.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Anarkismen

Ämne: Samhälle
| Mer

Historik

Textilarbetarna i Lyon deltog i gatustrider på 1800-talet då höjdes för första gången svarta och röda fanor. Den svarta fanan blev anarkisternas. Både marxister (vänster) och Anarkister förenades i internationella arbetarassociationen som var den första socialistiska internationalen. Sedan splittrades internationalen. När andan fick fäste i industriarbetarnas fackföreningar så uppstod syndikalismen eller anarkosyndikalismen.I Ryssland fanns också anarkistiska rörelser. Men det annorlunda var att man utgick från ryska bygemenskapen. Från Ryssland härstammade också två av anarkismens ledande teoretiker.

Värderingar och Människosyn

Anarkisterna vill att man ska känna så litet tvång som möjligt. Kropotkin, en av teoretikerna tyckte att gruppers fria sammanslutning var framtidens organisations form. Det som förenar anarkisterna är att man ser människan som en samhällsvarelse till naturen. Men man har individuellt olika uppfattningar om graden av organisation. Anarkismen har mest positiv syn på folket. Det är en förutsättning för den anarkistiska utopin (framtidsvärlden) där det inte finns någon statsmakt. Människorna är politiskt och socialt perfekta. Man har direkt demokrati i självstyrande grupper. Hur man skulle förändra bilden skulle möjligtvis behöva en revolution och vilket sätt är rätt i såna fall. Bakunin tycker så här: Att man ska bilda och organisera staber av ledare för rörelsen. Eftersom folket saknade organisation och kunskap ville han bilda hemliga celler som verkade utan att synas. Anarkisterna skulle vara som hemliga lotsar. De skulle leda massorna genom en diktatur utan tjänstetecken, utan titel, utan officiell rätt och så mycket effektivare som den saknar maktens alla yttre tecken. Man ställer sig också skeptisk till socialisternas utopien för att dessa är för organiserade och detaljerade. Men man visar stor sympati för gamla samhällsformer tex. den ryska byorganisation.

Metoder för förändring

Metoderna är helt inriktade på att avskaffa staten eller nedtona den. Man vill ha en direkt aktion mot statsmakten. En aktionsform som förknippas med Anarkismen är politiska attentat eller individuell terror som anarkisterna säger. Ett exempel på en sådan aktion var när Tsar Alexander dödades av medlemmar från den anarkistiska organisationen Narodnaja volja = folkets vilja. Sedan uppstod flera anarkistiska kampgrupper i Europa. Leo Tolstoj var för anarkismen på alla punkter, men han tyckte inte att man skulle använda våld istället ska man visa olydnad mot statsmakten tex. att inte betala skatt.

Organisation och Styrelse

Man kunde inte åstadkomma ett statslöst samhälle genom att skapa en statsmakt. Bakunin argumenterade kraftigt mot marxisternas idéer om proletariats (en anarkistisk international) diktatur. Det marxistiska framtidssamhället skulle bli en auktoritär styrelse i ny form. Kritiken av partisystemet och den byråkratiska staten formuleras ofta med en skepsis mot de intellektuella. Bakunin menar att de intellektuella kan utvecklas till en överklass. I stället upphöjs av Anarkisterna det enkla folket.

Så här säger Bakunin: Det kommer att finnas en regering en komplicerad styrelse som inte bara styr i politiskt avseende utan också ekonomiskt. Den koncentrerar sig på produktionen och den rättvisa fördelningen av inkomster, jordbruk, industri, handelsorganisation och försörjningen av produktionskapital med staten som bankir. Det anarkistiska framtidssamhället består således av självstyrande kommuner de kan sedan ansluta sig till federationer och ändå behålla sitt självstyrande. Den enda typ av myndighet skulle vara ett statistikkontor som hjälper till med samordning av produktion till kommunerna.

Ekonomisk organisation

Man an inte skilja på politisk och ekonomisk organisation. Proudhons mål var att ersätta statsmakten med ett system av fria sammanslutningar kallat av honom federationer. En naturlig grupp kunde vara produktions sammanslutningar mellan industri och jordbruk. En oklarhet var om arbete skulle ersättas efter prestation eller att man skulle komma överens om det inom kollektivet, enligt Proudhon.

Utopi

Framtiden skapas av individerna under revolutionen. Därför kan man inte säga hur Utopia kommer se ut. Demokrati skulle råda i sammanslutningarna. Det finns inga lagar utan avta. Varje sammanslutning sätter lagar. Man är positiv till en internationalism och kan tänka sig att bryta gränserna och att alla sammanslutningar sträcker sig internationellt.

Analys och Jämförelse

Analys av Anarkism

Man skulle kunna säga att anarkism är en typ av vänster politik. Anarkism vill förena folket och det ska inte finnas några partiledare eller andra chefer, i kommunerna. Folket får större frihet och stora olikheter mellan kommunerna. Det kan bli ett stort utanförskap i kommunerna och en nationalism i kommunerna. Där inga landsgränser finns utan hela världen är en enhet. Folk blir trygga om de bor i en kommun med likgiltiga. Eftersom inte en majoritet kan bestämma är det svårare att få fram “konstiga” förslag som är rasistiska tex. Avtal ska bestämmas i harmoni,varje kommun eller individ skapar lagarna. Men hur ska man kunna stoppa mord inom kommunen om man tecknar ett avtal och 50/50 som är för och emot. Då får det gå förbi och då bestäms väl inget “avtal” och det är tillåtet med mord. Så hur ska ett avtal bestämmas om inte enhälligt i såna fall måste de som är för att bilda en egen sammanslutning och sluta ett avtal. Det positiva är att det inte finns någon stat och att kommunerna/sammanslutningen får större frihet. Så att skatten kan försvinna och en sammansluttning kanske man får gratis tandvård.

Jämförelse av Anarkism och Liberalism

Liberalerna vill ha en regering och dels statsmakt. Men de vill att alla ska ha samma rätt att påverka. Alla är jämlika oavsett kön, ras , osv. Det är ingen skillnad jämte anarkismen där. Man har inte någon skillnad på folksynen. Vissa Liberalister var tidigare rädda för att folket kunde påverka fel därför att de var okunniga. John Stuart Mill föreslog att intelligenta personer med fina yrken skulle ha fler röster. I Anarkismen har man aldrig tvivlat på individen oavsett intelligens, kön , osv. så får man bestämma. Liberalismen vill som Anarkismen inte att individen är beroende av en statsmakt men Liberalisterna vill inte avskaffa staten det vill Anarkisterna. För att Liberalisterna ska få igenom sitt Utopia krävs ingen väldig turnaround som Anarkismen där det krävs en revolution med närmast terrormetoder för att få Anarki. Liberalisterna använder inte våld för att få igenom sin politik. I båda typer skapas samhället av individerna. Allas åsikter väger lika tungt. Eftersom Liberalismen är en del av höger så är de positiva till privat ägande. Man vill ha privat ägande av produktionen samma i Anarkismen där inget är organiserat av en stat. Det finns inget slutmål i politikerna man kan gå hur långt man vill.

| Mer
Betygsätt Anarkismen


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Anarkismen eller som på något sätt är relaterade med Anarkismen.

Kommentera Anarkismen

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2