.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Cellens Delar (Och deras funktioner)

Ämne: Biologi, Människa
| Mer

Cellens uppbyggnad.

Cellembranet: En tunn hinna med små hål i. Reglerar in och uttransport av ämnen i cellen.

Ribosomerna: De sköter tillverkningen av nytt material i cellen.

I cellkärnan: Kromosomerna och arvsmassan finns där.

I cellplasman: Där sker cellens ämnesomsättning.

I mitokondrierna: Energin som används av cellen bildas där.

Alla levande organismer är uppbyggda av celler. Varje cell är en avancerad arbetsenhet med många uppgifter. det är från cellkärnan som innehåller kromosomer cellens liv styrs ifrån. I kromosomerna så finns arvslagen, generna, som bestämmer hur individen/organismen ska se ut. det är även här som cellens kemiska uppbyggnad och tillväxt styrs. vid en viss ålder så fortplantar sig cellen genom delning och av de nya cellerna så blir det ytterligare en delning så att de sig en gång var till så att och sen så fortsätter det på det sättet. En människa ur en enda cell. Celler som har en likartad byggnad och som har likartade uppgifter bildar vävnader, t ex muskelvävnad. Kroppens organ t ex hjärta och lever bildas av flera olika vävnader. t ex syre kommer in i cellen sker bl a genom en process som kallas diffusion.

FotoSyntes Och Cellandning

Det är den process då solenergi binds i det gröna bladet som kallas fotosyntes ( Foto= Ljus och syntes= Sammansättning ). man kan likna växternas blad vid en stor fabrik. Den tillverkar oupphörligt socker i en enkel form, som kallas druvsocker. Bladets celler omvandlar druvsockret till stärkelse och andra kolhydrater. Foto syntesen kan bara äga rum när det är ljust. FotoSyntes= Socker Bildas

Cellandning

Det socker som bildas med hjälp av fotosyntesen måste förbrännas för att energin ska bli åtkomlig. Detta sker med hjälp av syre och kallas cellandning. Fotosyntesen kan ju bara äga rum när det är ljust men cellandningen sker även på natten. Om man ställer en växt i totalt mörker så skulle cellandningen äga rum ända till all energi var slut och växten skulle dö när näringen tagit slut. Sambandet mellan Cellandning och Fotosyntes (VG): Fotosyntesten tillverkar druvsocker (stärkelse) och för att druvsockret (stärkelse) inte ska vara till någon nytta så tar då cellandningen och förbrukar energin som fotosyntesen tillverkat. Människans Ämnesomsättning

Födans Delar Inkl. Uppbyggnad

Proteiner

Proteiner finns mest i animaliska livsmedel som kött, fisk, mjölk, ägg och ost. I bl a ärter och bönor så finns det vegetabiliska proteiner. Födans proteiner bryts i matsmältningskanalen ned till mindre delar, aminosyror, som cellerna använder som byggstenar när de tillverkar egna proteiner till nya celler. Proteiner är livsviktiga och kan inte ersättas.

Fetter

 I fett så är byggstenarna glycerol och fettsyror. Även matolja, smör och margarin består av fett. en kost som bara innehåller fett kan orsaka en fettinlagring i blodkärlen. Genom att använda mer vegetabiliskt fett så skulle man kunna motverka detta. Vegetabiliskt fett och fett som finns i fisk anses skyddande för blodkärlen, till skillnad från andra djurfetter

Kolhydrater

Kolhydrater är ett gemensamt namn för bl a socker och stärkelse. Bröd, potatis och socker ger kroppen mest kolhydrater. För muskelarbetet så är de den viktigaste energikällan. Om kroppen för mer kolhydrater än den behöver så omvandlas kolhydraterna till fett och lagras under huden. Så att om kroppen skulle behöva fettet vid svält så kan kroppen plocka fram det ur lagret och användas som energi.

Mineralämnen

 Salter och andra mineralämnen är viktiga för ämnesomsättningen. Det salt som finns i störst mängd i kroppsvätskorna ( blod, svett m m ) är vanligt koksalt ( NaCl ). blodet innehåller c a 1 % salter. Mer än ½ är koksalt. Kalcium är ett annat nödvändigt ämne som behövs för uppbyggnaden av skelett och tänder. Kalcium är särskilt viktigt för de som växer och blivande mammor. Kalcium finns främst i ost och mjölk. järn är nödvändigt för blodet, järn får vi genom att äta grönsaker, blodpudding, lever, potatis och hört bröd m m. Fler grundämnen som vi behöver är t ex zink och koppar. T ex zink och koppar kallas spårämnen för att de behövs i så små mängder.

Vitaminer

 Vitaminer är en grupp livsnödvändiga ämnen. De behövs i mycket små mängder och verkar som katalysatorer i kroppens kemiska processer. Visa proteiner kan inte kroppen tillverka själv och måste medföras med födan. Om man får vitaminbrist så kan det ge allvarliga sjukdomar.

Vitaminer och deras bristsymtom Vitamin Finns i orsakar bl a A Fisk, ägg Nattblindhet

mjölk, kål

m m. B Jäst, kött, Nervskador,

lever, ost Hjärnskador

m m. C Nypon, Tandlossning,

tomater, blödningar i

m m. slemhinnor

D Matfett, Hos Barn: Bristande

lever, m m. Kalkbildning

( Bildas under Hos Vuxna: Urkalkning

ultraviolett (Kallas även rakitis

strålning ). eller engelska sjukan) E Persilja, äggula, Blodbrist,

vetegroddar, m m. Muskelbesvär. K Persilja, Vegeta Blödningar blodet

biliskt fett, m m. kan inte inte levra sig. Folsyra Frukt, lever, Blodbrist ( röda och vita

Inälvsmat m m. blodkroppar, blodplättar )

Tandens uppbyggnad

En tand är till största delen uppbyggd av benvävnad, tandben. Tanden består av rot och krona. Roten: Den håller fast tanden i käkbenet. Kronan: Det är den synliga delen av tanden, ytan består av emalj som är hårdare än tandbenet.

Matspjälkningsorganen (Funktionen/erna)

Det är enzymer i munhålan, magsäcken och tunntarmen som sköter den kemiska sönderdelningen av födan. Kolhydrater bryts ned till glukos (druvsocker). Fett till glycerol och fettsyror. Proteiner till aminosyror. Den spjälkade födan sugs upp i tunntarmen. När det gäller uppsugning av vatten så sker det främst i tjocktarmen. Där bearbetas också ospjälkbara födorester av bakterier.

Magsäcken

 I magsäckens vägg så finns det muskler som drar ihop sig och blandar födan med magsaften. Magsaften innehåller saltsyra och pepsin och avsöndras från små körtlar som sitter på magsäckens insida. Pepsinet sönderdelar proteinet men pepsinet fungerar bara i sur miljö. Det är därför saltsyran har till uppgift att sänka maginnehållets pH värde. Maginnehållet släpps i portioner ut i tolvfingertarmen genom nedre magmunnen.

Tolvfingertarmen

Tolvfingertarmen kallas tolvfingertarmen eftersom att den är tolv fingrar i bredd, det är den första delen av tunntarmen. Gångarna från bukspottkörteln och levern mynnar i tolvfingertarmen. Bukspotten kommer från bukspottkörteln och innehåller flera olika enzymer som bryter ned kolhydrater, protein och fett. Gallan kommer från levern, som samlas upp i gallblåsan och töms ut i tarmen i samband med måltiderna. Gallan finfördelar fettet så att det kan spjälkas i tarmen, gallan innehåller inga enzymer.

Tunntarmen

 Tunntarmen är ca 5 meter lång. Det avsöndras tarmsaft från miljontals små körtlar i tunntarmens slemhinna. Tarmsaften innehåller enzymer som fortsätter sönderdelningen av födan så att de kan sugas upp genom tarmens vägg. Tunntarmen tar upp den största delen av födan. Med hjälp av blod och lymfa så transporteras näringen till kroppens celler. Slemhinnan på tunntarmen är täckt av tarmludd som består av fingerformade utskott, och är ca 1 mm långa. Näringen kan sugas upp mycket effektivt genom dessa.

Tjocktarmen

 Tjocktarmen är ca 1 meter lång och tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen. Den första biten av tjocktarmen kallas blindtarmen, det sitter ett lillfingerstort maskformigt bihang på den. De delar som tunntarmen inte sugit upp kommer ut som en tunn gröt i tjocktarmen. När det kommer ut i tjocktarmen så sugs vattnet upp och innehållet blir fastare. Tarminnehållet samlas upp i ändtarmen och töms som avföring när ändtarmen är full.

Levern

Kroppens största körtel är levern. Levern har förmågan att bryta ned gifter som bildats eller som man har fått i sig, t ex alkohol. Större mängder av ammoniak skulle verka som ett gift. Ammoniaken bildas vid förbränning av aminosyror. Levern omvandlar ammoniaken till ett urinämne som förs bort med urinen. Levern har många viktiga uppgifter, t ex. producera galla och lagra aminosyror och enkla sockerarter som bildats i tunntarmen. De tas till ett stort blodkärl som kallas portådern. Vid eventuella behov så förs den näringen som finns upplagrad ut i kroppen. Fett förs direkt till blodet och inte till levern.

Sjukdomar I matspjälkningskanalen (detaljerad)

Tandröta/Karies: Karies uppstår när det är kolhydrater, främst socker, ligger kvar på tandens yta som ett plack. Bakterier sönderdelar kolhydraterna till mjölksyra som sen löser upp tandemalejn. Parodontit: Orsakas av bakterier som angriper tändernas fäste i käkarna. Om sjukdomen går för långt så lossnar tänderna och de faller bort. Illamående å Kräkningar: Magens innehåll pressas upp genom matstrupen om man får i sig något olämpligt eller giftigt och då kräks man. även infektioner kan orsaka illamående och kräkningar. Om vissa bakterier kommer ner till tarmen så kan de orsaka diarré. Vid diarréer så är det viktigt att kroppen inte torkar ut, detta kan man undvika genom att dricka mer än vanligt. Magkatarr: Fet, hårt stekt eller kryddad mat kan ge besvär som känns som ett sug i magen, smärtor och illamående. Detta beror på att gallblåsan, tolvfingertarmen, magen eller slemhinnan i matstrupen blir irriterad och att t ex magsäcken då kan dra ihop sig. Magkatarr kan även orsakas av: Stress,

Oro,

Oregelbunda matvanor,

Nervositet,

Tobak,

Alkohol.

Det kan uppstå ett magsår i slemhinneväggen om katarren blir värre. Om ett blodkärl i ett magsår brister uppstår magblödning. Blindtarmsinflammation: En inflammation i blindtarmens bihang. Det bihanget måste opereras bort snabbt så att det inte brister. Leverinflammation: hepatit den orsakas vanligen av virus. huden färgas gul när det kommer gallfärgsämne ut i blodet. Det kallas gulsot. Ett långvarigt missbruk av alkohol kan ge svåra skador på levern. Gallsten: Det kan bildas i gallblåsan av olika ämnen i gallan. Gallgången som leder till tarmen kan bli tilltäppt av stenarna. Det kan ge smärtor, gallstensanfall. Man kan leva utan gallblåsan så att man kan operera bort den. Gallsten kan krossas med ultraljud så att man slipper operera. Cancer: Vanlig i magsäcken och tjocktarmen.

Diffusion genom Cellmembranen

När man sänker ned en dialysslang med sockerlösning i en bägare så blir vattnet efter ett tag sött. Dialysslangen är en hinna med små porer, hål, i. De porer som är på dialysslangen är stora nog för att rörsockermolekylerna ska kunna passera genom dom. Man kan jämföra den hinnan som är i dialysslangen med cellembranen. Syre och andra ämnen vandrar in i cellen efter att de har passerat genom membranen. Det är på detta sätt som ämnen kan passera från cell till cell i vävnader och organ. Transporten sker hela tiden i riktning från högre till lägre koncentration. Den levande cellen kan hela tiden reglera transporten av olika ämnen genom cellmembranen, t ex med hjälp av enzymer. enzymerna påverkar koncentrationen av olika ämnen.

Enzymer

Det finns många olika enzymer i varje cell, alla med en särskild uppgift. De kemiska processerna i ämnesomsättning styrs mest av enzymer. enzymer är proteiner som leder och styr de kemiska reaktionerna.

Osmos

Det är transport av lösningsmedel mellan 2 olika faser med olika koncentration av upplösta ämnen och faserna endast släpper igenom lösningsmedlets molekyler. Sådana membran kallas semipermeabla och i laboratoriet så består de för det mesta t ex av cellofan eller polyuretan ( Polymera material ). Membranerna som finns i levande celler är semipermeabla. T ex återförandet av vatten till njurarna och malpighiska rör och upprätthållandet av vätsketrycket i växter ( turgor ). Vatten och andra små oladdade molekyler släpps igenom. Medan andra större molekyler och joner måste transporteras via särskilda kanaler.

Sambandet mellan cellens delar och matspjälkningorganen

De celler som har likartad uppbyggnad och lika uppgifter bildar vävnader, t ex muskelvävnad, nervvävnad och benvävnad. Kroppens organ bildas av flera vävnader, t ex hjärta, njurarna, tarmkanal och levern.

Cellens Delar (Och deras funktioner), 2.2 out of 5 based on 9 ratings
| Mer
Betygsätt Cellens Delar (Och deras funktioner)


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Cellens Delar (Och deras funktioner) eller som på något sätt är relaterade med Cellens Delar (Och deras funktioner).

Kommentera Cellens Delar (Och deras funktioner)

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2