.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Astronomi blandad fakta

Ämne: Astronomi
| Mer

Astronomi Vetenskap om himlakroppar och rymden.
Ljusår Sträckan som ljuset färdas på ett år.
Galax Stjärnsystemet.
Vintergatan Det svagt lysande ljusband som sträcker sig över himlen.
Planet Stor himlakropp som rör sig kring solen.
Måne Himlakropp som kretsar kring jorden och lyser om natten.
Stjärna Lysande himlakropp.
Komet Himlakropp med lysande svans.
Omloppstid Tid som det tar för planeter att röra sig ett varv runt solen.
Meteor Ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten kropp från rymden med hög hastighet faller in i jordatmosfären.
Meteorit är en sten från världsrymden som har är nedfallen från rymden till jorden.
Stjärnhop fysiskt sammanhörande grupp av stjärnor i Vintergatan eller annan galax.
Svart hål hypotetisk himlakropp med ett så starkt gravitationsfält att varken strålning eller materia kan lämna den.
Supernova våldsamt exploderande stjärna; explosionen kan innebära slutet för stjärnans aktiva liv.
Vit dvärgstjärna kompakt stjärnrest som utgör slutstadiet i lättare stjärnors utveckling.
Röd jättestjärna stjärna med ansenliga dimensioner och brandgul till djupröd färg.
Nebulosa moln av gas eller stoft som förekommer i rymden mellan stjärnorna eller som diffust hölje kring vissa stjärnor.
Neutronstjärna himlakropp bestående huvudsakligen av neutroner.
Big Bang benämning på den händelse då universum enligt vissa kosmologiska modeller föddes, för mellan 10 och 25 miljarder år sedan, och därefter utvecklades under snabb expansion.

3. Ur led ur tiden…

Dag och natt
Det som gör att dag är dag och natt är natt är ganska intressant. Det beror på att jorden snurrar runt sin egen axel och runt solen. På ett dygn har jorden rört sig runt sin egen axel. Rotationen runt sig själv gör att olika platser på jorden har ljus samt mörker. När vi har dag här i Sverige, har de som bor på andra sidan jordklotet natt. Det är därför jorden är indelat i olika tidszoner för att vi lättare ska veta när vi ska ställa om klockan. Det är lustigt hur vi inte behöver ställa om klockan när vi åker ända ner till Spanien. Men om vi däremot skulle bege oss till vårt grannland Finland hade vi behövt ställa om klockan med en timma.
Eftersom det inte är exakt 365 dagar per år blir det skottår emellanåt. Många säger att det är skottår vart fjärde år, prick. Nej, riktigt så är det inte. Det fungerar på ett annorlunda sätt. Så det är lite olika när det är skottår. Lyckligtvis har vi duktiga personer som ser till att detta blir rätt! En känd person som inte riktigt hade rätt var Julius Caesar. Han använde sig utav skottår vart fjärde år, men det blev inte riktigt rätt. Han använde sig utav den julianska kalendern som sedan blev utbytt mot påvens förslag, den gregorianska kalendern.

Årstider
En årstid motsvarar, på astronomiskt vis, ett kvarts varv för jorden att ta sig runt solen. Våra årstider bildas av jordens omlopp kring solen under ett års tid. Jorden lutar något vilket påverkar vart solens strålar siktas. Hade den inte lutat sig något skulle man inte ha märkt någon skillnad på årstiderna. Man kan se vart solen befinner sig på stjärnhimlen. Den del av himlen där solen befinner sig är mörk under natten, medan om mans er rakt över är stjärnorna klara. Om man bor i norr, så som vi gör, får vi sol ena halvåret. Om det inte skulle vara någon lutning skulle det heller inte finnas några årstider. Jordaxelns lutning i förhållande från solen gör att vi ibland får mer sol och ibland mindre. Vid ekvatorn är solen som starkast. Om du befinner dig nära ekvatorn är det betydligt mycket varmare än här i norr. Där finns heller inte några årstider på grund utav det. Dagarna är lika långa som nätterna där. De som vill ha sol året runt, även på julafton, ska bege sig mot bl.a. Australien.
Dem som bara vill ha sol dygnet runt under en viss period skulle då bosätta sig, om den möjligheten fanns, i Nordpoolen. Där är det sol dygnet runt under 6 månader. När de 6 månaderna har gått blir det 6 kolsvarta månader istället.
Men om det bara räcker med någon enstaka mörk timma för den solgalne är Kiruna ett bra exempel.
Tidvatten, vad är det?
Tidvatten rör sig inte bara om vatten, utan även jorden. Det påverkar även jordatmosfärens höjningar och sänkningar av jordskorpan. Alltså, när havet höjs, höjs även jorden. Om en tidvattensvåg stiger 3 meter, lyfter sig samtidigt jordskorpan 15 centimeter. Det är alltså inte lika mycket som vattnet men det är en höjning. Det finns olika slags perioder för tidvattnet. Ebb och flod är de olika perioderna. Det är då vattnet står som högst samt lägst. Ebb är när vattnet är som lägst. Alltså blir flod när vattnet står som högst.
Det är pga. Solen och månens gravitation som det blir som det faktiskt blir. Jo, det fungerar på följande sätt.
Det är en obalans mellan månens gravitation. Det är grunden till att havsvattnet dras till den sida av jorden som är närmast månen och även den sida som är längst bort från månen.
Eftersom jorden roterar runt sin egen axel blir det alltså lågvatten samt högvatten två gånger per dag.
Som sagt, det är även solen som påverkar. Den orsakar tidvatten på samma sätt som togs upp om månen. Däremot är inte solens påverkan lika stor som månen.

När det väl blir tidvatten sker det på 6 timmar och 12 minuter. Under den tidsperioden har vattnet stigit till högsta nivå från lägsta. Det tar lika lång tid för vattnet att dra sig tillbaka till lägsta nivå.

4. Fundera över…
a) Jag har slutat att se omöjligheter i allting. Med tanke på att det mesta fungerar bara man har viljan och håller fast vid den. Pluto, den lilla planeten som befinner sig längst bort från solen, varför skulle det inte gå att åka dit? P.g.a. avståndet är långt? Om det inte går idag, kanske det går imorgon. Med framtidens teknik tror jag att det skulle fungera. Jag menar, allting utvecklas hela tiden. Vi som individer, maten, tekniken, ja, allting runt omkring oss utvecklas. Framförallt är det teknik som för oss framåt i vår utveckling. Med nya maskiner och apparater kan vi underlätta vardagen. För att återgå till frågan; ja, jag tror att det går, åtminstone kommer att fungera.

b)
Egna ord baserat på tankar och funderingar: Det låter konstigt att det inte skulle finnas något liv på någon annan planet. Varför skulle jorden vara den enda planet som det finns liv på? Det kanske bor människor inuti planeterna. Eller ja, människor vet jag inte precis. En annan sorts art kanske befinner sig utanför vårt solsystem. Eftersom den första rymdresan inte ägde rum för allt så länge sen tror jag att man inte riktigt hunnit leta efter liv så intensivt som man skulle ha kunnat. Det tar lång tid att finna möjligheter för att utveckla den utrustning som krävs för en rymdresa. Sen behöver man föremål för att använda sig av vid letandet efter liv. Allting tar sin tid och när tiden väl är inne kan man börja sökandet. Jag känner ingen brådska för att få veta svaret på den frågan. Däremot skulle jag tycka att det vore oerhört intressant att studera den frågan närmre. Astronomi har alltid varit ett ämne som har intresserat mig. Men för att ändå försöka få svar på frågan gick jag in på Internet för att söka fakta.

Egna ord baserat på fakta: Det har inte funnits möjligheter för att leta efter liv förrän nu. Då begav man sig till mar för att undersöka. Än så länge har man inte kunnat finna någon form av liv. Om det skulle finnas liv på Mars skulle det livet befinna sig långt under utsidan. För att undersöka den saken närmre har man planerat att borra. Orsaken till att den planen ännu inte har genomförts beror på att dels kostar det pengar men även för att tekniken ännu inte tillåtet det. Tekniken har inte riktigt hängt med i utvecklingen utav sökandet.
Men man behöver inte bara se människor eller djur för att få veta om det finns liv där. Det räcker med att kunna finna vatten. Det har man heller inte funnit, åtminstone inte på någon annan planet än på Mars. Man har funnit frusen is på Mars vilket tyder på att det en gång kanske har funnits sjöar där. Än så länge är man inte 100 procentig säker på den punkten.

c) Jo, klart det skulle gå bosätta sig där – om man kunde kyla ner hela Venus! Den individ som tål 500 grader får mer än gärna bosätta sig där. Nej, det går inte bo på Venus just nu åtminstone. Det är alldeles på tok för varmt där. Det finns inget vatten på Venus yta vilket krävs för att det ska kunna finnas liv där. Inte heller skulle man kunna bosätta sig där utan vatten. Något måste man kyla ner sig med på den stekheta planeten!

d) Jag har inte funnit något svar på den frågan, dels brist på tid. För att svara själv; jag tror att det blir stora mängder pengar som krävs för att göra det möjligt. Jag förstår samtidigt inte för vilket exakt syfte man skulle göra det. Jag menar, för att folk ska kunna bosätta sig där behövs det väl ändå inte. Vi har det så bra på jorden! Vi alla får åtminstone plats. Sen är det självklart intressant hur långt utvecklingen kan ta oss. Om vi skulle kunna göra det möjligt att smälta all den isen.
e) Astronauterna är med om en hel del skiften av temperatur beroende på vart dem befinner sig. Astronauterna behöver inte någon rymddräkt förrän de lämnar deras rymdfärja. Inuti dräkten kan de andas in syre, det som vi andas nere på jordytan. En rymddräkt innehåller alla möjliga tänkbara saker. Inuti dräkten finns det tillgång till vätska, syre, radiokommunikation, verktyg samt belysning. Det är inte en vanlig overall med bara 2-3 lager tyg. En rymddräkt har 14 lager i olika material. En astronaut har massvis med olika tekniska prylar på sig under deras resa. De har alla en ryggsäck som innehåller användbara saker som: vattenkylningssystem, batterier, varningssystem, ventilationsfläkt, syre samt radiokommunikation. Dem har även på sig en hjälm som ska skydda mot det farliga solljuset de får på sig. Rymddräkten hjälper till att balansera de temperaturer solljuset orsakar. Det kan bli över 135°C varmt p.g.a. solen. Hjälmen innehåller även kameror samt strålkastare. Allting är noggrant genomtänk för att inget ska kunna skada astronauterna.
Alltihopa väger 140 kg, så det blir en hel del styrketräning för att bara orka bära den. Lyckligtvis är man viktlös i rymden ändå! Fast klumpigt måste det ändå bli, eller?

Astronomi blandad fakta, 2.5 out of 5 based on 14 ratings
| Mer
Betygsätt Astronomi blandad fakta


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Astronomi blandad fakta eller som på något sätt är relaterade med Astronomi blandad fakta.

Kommentera Astronomi blandad fakta

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2