrolysugnen och tas ut. När aluminium framställs av aluminiumskrot (t. ex. ölburkar) används endast 5 % av den energin som går åt för tillverkning av aluminium ut bauxit.

Användning

Aluminium används till läsk- och ölburkar eftersom det inte rostar, är lättare än stål och lättare att återvinna. Det används också till teleskopspeglar, dekorativa papper, förpackningar, cyklar och leksaker. Om aluminium legeras med små mängder koppar, magnesium, kisel, mangan och några fler ämnen kan man få legeringar till flygplan och raketer. Nu har man även börjar använda aluminium till bilar för att de ska bli lättare och inte dra så mycket bensin.

Egenskaper

Aluminium är lätt och kan lätt formas och gjutas. Det leder värme och elektricitet bra och korroderar nästan inte alls. Eftersom det är lätt, billigt och leder elektricitet används det till elektriska kraftledningar.

Korrosion

Aluminium räknas ofta som en icke korroderande metall men det är fel. Aluminium korroderar men bildar ph 4 och 9, en passiv oxidfilm som skyddar materialet. Legeringar korroderar fortare än rent aluminium och aluminium som innehåller koppar korroderar fortast. Det klarar av att vara i svavelsyra, nitrat och ättiksyra genom att det antingen bildas passiv oxidfilm eller acetater som isolerar aluminiumet från oxidationsmedlet.

Övrigt

Aluminium är inte så ofarlig som man säger. Den skadar växters rothår och stör därför växtens vattenupptagningsförmåga. Den kan också skada människor, det misstänks att man kan få skador på nervsystemet och på hjärnan av för mycket aluminium. Det sägs att man kan få Alzheimers mm.

Saltsyra HCl

Egenskaper: är som koncentrerad mycket starktfrätande och en luktlös gas. Öppnar man en flaska med saltsyra avgår vätekloridgas som drar till sig luftens fuktighet och bildar en vit rök. Denna gas har som förmåga att fräta på näsans slemhinnor.
Användning: Utspäd saltsyra finns bland annat i magsaften. Den finns också i mineralfoder och för att tvätta bort kalkbeläggning på hus, man kan också ta bort oxidbeläggningar.

Svavelsyra H2SO4

Egenskaper: Denna syra är mycket tjock, trögflytande och en väldigt stark syra. Den är både lukt och färg lös.
Användning: Den används till att suga ut fuktigheten ur luften och andra gaser. Eftersom att den suger åt sig vatten bra.
Om den kommer ikontakt med ett ämne som innehåller kol (t.ex. Socker/trä/tyg) förkolnas det ämnet och det blir bara kolet kvar resten fräts bort.
Både svavelsyra och salpetersyra används till tillverkning av gödselmedel, färgämnen och sprängämnen. Man kan också ta bort oxidbeläggningar med den.

Salpetersyra, HNO3

Egenskaper: Den är starktfrätande och har en stickande lukt. Kommer den i kontakt med organiska ämnen färgas de gula.
Övrigt: Salpetersyra innehåller grundämnena väte, kväve och syre. Och när syran kommer i kontakt med vissa metaller (t.ex. koppar) bildas en rödbrun giftig gas. Denna gas består av kväveoxider och brukar därför kallas nitrösa gaser.

4. Ge exempel på svagasyror.
Svar: I matlagning används ofta frukt eller bär som innehåller bla. Citronsyra, vinsyra, oxalsyra, äpplesyra och askorbinsyra. Ättika används för att konservera gurka mm.
5. Veta vilken jon det finns i alla sura ämnen.
Svar: Vätejonen H+

6. Veta att motsatsen till surt är basiskt.

7. Ge exempel på ämnen i vår vardags miljö som är baskiska.
Svar: Te x. är tvål, rengöringsmedel och tvättmedel ofta basiska. Andra saker är te x. kalkvatten, ammoniak natriumhydroxid, gips och kalciumkarbonat basiska ämnen.

8. Veta vad basiska ämnen har för gemensamma egenskaper.
Svar: Alla basiska ämnen har pH värde över sju, många basiska ämnen är frätande.

9. Kunna namn formel och egenskaper på några basiska ämnen.
Svar:

Natrium, Na

Egenskaper: natrium är en mycket mjuk metall så man skära i den med en kniv. Då får den en metallglans men natrium oxideras väldigt fort av luftens syre. Natrium har lägre densitet än vatten och därför sker en väldigt kraftig reaktion när den kommer i kontakt med vatten. Och Natriumhydroxid + väte bildas.

Natriumhydroxid, NaOH

Egenskaper: Är ett vitt fast ämne som är väldigt basiskt. (Säljs som kausisk soda). Löses den i vatten bildas natronlut som är mycket frätande.
Användning: Till tillverkning av tvål och pappersmassa. Man kan använda den till att lösa proppar av fett och matrester i avloppsrör. Och till att lösa upp målarfärg.

Kaliumhydroxid, KOH

Egenskaper: Är ett vitt fast ämne som påminner om Natriumhydroxid.
Användning: Vid framställning av sopa.

Kalciumhydroxid, CaOH2

Egenskaper: Denna metall reagerar också med vatten som Natrium fats inte lika häftigt. Vid reaktionen bildas kalciumhydroxid och väte. Om man löser kalciumhydroxid i vatten bildas kalkvatten.
Användning: Används tillsammans med soda och vatten till luten som man lägger lutfisk i.

Ammoniak, NH3

Egenskaper: Ammoniak är en lätt gas som är stickande, och angriper slemhinnor och lungor om man andas in den i för stora mängder.
Användning: Den används i vissa rengörningsmedel. Och till tillverkning av gödselmedel och salpetersyra. Den används även till kylmaskiner och isbanor när den är flytande som den blir vid minus 33,4 grader. Man kan även pigga upp utslagna boxare med ammoniak eftersom att den gjorde dom så chockade.

10. Veta vilken jon som finns i alla basiska ämnen.
Svar: hydroxidjonen OH-

11. veta pH värdet för sura, neutrala och basiska ämnen.
Svar: sura: under 7 neutrala: 7 basiska: över 7

12. Känna till olika pH indikatorer.
Svar: lackmus, universalindikator, BTB och fenotafin.

13. Veta vad som menas med en oxid.
Svar: När syre slår sig samman med ett annat grundämne bildas en oxid.

14. Ge exempel på olika sura och basiska oxider.
Svar:
Sura: kolsyra och svavelsyra. (Ofta icke- metaller)
Basiska: magnesiumhydroxid och kalciumhydroxid. (metaller)

15. Veta hur olika sura och baskiska ämnen påverkar naturen.
Svar: Te x. Orsakar oljan som används i värmepannor och dieselmotorer försurning. Eftersom att den innehåller svavelsyra som tillsammans med luftensfuktighet bildar svavelsyra som är mycket frätande.
Koldioxiden som åker ut ur bilarna bidrar också till försurningen.

För att stoppa detta brukar man använda basiska ämnen för att få pH värdet mer neutralt.

16. Veta vad du själv ska tänka på för att minska risken att bli skadad av farliga ämnen.

17. Vad samhället gör för att minska skadorna i miljön.

Materiel: 2 provrör, provrörsställ, bägare (400 ml) och glasstav.
Kemikalier: Myrsyra, Etanol och koncentrerad svavelsyra.
Vi började med att ta fram all materiel och kemikalier. Sedan gick vi och satte på oss förkläden och glasögon. Efter det så gick vi till vår bänk och gick igenom laborationen.

Idag skulle vi göra en Ester som luktade halon. Man kunde välja mellan äpple, ananas, hallon, m fl. fruktiga dofter.

I min grupp så var det jag, Linus och Tobias. Vi gick fram till katedern och hällde i kemikalierna som var Myrsyra och Etanol i två olika provrör. Vi gick tillbaka till vår laborationsplats och hällde i både Myrsyran och Etanolen i en bägare och rörde om med en glasstav.
Blandningen var rosa, men ju mer vi rörde om med glasstaven ju ljusare rosa blev den.

Vi luktade sedan försiktigt på blandningen och lukten var stickande i näsan och Linus och jag luktade inte direkt försiktigt på blandningen så det gjorde väldigt ont i näsan.

Vi beskriver lukten som klart stickande.

Amina tillsatte svavelsyra och det började sedan puttra och ha sig i bägaren.
Vi kände då på bägaren och bägaren blev jättevarm! Men blandningen svalnade snabbt.

Vi konstaterade att blandningen blev varm.

Vad tyder detta på?
Jo, det som händer är att det förbränns.

Vi rörde försiktigt om i bägaren och nu var vi tvungna att tänka på att innehållet var frätande! Alltså, inga hastiga rörelser här inte!

Sedan slutade vi röra om i bägaren och väntade några minuter och efter att vi väntat några minuter luktade vi på innehållet.
Det luktade stickigt och frätande.
Sedan uppenbarade sig en fruktig lukt.
Det luktade hallon!

Svavelsyran fungerar som en katalysator.
Och det betyder att en katalysator finns kvar helt oförändrad efter reaktionen.

Hur gör man nu en ester?

Jo, det finns en formel för hur man gör en ester:

Syra + Alkohol = Ester
Nu var vi klara med laborationen och började plocka undan och diska ur de materielen vi hade använt i laborationen.
Men vi var tvungna att vara försiktiga när vi diskade ur bägaren för det fanns svavelsyra kvar i bägaren och det kan skvätta på kläder och hud.

Varför är det så farligt om svavelsyra kommer på kläder av bomull?

Bomullskläder fräter sönder av svavelsyran

BESTÄMNING AV VATTNETS SPECIFIKA VÄRMEKAPACITET

Värmekapaciteten kan bestämmas för ett godtyckligt sammansatt system. I den här laborationen skall vi undersöka värmeegenskaperna för vatten. Om det går åt 300 J för att höja temperaturen 1 K hos en viss mängd vatten, går det åt 600 J för att höja temperaturen lika mycket hos en dubbelt så stor vattenmängd. Detta visar att vattnets specifika värmekapacitet är proportionell mot massan. Vilket ger:

C = c * m

Genom en kombination med uttrycket W = C * T1 – T2 får vi W = c * m *( T1 – T2 )

Vi skriver om och får:

c =
( Här betecknas alltså specifika värmekapaciteten med bokstaven: c )

Specifika värmekapaciteten uttrycker alltså hur mycket värme som går åt för att höja temperaturen 1K hos 1 kg av ämnet. En lika stor värmemängd avges då temperaturen sjunker 1K.

MATERIEL: Termos, doppvärmare, termometer, tidtagarur och mätglas.

UTFÖRANDE

1. Vi började med att mäta upp 500 ml kallt vatten med mätglas och hälla över vattnet i en termos. Vattnet hade massan 499 g (densitet för vatten är 0.998 g/cm3).

2. Efter en stund avlästes temperaturen med termometer till 11,4 0C.

3. Genom att låta en doppvärmare värma vattnet under ett antal olika tidsintervall, mätte vi hur stor temperaturskillnaden var i de olika fallen (T1 – T2 ).

4. Genom att bokföra våra resultat kunde vi sedan få fram ett medelvärde på värmekapaciteten. Se tabell.
tid i sek värme-energi W.J begynnelse-temp, T1 sluttemp, T2 temp-skillnad massa värme-kapacitet, c
( J/g * grad )

300 88 800 10 51 41 499 4,3
540 159 840 10 70 80 499 4,6
194 57 424 11,4 39,3 27,9 499 4,1
660 195 360 10 94 84 499 4,7
medelvärde: 4,4

Medelvärdet bestämdes till 4,4 J/g * K

Vi kan jämföra vårt medelvärde med tabellvärdet som ligger på 4,18 J/g * K.

FELKÄLLOR

Med det materiel som användes var det svårt att precisera värdena till mer än två värdesiffror.

SLUTSATS

Vi lyckades relativt bra med att få ett värde som överensstämmer med tabellväden.

Metodbeskrivning: Vi använde oss av en brännare, två mätglas, en termometer, en 100ml bägare, röd etanol och vatten. Vi började med att mäta upp 50 % vatten och 50 % etanol som vi hällde upp i en degel sen försökte vi tända den med hjälp av bara en tändsticka för att kolla om flampunkten var lägre eller samma grad som vätskan var i då. Blandningen började brinna utan att vi tillsatt brännaren så vi kollade av temperaturen med en termometer så vi fick veta flampunkten när förhållandet mellan etanolen och vattnet var 50 %.
Efter det höjde vi andelen vatten och gjorde samma sak: Försökte få vätskan att börja brinna med hjälp av bara en tändsticka. Den här gången gick det inte, vätskan antändes inte så vi var tvungna att använda brännaren för att höja temperaturen på vätskan. Efter ett tag när temperaturen hade höjts ganska mycket började vätskan brinna. Vi stängde av brännaren, kollade temperaturen, lät den sjunka två grader och kollade “tändstickstestet”, den fortsatte att brinna så vi upprepade “tändstickstestet” när vätskans grad hade sjunkit ännu lite mer ända tills den inte gick att antända. På så sätt fick vi reda på flampunkten och sedan upprepade vi det försöket med olika blandningar för att kunna se ett förhållande mellan etanol och vatten och deras flampunkt tillsammans.

Resultat:

Diskussion: Det som man kan se enligt diagrammet är att ju mer vatten som vi har blandat i desto högre blir Flampunkten. När vi undersökte sambandet 10 % Etanol och 90% vatten fick vi inte vätskan att brinna. Den ville inte antända, hur hög temperatur den än fick. Så när Etanolens andel bara är 10 % av hela vätskan är den otändbar och inte farlig. Man försämrar bränslets (etanolen) energi genom att tillsätta vatten.
Det här är ett praktiskt exempel på att etanol går att släckas med vatten. Etanol används i många olika områden t ex det kan användas som bensin, läkemedel, rengöringsprodukter, sprit i drycker och mycket mer. Så om vi tänker oss att t.ex. en sjuksköterska tappar ut en flaska med läkarsprit som innehåller ca 96 % etanol och 4 % vatten. Sen när sjuksköterskan ska torka upp den spillda läkarspriten råkar hon välta omkull ett tänt stearinljus som faller till golvet där läkarspriten bildat en pöl. Det tända stearinljuset medger genast till en stor eldsflamma som sträcker sig över golvet. För att släcka elden behöver sjuksköterskan bara räcka sig närmaste vattensläckare. Många tror nog att det behövs t ex en pulversläckare eller en skumsläckare för att släcka elden eftersom att det är sprit, och används som bensin, och man har ju hört att det är absolut förbjudet att tända en tändsticka på en bensinmack så man förknippar etanolen till den punkten. Men eftersom att etanol och vatten är båda en polär, (en molekyl som har positiva och negativa laddningar som inte mötts) är dom lätt lösliga i varandra. Etanolen är löslig i vatten, vattnet bidrar till att flampunkten höjs (se diagram) och efter ett tag kommer elden att slockna. Det behövs alltså ingen pulver eller skumsläckare till för att släcka elden med ,i det här fallet läkarspriten men med etanol överhuvud taget. Med andra ämnen, t ex bensin som är gjort av olja kan inte släckas med vatten, det bildas två skikt därför att olja har högre densitet än vatten. Det är egentligen den största skillnaden mellan etanol och andra olje (petroleum) produkter.

Sammanfattning

I den här labben testade vi att hälla BTB i en syra och en bas. Vi gjorde också en neutralisation genom att blanda en bas med en syra.

Material

NaOH, HCl, bägare, tratt, filter, aktivt kol och BTB.

Hypotes

Jag tror att NaOH bli blått och att HCl blir oranget. Jag tror att det blir saltvatten när det blir neutralt.

Bild

Genomförande

Först gick vi och hämtade alla saker vi skulle använda och satte igen. Vi hällde i NaOH i en bägare och HCl i en annan. Därefter tog vi två droppar BTB och hällde ner i vardera och blandade om. Efter det antecknade vi lite om våra hypoteser stämde. Efter det började den svåra delen. Vi tog den basiska lösningen och hällde ner i syran. Efter det skulle vi få den neutral. När den var neutral skulle den övergå i grön färg och det tog lite tid. Vi försökte i några minuter innan du kom och blandade runt ordentligt i bägaren och därmed blev den grön. Då gick vi fram till dig och fick aktivt kol i en tratt som vi skulle sila ner den neutraliska lösningen genom. Det tog några minuter och efter det var vi klara. Man kunde då dricka det som blivit över, alltså saltvatten. Därefter var vi klara, städade och gick.

Organiskt kemi: Om kemiska föreningar som innehåller kolatomer.
Oorganisk kemi: Övrig kemi, hit räknas också kol och enklare kolföreningar som koldioxid.
Molekylform: Vilka atomer som ingår i molekylen. T ex CH4
Strukturform: Hur atomerna är ordande.
Isoföreningar: Molekylformen är lika men strukturformen är olika (grenad).
Kol:
 Kol kan uppträda i tre olika former. Kolatomerna är ordnade i olika mönster.
 Kol har fyra bindningsmöjligheter.
Kolsort Atomstruktur Egenskaper Användning
Diamant
Kristallmönster Hårt  smycken
 borrar
Grafit Platta lager Mjukt
leder ström  Blyertspennor
 Smörjmedel
Fullerener “fotboll”  superledare
Kolväten:
 Det är olika kombinationer av kol och väte.
 Alla kolväten är brännbara.
 När kolväten brinner bildas koldioxid och vatten
 Kolväten finns i t ex olja, bensin, stearin m. fl.
 Kolväten finns ordnade i olika serier beroende på hur de är sammansatta.

Alkanserien (metanserien):
(Rita strukturformen själv)
1. Metan CH4 Kallas även sumpgas

2. Etan C2H6

3. Propan C3H8 Används som gasol

4. Butan C4H10 Används som gasol
Kolvätena i alkanserien är mättade och innehåller bara enkelbindningar.
Alken serien:
(Rita strukturformen själv)
1. Eten C2H4
Kolvätena i alkenserien är omättade och innehåller dubbelbindningar.

Alkyn serien:
(Rita strukturformen själv)
1. Etyn C2H2
Kolvätena i alkynserien är omättade och innehåller trippelbindningar.

Alkoholer:
Kolväte där en eller flera väteatomer är utbytta mot en OH-grupp.

OH-gruppen är en syre (O) och en väte (H) som sitter ihop.

Alla alkoholer slutar på -ol

(Rita strukturformen själv)
Metanol CH3OH
 Kallas för träsprit
 Mycket giftig
 En färglös vätska
 Kan användas till bränsle till bilar

Etanol C2H5OH
 De alkohol som finns i öl, vin och sprit.
 Giftig
 Kan användas till bränsle till bilar

Glykol C2H4(OH)2
 Färglös vätska
 Mycket giftig
 Används till kylvätska hos bilar

Glycerol C3H5(OH)3
 Färglös och luktlös vätska
 Inte giftig
 Används i hudkrämer och i sprängämnet nitroglycerin

Syfte: Lära oss att räkna med mol i reaktionsformler och genom dettas kunna bestämma massa för reaktanter.

Hypotes:

Inledning: Genom att upphetta natriumkarbonat och väga detta ska massan för ämnet som bildas tas reda på. Genom att veta massorna på reaktanterna ska en av reaktionsformlerna 1-3 bestämmas som den rätta för upphettningen av natriumvätekarbonat.
Material: Våg, degel, brännare och kalciumkarbonat.

Utförande: Degeln vägdes tom. Saltet lades i och vägdes. 2g salt lades i och detta togs reda på genom massan för salt+degel subtraherat med massan för endast degeln. Materialen för upphettningen togs fram brännaren sattes på. Degeln behandlades varsamt med en “tång” för att greppa degeln, detta för att vi inte skulle ta den med fingrarna. Det naturliga fettet på våra fingrar skulle kunna komma i degeln där allt ska reagera. Saltet värmdes en lång stund. Vi vägde degeln med saltet i. Vid upphettning förgasas vissa ämnen och detta märks då på vågen om massan har minskat. För att veta att saltet har reagerat färdigt och så vi kan räkna på rätt siffror så var degeln tvungen att värmas lite till och vägas en gång till. Om denna vägning visar samma massa som den första kan man börja räkna på formeln men om massan har ändrats sen senaste vägningen måste den värmas och vägas till massan inte har ändrats. Detta fick göras 3 ggr i vårat försök.
Resultatet av massan då vi vägde sista gången användes för att ta reda på hur mycket som förgasats. Detta gör vi genom att ta så mycket som saltet+degeln vägde från början subtraherat med så mycket saltet och degeln vägde när vi hade upphettat det. Skillnaden där emellan använder jag när jag sa ta reda på massan salt som reagerat. Genom att ta antalet gram som saltet vägde från början subtraherat med skillnaden på förra uträkningen, alltså det som inte finns kvar i degeln efter upphettning får jag ut skillnaden i massa, gram. Då uppgiften är att ta reda på vad det som fanns kvar i degeln efter upphettning var för ämne. Detta kunde räknas ut genom att ta hela saltets massa från början subtraherat med skillnaden före och efter upphettning i massa. Detta jämförs sedan med massorna av ämnena nedan för att komma fram till slutsats och resultat.

Uträkningar: degel 16,56g
Degel+salt=18,56g
Massa salt=18,56-16,56=2g

Massa salt som reagerade och blev något utav nedanstående ämnen:
18,56-17,81=0,74g 2-0,74 g

Saltet jag hettar upp
M(NaHCO3) 22,99+1,0079+12,011+16 x 3=84,0089 g/mol
n(NaHCO3) 2g/84,0089g/mol=0,02381 mol

Här kommer tre förslag på reaktioner
1. M(NaOH) 22,99+16+1,0079=39,9979 g/mol
n(NaOH) 0,02381 mol
m(NaOH) 0,02381 x 39,9979=0,9523 g

2. M(Na2O) 22,99 x 2+1,0079= 61,98 g/mol
n(Na2O) 0,02381/2=0,0119 mol
m((Na2O) 0,0119 x 61,98=0,7376 g

3. M(Na2CO3) 22,99 x 2+12,011+16 x 3=105,991 g/mol
n(Na2CO3) 0,02381/2=0,0119 mol
m(Na2CO3) 0,0119 x 105,991= 1,2613 g

Resultat:

Degel: 16,56g
Degel+salt: 18,56g
Salt: 2g
Första vägning efter upphettning: 17,84g
Andra vägning: 17,81g
Tredje vägning: 17,81g
Massa som hade blivit gas: 0,74g
Massa som fanns kvar: 1,26g
Ämne Molmassa (g/mol) Substansmängd(mol) Massa (g)
Natriumvätekarbonat NaHCO3 84,0089 0,02381 2
Natriumhydroxid
NaOH 39,9979 0,02381 0,9523
Dinatriumoxid
Na2O 61,98 0,0119 0,7376
Natriumkarbonat
Na2CO3 105,991 0,0119 1,2613

Massan I degeln kunde jämföras med alternativet nummer tre. Massorna stämde överens. Ämnet som bildades i degeln vid upphettning var natriumkarbonat.

Slutsats:
De tre olika alternativen visade två reaktioner med en produkt som det bildades 2 av. Detta betyder att reaktanterna är hälften av produkten. Därför är det vid uträkningen viktigt att man delar substansmängden med två. Koldioxid och vatten som skapades genom denna upphettning av natriumvätekarbonat vilket vi inte kan se med blotta ögat. Därför kunde vi bara skilja på de tre alternativen på reaktionsformler genom att räkna på dem. Det ämnet som skulle finnas kvar oavsett vilket ämne som skulle bildas av dessa tre alternativ visar samma färg vid upphettning som natriumvätekarbonatet visade oss från början, vitt pulver. De andra ämnena som blir till gasform kan man inte se. Därför kom vi fram till vår slutsats genom att räkna. (Svårt att skriva en slutsats på denna laboration eftersom denna gick ut på att räkna sig fram till rätt svar)