Skolarbete

Sammanfattning:

Man ska undersöka vilka av de okända lösningarna A-E, som innehåller joner, vilket pH värde de har, vilka som innehåller kloridjoner och vilka som innehåller sulfatjoner.
Laborationen går ut på att med hjälp av doppelektrod ta reda på om det finns joner, med BTB ta reda på vilket pH lösningarna har, använda Silvernitrat (AgNO3) för att se om det finns kloridjoner (Cl-) i lösningarna och med hjälp av Bariumklorid (BaCl2) ta reda på om det finns sulfatjoner (SO42-) i lösningarna.
Lösning A: Är inte en jonlösning, är neutral, innehåller inte kloridjoner, men innehåller sulfatjoner.
Lösning B: Är en jonlösning, är neutral, innehåller kloridjoner och inte sulfatjoner.
Lösning C: Är en jonlösning, är sur, innehåller inte kloridjoner, men innehåller sulfatjoner.
Lösning D: Är en jonlösning, är basisk, undersökte ej om det fanns kloridjoner eller sulfatjoner pga att man tog bort lösningen efter pH testet.
Lösning E: Är en jonlösning, är sur, innehåller kloridjoner och inte sulfatjoner.
Slutsatsen är att lösning A är en molekylförening i lösningen som är neutral och ett av ämnena är Svavel (S).
B är joner i lösningen som är neutral och ett av ämnena är Klor (C).
C är joner i lösningen som är sur och ett av ämnena är Svavel (S).
D är joner i lösningen som är basisk.
E är joner i lösningen som är sur och ett av ämnena är Klor (C).

Material och metoder:

9 provrör
1 provrörsställ
7 engångspipetter (en till varje bägare)
5 bägare med okända lösningar
2 bägare (en med Silvernitrat AgNO3 och en med Bariumklorid BaCl2)
1 doppelektrod
BTB

1. För att ta reda på om lösningen innehåller joner så använder man en doppelektrod. Därför att joner leder ström och doppelektroden avläser om en lösning leder ström. Man sätter ner doppelektroden i de okända lösningarna och trycker på en knapp på apparaten, om lamporna lyser vet man att lösningen leder ström.

2. Sedan så för man över lite av de okända lösningarna till provrören med hjälp av pipetterna. Den här gången ska man ta reda på om lösningarna är sura, neutrala eller basiska, för att kunna avgöra det måste man använda BTB. Man droppar ner lite BTB i provrören och ser vilken färg lösningen blir. Man tar bort den som blir blå, alltså basisk.

3. Sen undersöker man om lösningen innehåller kloridjoner Cl-. Silvernitrat AgNO3 är reagens på kloridjoner Cl-. I nya provrör med samma okända lösningar, blandar man i Silvernitrat AgNO3. Om lösningen i provröret innehåller kloridjoner så kommer lösningen att bli grumlig. Man sorterar sen bort de rör som innehåller kloridjoner.

4. I de resterande provrören ska man undersöka om lösningarna innehåller sulfatjoner SO42-. Bariumklorid BaCl2 är reagens på sulfatjoner SO42-. Man tillsätter Bariumklorid BaCl2 i provrören och om lösningarna i provrören innehåller sulfatjoner kommer lösningarna att bli grumliga.

Resultat:

Okända Lösningar jonlösningar pH kloridjoner sulfatjoner
A Nej Neutralt Nej Ja
B Ja Neutralt Ja ———–
C Ja Surt Nej Ja
D Ja Basiskt ———- ———–
E Ja Surt Ja ———–

Slutsatser och diskussion:

1. Om lamporna lös på doppelektroden så var det en jonlösning = leder ström.

2. Om lösningen färgades av BTB i någon av dessa färger, Gul, Grön eller Blått, var det antingen surt, neutralt eller basiskt. Gult = Surt, Grönt = Neutralt, Blått = Basiskt.

3. Om lösningen innehöll kloridjoner (Cl-) när man droppade ner Silvernitrat (AgNO3), bildas ett svårlösligt salt (grumligt), Silverklorid (AgCl).

4. Om de resterande lösningarna innehöll sulfatjoner (SO42-) när man tillsatte Bariumklorid (BaCl2), bildas ett svårlösligt salt (grumligt), Bariumsulfat (BaSO4).