.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Börsens påverkan på samhället

Ämne: Ekonomi
| Mer

Om man tittar historiskt sett så finner man flera bevis på att aktiebörserna verkligen påverkar världens humör.• Den franska revolutionen 1789-99 följde i spåren på den väldiga börskraschen 1720-84 (Söderhavsbubblan och Mississippibubblan).

• Det nordamerikanska inbördeskriget 1861-65 började sex år efter en 24 år lång börsnedgång – börsen föll som mest med 74 procent ett år.

• Under det positiva 20-talet då börsyran var som störst kom t ex Charles Lindberghs att göra en ensamflygning över Atlanten, ljudfilmen kom, de korta kjolarna blev moderna, frihandel, drömmen om en evig fred togs iakt.

• Då börsen nådde sin botten 1932 efter den väldiga kraschen 1929 så hade nazisterna i Tyskland 230 mandat i riksdagen. Deras anhängare var 14 miljoner människor. Aldrig skulle Hitler få så stor tillit.

• 1960-talets positiva syn på tillvaron, efter gott börshumör på alla världens börser, speglas i tankar på att kolonisera månen och all glad populärmusik.

• När de globala börserna började vika nedåt i 1960-talets slut tog det sociala humöret samma väg. Den internationella börsnedgången fortsatte till 1970-talets mitt och medförde även oljekris, och inflation, Nixons fall, Baader-Meinhof-ligan, bombdåd och flygkapningar. Det dåliga humöret tog sig till slut också uttryck i kriget mellan Iran och Irak.

• Ny Demokrati bildades när den svenska börsen rasade. Partiets framgångar ökade i takt med börsnedgångarna. När sedan kurserna började stiga i slutet av 1992 försvagades Ny Demokrati för varje ny börsuppgång. I slutet av 1990-talet var partiets saga slut. Börsen vände uppåt. En positiv framtidstro blev ett faktum och det sociala humöret var återställt.

Tulpanmanin 1630

“Det var något helt nytt”, sade de, en blomma som överträffade alla andra med sin skönhet. Den kallades för tulpan, och den nådde Europa vid mitten av 1500-talet.
Det var på 1630-talet som det hände. Tulpanen hade vid det laget fått en tillräckligt stor utbredning, som drivits fram av kommersiella trädgårdsmästare, för grunden till en verklig marknad. Även vanligt folk kunde därför börja köpa tulpaner, innan var det endast adeln och borgare som hade haft privilegiet till den “underbara” blomman.
Priserna steg i takt med att mer folk och pengar sögs in i tulpanhandeln, och i takt med att priserna steg sögs mer folk och pengar in i tulpanhandeln. Till slut gick allt som kunde kallas tulpan att sälja, även lökar som tidigare kastas bort, och det till högre och högre priser. Prisstegringarna blev ohyggligt stora.

Det gick så långt att företagsamma handlare började sälja kommande års skördar. Detta utvecklades snart till världshistoriens första terminshandel, spekulanter sålde sina leverantörskontrakt till nya köpare som i sin tur sålde vidare dem ännu dyrare. Resultatet blev att människor sålde varor de inte ägde, till folk med pengar som dessa inte hade, för priser som ingen i slutändan kunde få ut. Manin för tulpaner nådde sin höjdpunkt framåt vid årsskiftet 1636-37. För en enda medelstor lök av märket “Viceroy” betalade en köpare en summa som motsvarade priset på 8 grisar, 4 oxar, 12 får, 24 ton vete, 48 ton råg, 4 tunnor öl, 2 ton smör, 79 liter vin, 425 kilo ost, samt en säng, ett knippe kläder, en silverbägare och ett mindre skepp. Människor sålde både jord och hus så att de också skulle kunna göra sig ett snabbt klipp

Kraschen 1929

Året är 1928 och aktieintresset är mycket stort för aktier i USA. Många är nu de amerikaner som har aktiesparande som en stor hobby. Spekulanterna börjar samtidigt alltmer att finansiera sina affärer med lån vilket ökade hävstångseffekten. Spekulationen blev en viktig del av den amerikanska kulturen – “Om du är skyldig banken en miljon så har du problem med banken Om du är skyldig en miljard så har banken problem med dig”, sa en spekulant.
Den 3 september 1929 toppade Dow Jones index, som är USA:s äldsta och största aktieindex, för att sedan inte återhämta sig under de närmaste 25 åren. Det dröjde två dagar innan marknaden rasade hejvilt. Ett fall som har fått namnet “Babson Creak”. Babson var en finansiell rådgivare som hade varnat för just detta förlopp.

Trots progressiv uppgång under hela 20-talet så var kraschen totalförstörande. Måndagen den 21 oktober accelererade nämligen det redan tidigare mycket stora kursraset. Placerare sålde av mer och mer av deras innehav.
Den 24 oktober 1929 blev en av de värsta dagarna på Wall Street. Under denna tid blev ordet “luftgropar” känt. Det innebär att det inte finns köpare överhuvudtaget vilket leder till att kurserna faller fritt. Kraschen ledde till den värsta depressionen i landets historia som även påverkade resten av världen starkt.
Det tog mycket lång tid för börsen och ekonomin att återhämta sig.

Orsak

En betydande orsak till kraschen var den stora industriella haussen. Det var inom industrin det fanns folk med pengar att investera som också gjorde sig rika på att starta nya företag och fabriker. Folk började spendera pengar på nya saker som kylskåp, radio och bilar, efterfrågan på varorna blev stor och folk som egentligen inte hade råd att skaffa dessa nya prylar handlade på kredit eller lånade pengar av bankerna. Industrin grönskade som aldrig förr, på nio år ökade försäljningen av bilar med 245%, telefonförsäljningen ökade med 54%, radioförsäljningen med 165% och kylskåpsförsäljningen steg med hela 17900%.

Många startade nya företag för att ta del av tillväxten, de som inte startade nya företag nöjde sig med att göra pengar genom att köpa och sälja aktier i de nya företagen, allt detta med lånade pengar. Under denna period blev USA rikaste landet i världen, de europeiska länderna lånade pengar från USA för att kunna reparera skadorna efter 1:a världskriget. Mellan 1924 och 1928 lånade USA ut nära 6000 miljoner dollar till andra länder.

Efter första världskriget hade de olika staterna i världen tryckt upp mängder av sedlar för att kunna betala de stigande utgifterna från kriget. Följden blev svår inflation, värdet på valutor sjönk och guldmyntfoten avskaffades i flertalet länder. Staterna styrde med ohederliga metoder sina valutor och införde bestämd kontroll över valutamarknaden

Det var från jordbruket de första riktiga tecknen kom på att det skulle bli sämre tider. Många menar att depressionens bakgrund finns i jordbruket. Produktionen inom jordbruket ökade kraftigt under 1:a världskriget, men bönderna fick inte någon del av uppsvinget. När priserna sedan föll kraftigt, efter kriget, ibland mer än till hälften försökte bönderna hålla uppe inkomsterna genom att odla ännu mer. Detta ledde till ytterligare en prissänkning. De tusentals bönder som levde av jordbruket fick ont om pengar och hade bara råd att köpa det allra viktigaste, detta ledde till att affärerna fick sälja mindre och fabrikerna var tvungna att minska på tillverkningen. Den onda spiralen var ett faktum.

Varför påverkar börsen samhället?

Förklaring till varför detta sker är mycket pga. att medelklassens tillgångar krymper. Det skapar ilska och irritation i samhället. Ett missnöje ur den politiska aspekten växer.
“Varför gör ‘de styrande’ inget åt våran situation?”
Det är en fråga som många ställer sig vid ekonomiska kriser. Då svaret lyser med sin frånvaro så sjunker förtroendet för politikerna. Då nya idéer läggs fram om hur landet skall styras avvisas de inte på samma sätt som då det politiska missnöjet var lågt. Folket blir inte främmande för nya idéer. Att det dröjer några år innan ilskan övergår till ett socialt problem är för att det tar en viss tid innan den kollektiva ilskan har organiserats i militärt, politiskt och socialt perspektiv.
Yttre omständigheter som påverkan av allmänheten och tron på en ny revolutionerande era är viktiga orsaker till att människor spekulerar.

Då och nu?

Olyckligtvis är USA:s ekonomiska utgångsläge i dag, vintern år 2001, betydligt sämre än 1929. Här är de viktiga skillnaderna mellan då och nu:

• Sommaren 1929 hade USA ingen inflation; hushållen sparade mer än de spenderade; företagens vinster ökade och deras skuldsättning var låg; USA hade väldiga handelsöverskott och var världens största långivare.

• År 2001 ökade USA:s inflation kraftigt; hushållen gör av med mer än de tjänade, de låga räntorna lockar till köp av hus, bilar och kläder; företagens vinster har börjat plana ut och företagens skuldsättning är hög; USA har väldiga handelsunderskott och är nu världens största låntagare. Arbetslösheten var i november högst på 6 år, 5,7 %. I dag är även spänningarna i det finansiella systemet långt starkare än någon period under 1900-talet och faran för en världsomspännande krasch av större storlek än 1930-talets är påtaglig.

Många ekonomer fasar för att amerikanska centralbanken, med Alan Greenspan i spetsen, blåser upp en spekulationsbubbla nu med sina konstanta räntesänkningar. Jag tror dock att luften redan gått ur bubblan. Om man titta på en graf över Ericsson, som utgör en stor del av den svenska börsens marknad, så ser man att dagens kurs (se bild) motsvarar den ungefära kursen innan IT-bubblan blåstes upp. Liknande formation bildades efter kraschen 1929. Detta anses i mina ögon vara logiskt – då marknaden övervärderas kolossalt så skall den troligen ner till samma nivå som innan haussen startade.

När det gäller Ericsson kortsiktigt så tror jag dock på en kvartalslång nedgång enligt fibonaccis vågteori så kursen kan acklimatisera sig efter fördubblingen sedan den 21 september 2001 för att sedan vända upp och fortsätta i ett normalt tempo. Min analys gäller i stort sett för hela börsindex.

Vad som skrämmer mig nu bortsätt från en ekonomisk krasch är de invandrarfientliga partierna som vi nu ser växa fram på olika sätt runtom i Europa. Främlingsfientliga partier blir större och starkare i de nationella parlamenten. Vi ser exempel på detta i Österrike, Frankrike, Italien och Belgien. Även i våra grannländer Danmark och Norge ser vi hur invandrarfientliga partier vinner ökat stöd. I kommuner i Sverige har representanter för främlingsfientliga partier blivit valda till politiska uppdrag. Detta strider mot det demokratiska och solidariska samhället och måste verkligen stoppas omedelbart. Man vet inte vad som händer om det kommer en ny Hitler men troligtvis och förhoppningsvis kan det inte påverka oss så som Hitler gjorde år1932. Problemet är att man inte kan förutspå effekterna om det skulle ske såsom med många andra katastrofer.

Börsens påverkan på samhället, 5.0 out of 5 based on 1 rating
| Mer
Betygsätt Börsens påverkan på samhället


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Börsens påverkan på samhället eller som på något sätt är relaterade med Börsens påverkan på samhället.

Kommentera Börsens påverkan på samhället

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: Permission denied in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7

Warning: fopen(/var/tmp/.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7