.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

C-Vitamin

Begreppet vitamin

“Vitaminer är i djur- och växtriket allmänt uppträdande, i födan endast i små mängder förekommande ämne, som är oumbärliga för de animala organismernas tillväxt och bibehållande.” Detta citat är Homeisters definition av vitaminer. Homeister är en av pionjärerna inom vitaminforskningsområdet.

Vitaminer är alltså organiska och livsviktiga ämnen. Vitaminer brukar också räknas till “spår ämnen”, d.v.s. de behövs i mycket små men bestämda mängder.

Begreppet vitamin består av orden vita och amin. Vita betyder liv och amin är en kemisk beteckning på kvävehaltiga organiska ämne. Upphovsmannen till ordet vitamin heter C. Funk. Det var han som upptäckte B1-vitaminet och eftersom det var en amin så trodde Funk att alla ämnen som hade samma egenskaper som B1-vitaminet, var aminer.

I kroppen fungerar vitaminer som hjälpenzymer. De kan inte producera energi av sig själva utan reglerar ämnesomsättningen som i sin tur ger energi till kroppen. Brist på en enda vitamin kan äventyra organismens hälsa.

C-vitaminets historia

C-vitaminet är troligtvis det mest kända bland alla vitaminer. Detta kan förklaras med att C-vitaminbrist, skörbjugg, inte för så länge sedan var en av de svåraste folksjukdomarna. Under medeltiden drabbades hela Europa av skörbjugg och för inte mer än hundrafemtio år sedan var skörbjugg en typisk dödsorsak hos soldater som drog ut på långa krig. Sjömännen drabbades värst och därför kallas skörbjugg också för skeppssjuka. Ingen anade att orsaken till skeppssjukan var bristen på färsk mat.

En viktig händelse i C-vitaminets historia var upptäckten av potatis. När potatisen blev ett vanligt födoämne i Europa försvann skörbjuggen nästan helt och hållet på denna kontinent, men sjöfararna som inte fick i sig tillräcklig med potatis plågades fortfarande av skeppssjukan. År 1774 fick den engelske marinläkaren, Lind, en genialisk idé. Han delade in tolv sjömän som led av C-vitaminbrist i sex grupper, enligt nedan, och gav de olika medel för att studera medlens effekt på skörbjugg:

Grupp Medel 1 ¼ liter cider 2 25 gram vitriolelexir, 3ggr/dagligen 3 2 teskedar ättika, 3ggr/dagligen 4 ¼ liter havsvatten 5 2 apelsiner och en citron 6 En blandning av diverse olika mediciner Tabell I. Dr Linds studiegrupp.

Den femte gruppen, som hade fått apelsiner och citron, tillfrisknade hastigt medan man inte kunde märka någon skillnad hos de andra grupperna. Med detta försök var det bevisat att apelsin- och citronsaft var det bästa botemedlet mot skörbjugg. Efter denna upptäckt blev alla engelska flottister tvungna att dricka citronsaft varje morgon. Detta ledde till engelska framgångar till sjöss.

År 1907 gjordes en viktig upptäckt. Två norska forskare, A.Holst och T. Frölich, upptäckte, efter åtskilliga experiment, att marsvinet liksom människan och apan saknar förmågan att bilda C-vitamin. På senare tid har man bevisat att denna förmåga saknas även hos fladdermöss och de flesta fiskar. Detta kan helt enkelt förklaras med att det under utvecklingens gång har inträffat en förändring i DNA som gör att “ritningen” till det allra sista enzymet som behövs vid tillverkning av C-vitamin har blivit felaktig hos dessa arter.

1928 upptäckte den ungerske forskaren Szent Györgyi en ny kemisk substans som förhindrar oxidation. Han påstod att det finns rikliga mängder av denna substans i apelsinsaft, kål och binjurar, men man kom inte på tanken att denna substans var en ny vitamin.

Det var inte förrän 1932 som skörbjuggens gåta löstes av de amerikanska forskarna King och Waugh. De lyckades utvinna ett ämne från apelsinsaft som botade skörbjugg. Detta ämne fick namnet C-vitamin (eftersom man tidigare hade upptäckt två andra vitaminer). Den kallas också för askorbinsyra, en förkortning på anti-skorbut syra (skorbut = skörbjugg).

C-vitaminets kemiska egenskaper

Man kan dela in vitaminer beroende på deras löslighet. Vitaminer är alltså antingen fett- eller vattenlösliga. C-vitamin hör till den andra gruppen. Detta beror helt enkelt på de polära egenskaperna hos denna syra. Alla vattenlösliga vitaminer har vissa gemensamma egenskaper. Eftersom de kan lösas i vatten är det omöjligt för kroppen att lagra sådana vitaminer. Dessa vitaminer går oftast förlorade vid kokning eftersom de löses upp i vattnet och kokas bort. De flesta vattenlösliga vitaminerna, inklusive C-vitamin, förstörs dessutom vid högre temperaturer.

Figur I. C-vitaminets kemiska struktur

C-vitaminets verkan på kroppen

C-vitamin har flera olika uppgifter i kroppen. När fleromättat fett oxideras, bildas det fria syreradikaler som är mycket farliga för kroppen. C-vitamin som fungerar som en antioxidant, stoppar bildandet av fria syreradikaler genom att reducera fetterna. C-vitamin skyddar framför allt hjärnan och nervvävnaderna mot angrepp från fria syreradikaler. Man har visat att halten C-vitamin är tiofaldig i cerebrospinalvätskan och hundrafaldig i hjärncellerna jämför med i blodet.

C-vitamin underlättar kroppens järnupptag och minskar därmed risken för blodbrist. Detta är speciellt viktigt för kvinnor i fruktsam ålder, vilka har lättare att drabbas av blodbrist. Nyare undersökningar har visat att kroppens järnupptag tredubblas om man dricker ett glas apelsinjuice! Eftersom C-vitamin är vattenlösligt och inte kan sparas i kroppen bör man ta det tillsammans med mat, om man vill öka järnupptaget.

C-vitamin fungerar som koenzym i kroppen. Detta innebär att det underlättar andra enzymers arbete. Ett bra exempel på detta är tillverkningen av bindvävsproteinet kollagen som förekommer i alla organ och vävnader särskild i ben, brosk, hud och blodkärlens väggar.

Precis som alla andra proteiner består kollagen av flera aminosyror som är sammankopplade till låga kedjor. Kollagen är en tertiär protein, med detta menas att det består av tre sammankopplade proteinkedjor. För att hela kollagenets struktur ska vara stabil är det nödvändigt med bindningar mellan kedjorna i en spiral och också mellan de olika spiralerna. C-vitamin ingår som koenzym i det enzymsystem som bildar dessa bindningar.

C-vitamin är också viktigt för bildandet av karnitin, en viktig intracellulär transportform för fettsyror. År 1985 gjordes en modern undersökning i Skottland som visade att C-vitamin sänker halten av blodfetterna, kolesterol, i kroppen. Detta kan förklaras med att C-vitamin behövs för att gallan, som avsöndras i levern och har till uppgift att bryta ner fett, ska fungera. För hög kolesterol leder till åderförkalkning som i sin tur orsakar kärlsjukdomar som hjärtinfarkt.

Man har även visat att C-vitamin skyddar mot bildandet av de cancerframkallande nitrosaminer som bildas av nitriter och nitrater i maten och dricksvatten.

C-vitamin förbättrar kroppens immunförsvar och är viktigt för de normala funktionerna hos de vita blodkropparna. Man har visat att halten av C-vitamin i vita blodkroppar sjunker snabbt vid infektioner, vilket leder till att de vita blodkropparnas förmåga att motverka inflammationer avtar. “Det lönar sig alltså att öka intaget av C-vitamin vid förkylningar och andra smittsamma sjukdomar”, skriver Matti Tolonen i sin bok “vitaminer och mineraler för ett friskare liv”. I en artikel i tidskriften Fakta påstås det att C-vitamin har mycket liten verkan eller inget alls när det gäller att hindra eller lindra förkylningar. C-vitaminets inverkan på förkylningar har varit en tvistefråga under 1900-talets andra hälft och man har fortfarande inte kunnat bevisa att C-vitamin förebygger förkylning även om många kända forskare, bl.a. nobelpristagaren Linus Pauling, påstår detta.

Behovet av C-vitamin och C-vitaminkällor

Hur mycket C-vitamin ska vi egentligen äta så att det ska kunna ge alla de effekterna som har nämnts ovan? Svaret är att man får i sig tillräckligt med C-vitamin om man äter en allsidig kost. Nedan följer en tabell som visar dagsbehovet av C-vitamin för olika grupper.

Grupp Mängd C-vitamin i mg Män 60 mg Kvinnor 60 mg
- gravida 80 mg
- ammande 100 mg Barn 40 mg Tabell II. Rekommenderat dagligt intag av C-vitamin

Rekommendationerna varierar. Undersökningar har visat att ca 10 mg/dag räcker för att förhindra skörbjugg.

C-vitamin finns rikligt i bl.a. citrusfrukter, potatis, kiwi och nypon. Världen mest C-vitaminrika frukt ser vi emellertid aldrig till. Det är det australiska getabocksplommonet Terminalia Ferdinandiana, en liten rund, grön frukt med stor kärna, som smakar som omogna krusbär. Denna frukt innehåller hela tre gram C-vitamin per hekto vilket är femtio gånger mer än apelsiner!

Fruktslag C-vitamin i mg / 100 gram frukt Terminalia Ferdinandiana 3000 Torkade nypon utan skal 270 Svarta vinbär 210 Grönkål 120 Grön paprika 100 Blomkål 70 Vitkål 60 Apelsin, citron 59 Ärter 43 Salladskål 26 Tomater 25 Potatis 18 Tabell III. Viktiga C-vitaminkällor

De värden som står i denna tabell är ungefärliga värden. C-vitamininnehållet varierar dock betydligt i samma fruktslag. Så kan t.ex. en äppelsort innehålla 10 gånger mer C-vitamin än en annan.

Tabellvärdet för citron är 59 gram per hekto frukt. Det finns emellertid citronsorter som inte innehåller något C-vitamin alls! Det var detta faktum som ledde till att Scott och hela hans besättning dog i skörbjugg under en expedition till sydpolen. De hade tagit med sig rikligt med citron men hade olyckligtvis fått med sig sådana som inte innehöll C-vitamin.

Tidigare har det påståtts att den oxalsyra som C-vitaminet så småningom bryts ner till, kan ge upphov till njursten men experiment har visat att detta påstående är felaktigt och att man inte behöver vara oroligt för att få i sig för mycket C-vitamin. Eftersom C-vitamin är vattenlösligt utsöndras överskottet med urinen och lagras inte i kroppen.

C-vitaminbrist

Som nämndes var C-vitaminbrist ett stort problem för jordens befolkning även långt in på 1800-talet.

C-vitaminbrist har väldigt tydliga symptomen. De viktigaste är blödningar och inflammationer framför allt i tandköttet, huden och vissa inre organ vilket beror på att proteinet kollagen inte kan bildas. Tandköttet och slemhinnorna blir blåröda och svullna. Tandköttet ger ifrån sig en obehaglig lukt och blir lättblödande. På huden bildas det både små blödningar, t.ex. kring hårrötterna, på armar och ben, och stora varbildningar. Vid minsta stöt uppträder svullnader och blåmärke i hud, underhudsväv eller muskler. Blödningar förekommer även i inre organ. Blödningar i mage och tarm leder till att blod kan synas i avföringen. I hjärtmuskeln förekommer blödningar och orsakar rubbningar i hjärtverksamheten. Blödningar i innerörat leder till anfall av yrsel och svindel.

Möller – Barlows sjukdom

Skörbjugg förekommer även hos barn och då kallas det för Möller – Barlows sjukdom, efter forskarna Möller (1859) och Barlow (1883). De har lämnat en klar och tydlig beskrivning över sjukdomen. Det är oftast vid ett års ålder som denna sjukdom uppträder. För det mesta förekommer sjukdomen hos barn som äter rikligt med mjölmat och konstgjort mjölk.

Möller – Barlows sjukdom leder till en allmän kraftnedsättning, aptitlöshet och smärtor i i hela kroppen. Det sjuka barnets angripna kroppsdelar blir förlamade och svullnader uppträder på dem. Att försöka röra dessa delar orsakar smärtor. Svullnaden beror på blödningar, oftast under benhinnan. Ett typiskt ställe för blödningar är gränsen mellan revbenens brosk- och bendelar. Dessa orsakar runda klotformiga upphörningar som kallas skörbjuggsrosenkransen. De benbildande cellerna dör ut och därför rubbas nybildningen av benet. Benmärgen förlorar sin struktur och förbeningszonen (tillväxtstället för benet) förstörs. Allt detta leder till en benskörhet som kan orsaka sprickbildningar, onormala krökningar och även tydliga benbrott. Hud blödningar är inte så vanliga vid barnskörbjugg och tandköttsblödningar förekommer inte. Blödningar från magtarm kanalen och njurarna är däremot rätt vanliga. Dödsorsaken är ofta infektioner i andningsorganen.

Man kan förebygga barnskörbjugg genom att ge barnet (de som inte ammas) en tesked apelsin- eller nyponsaft dagligen från tre månaders ålder. Från sjätte månaden bör frukt och grönsaker tillsättas.

Övriga matnyttiga upplysningar om C-vitamin

• Brist på A-vitamin kan leda till förlust av C-vitamin.

• Vid kokning av grönsaker försvinner C-vitamin i kokvatten, därför ska man använda liten mängd vatten när man kokar grönsaker.

• Stora mängder C-vitamin sköljer ut B12 och folsyra ur kroppen, därför måste man åtminstone få i sig sitt dagliga behov av båda vitaminerna.

• Tänk på att C-vitamin kan förändra resultatet av laboratorietest av sockerhalten i blodet och urin och ge negativa resultat vid undersökningar om det finns blod i avföringen.

• Grönsaker kokar fortare om de delas i mindre bitar men hacka eller skiva inte grönsaker vid kokning för att då blir ytan större och C-vitaminet förstörs lättare.

• Sprit och vin innehåller inget C-vitamin även om en hel del av dessa drycker tillverkas av frukt.

• Varje cigarett förstör 25-100 mg C-vitamin.

C-Vitamin, 5.0 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt C-Vitamin


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om C-Vitamin eller som på något sätt är relaterade med C-Vitamin.

2 Responses to “C-Vitamin”

  1. aya on 08 Jan 2008 at 9:14 e m #

    Hej!
    kan man inte bli smal av c-vitamin?
    för att jag vill görna bli smal.

  2. NorD on 17 Aug 2010 at 6:34 e m #

    Tja!

    sägs att man blir smal av träning tillsammans med rätt kost och vila…

Kommentera C-Vitamin

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2