.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Comorerna

Ämne: Geografi
| Mer

2. Inledning

Comorerna är en väldigt fattig ögrupp, nordväst om Madagaskar. Öarnas enda inkomstkälla är jordbruket, men produktionen räcker inte till det egna landet, och man tvingas importera varor. Ögruppen är en Islamisk republik och har varit och är fortfarande delvis politiskt instabilt.
Landet består av 3 huvudöar; Grande Comore, Anjouan, och Mohéli. Öarna har en dålig infrastruktur och en ständigt ökande befolkning på 3,0 % per år (2006) som är svår att försörja. Man har en låg utbildningsnivå på arbetskraften, hög arbetslöshet och är starkt beroende av bistånd. De få naturtillgångar man har är inte nog för att man ska kunna försörja det egna landet. Jordbruket är den största sysselsättningen i landet som utgör ca 80%1 av arbetskraften och bidrar ca 40 % till BNP och Comorerna har sedan frankrikes kolonialtid varit starkt beroende av den, vilket lett till jorderosion som är ett hot mot en hållbarutveckling. Befolkningen är extremt fattig på den lilla ögruppen och över hälften lever under fattighetsgränsen. Majoriteten av befolkningen har inte heller tillgång till rent vatten eller vård.
Comorerna har haft inre tvister sedan kolonialtiden men har dock sedan år 2002 stabiliserat sig politiskt. Det var förövrigt då landets första demokratiska presidentval hölls. Den 6 juli 1975 blev Comorerna självständigt ifrån kolonialmakten Frankrike. Men detta betydde inte att alla problem var lösta, tvärtom, nu började en mycket kaotisk tid på den lilla ögruppen. Grannön Mayotte är fortfarande under Frankrikes styre. Mayotte är den enda ön som vid folkomröstningen 1974 valde att förbli franskt, istället för att gå med i det självständiga Comorerna. Flera organisationer, t ex Organization of African Unity, har ifrågasatt Frankrikes suveränitet över Mayotte. Comorerna vill att Mayotte skall ansluta sig till ögruppen, så detta är en pågående dispyt och landet har haft 18 statskupper med våldsamma maktskiften sedan år 1975.
Den nya regeringen kämpar nu för att förbättra utbildningen samt privatisera kommersiella och industriella företag, förbättra vården, och minska den kraftiga befolkningsökningen.
Man kan nu bara vänta och hoppas på att dessa idéer kommer att förverkligas utan konflikter och att en utveckling faktiskt sker i landet.

Därför är det då intressant att ta reda på de faktorer som är relevanta till hur och varför Comorerna ser ut som det gör idag; socialt (även politiskt), miljömässigt samt ekonomiskt. Man får genom dem större förståelse och en inblick i landet vilket är nödvändigt för att sedan ta reda på hur utvecklingen sker i landet. Det är sambandet och utvecklingen mellan dem som är betydande och därför kommer jag i detta arbete att presentera delfaktorer som förklarar situationen, vilket betyder att jag begränsar mig till områden som är väsentliga för ämnet. Detta måste göras för att kunna besvara den övergripande frågan som kommer att presenteras på nästa sida.

3. Kommer livsmiljönpå Comorerna att ge drägliga levnadsförhållanden för alla i befolkningen under överskådlig tid?

Vad jag definierar som drägliga levnadsförhållanden är att varje individ skall ha möjlighet, rätt och tillgång till vård, rent vatten, utbildning, mat, kläder och försörjningsmöjligheter med en hållbar utveckling, dvs. om man t.ex. driver jordbruk så måste man värna om jorden så att den skall hålla på lång sikt, om man inte tar hänsyn till det blir jorden lätt överarbetat, eroderad och förstörd därför är det en 2betingad förnybar resurs.
Jag tycker inte att man kan dra en generell slutsats för alla länder för vad det gäller överskådlig tid. Många faktorer spelar in. Man kan ta hjälp av den demografiska transitionen för att kunna ta reda på vilket utvecklingsstadium ett land ligger på och sedan med hjälp av den och tabeller som t.ex 3The Human Development Index (HDI) och BNPt uppskatta en tid för hur lång tid det troligtvis kommer att ta för just det landet med tanke på landets utveckling. I Comorernas fall är det väldigt svårt att avgöra i och med att det endast funnit självstyre i 33 år som inneburit interna konflikter och våldsamma maktskifte. Detta har hindrat landets utveckling och det är så sent som år 2002, man börjat investera i landet. Men med tanke på deras möjligheter och förutsättningar i landet (som jag kommer att presentera senare i texten) så tror jag på att de kommer att kunna förbättra sin situation i landet för befolkningen inom en 15 års period.

1. Hur ser landets demografiska utveckling ut?
Landets demografiska utveckling visar som sagt vilket stadium ett land befinner sig på och hur fort det utvecklas. Detta är viktigt att studera eftersom att man med hjälp av detta sedan då kan dra en slutsats (uppskattningsvis) av hur lång tid det kommer att ta för ett land att uppnå ett mål. T.ex. hur lång tid det kommer att ta för regeringen att förse befolkningen med vatten.
2. Hur ser förhållandena ut vad gäller försörjningsmöjligheterna i landet?
Försörjningsmöjligheterna i landet är en viktig faktor för att det visar vilka förutsättningar och tillgångar landet har som är nödvändiga faktorer i landets utveckling eftersom att de har stor betydelse för bl.a. sysselsättning, utbildning, export. T.ex. om landet har en lönsam naturresurs som bördig jord som i Comorernas fall, är det lättare för oss att förstå varför Comorerna fortfarande är ett jordbrukssamhälle och hur de kan förbättra sin situation.
5. Huvudtext
Beskrivning av landet utifrån delfaktorer
Här presenteras landets tillgångar och resurser, men även sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. En kort historik ges även under vissa rubriker för att få en bakgrund och med hjälp av dessa delfaktorer besvaras underfrågorna och diskuteras slutligen i slutdiskussionen.
3.1 Naturtillgångar
Comorerna är en ögrupp som omges av korallrev. Det innebär att fiske är en stor näring på Comorerna. Men man har också exportvaror som vanilj, parfymdoften ylang-ylang och kryddnejlikor.
Comorerna har bördig jord, men den är stark eroderad, därför man förbrukat jorden för mycket. Man har ingen skog på Comorerna, på grund av jordbruket. Det gör att man inte har så mycket arter inom växt- och djurliv. Det finns inga naturskyddade områden – naturreservat – på Comorerna, men man har dock föreslagit att berget Kartala och dess omgivningar skall bli en nationalpark. Produktionen av jordbruksvaror räcker inte till det egna landet, och de tvingas importera livsmedel.
3.2 Kapital till investeringar
Comorerna är ett av världens fattigaste länder, man har hög arbetslöshet och en ständig inflation på 3 % per år (2005). Landet är beroende av bistånd och den största delen av befolkningen lever på existensminimum. Regeringen försöker dock förbättra utbildningen och tekniken samt öka turismen. Comorerna har svårt att spara kapital till investeringar då de har en statsskuld på 232 miljoner dollar (2000). Statsinkomsten är ca 27,6 miljoner dollar (2003) och man får ungefär 24 miljoner dollar (2003) i bistånd varje år. I förhållande till inkomsterna så är utgifterna mycket höga, detta gör att de inte har något realkapital. För att skapa ett realkapital så krävs det nedskärningar av konsumtionen.
Deras exportinkomster täcker inte utgifterna för importen, detta gör att man inte kan spara och investera; “de ligger back”. Dessa omständigheter gör att de behöver riskvilligt kapital. Man behöver personer som investerar i landets tillgångar för att utvecklas.
3.3 Utbildad arbetskraft
Comorerna har skolplikt från 7- 16 år; först går man i en sexårig grundskola, sedan börjar man i gymnasieskolan vid 12 års ålder. Men trots skolplikten så gick år 1995 74% av barn i rätt ålder i grundskolan och 22% fortsatte sedan sin utbildning i gymnasieskolan. Eftersom 80% jobbar inom jordbruk, så krävs det ingen omfattande utbildning. Nästan hälften av landets befolkning är analfabeter, 1990 så kunde bara 53,8% över 15 år läsa och skriva, till 2003 hade den siffran ökat till 56,2%.4

De högutbildade i landet stannar inte kvar, eftersom chansen att utvecklas på ögruppen är liten. Därför flyttar de utomlands för större möjligheter. Detta fenomen är vanligt i u- länder och kallas Brain-drain.
Antalet lönearbetare är ca 7000, varav 5000 är regeringsanställda (2006)5 vilket är en väldig låg siffra då befolkningen ligger på ca 711 000. Men ändå har man 15 fackförbund, som är politiskt oberoende. De största förbunden är två lärarförbund. Sjukhuspersonal och lärare strejkar ofta på grund av att man inte fått lön på flera månaders. Som tidigare nämnt så kan lönen dras in i flera månader. Men förbunden inom den offentliga sektorn, kämpar för bättre anställningsvillkor, t ex genom strejk. På Comorerna upprätthåller man fortfarande industrierna som Frankrike införde under den koloniala tiden. Så man kan kalla de franska nyodlarna för landets entreprenörer, då deras arbete fortsätter än idag. Ingen större utveckling inom industrierna har skett sedan dess. Comorernas största industrier är idag som då vanilj och parfymdoften ylang-ylang.
3.4 Strukturrationalisering och Utrikeshandel
Strukturrationalisering innebär omflyttning av arbete och kapital. Comorerna är 1800- talets Sverige, då den yrkesverksamma befolkningen främst arbetade inom jordbruk, fiske samt skogsbruk. Sedan dess har Sverige utvecklats ifrån ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle och ligger långt framme i utvecklingen. Comorerna som fortfarande är på Sveriges “ruta ett” har inte lämnat jordbrukssamhället, då 80% av arbetskraften arbetar inom jordbruk.
Det gör att man tvingas importera råvaror från andra länder, hälften av livsmedelskonsumtionen täcks av importen. Man är dock en stor producent av vanilj och världens största producent av parfymdoften ylang- ylang, som exporteras till i- länderna. Frankrike är Comorernas främsta handelspartner som står för 26,9% av exporthandeln (2005).Man importerar främst ris, annan mat, oljebaserade produkter, cement samt transportutrustning. Frankrike är även den största handelspartnern inom importen, som står för 19,2%. Kenya 18,2% är ett av deras andra stora handelspartner (2005).
Comorerna var tidigare en station för köpmän på väg till Asien tills Suezkanalen (Egypten) blev klar; innan hade man färdats genom Moçambiquekanalen. Comorernas enda inhemska exportvara var då kokosnöten, men franska bosättare och franska företag började odla för export på ögrupp (en tredjedel av landet uppodlades). Frankrike gjorde t ex ön Mayotte till en sockerplantagekoloni. Man började nu också odla ylang-ylang, vanilj, kaffe och kakao. Detta visar hur arbetet omflyttades när Frankrike koloniserade ögruppen.
Teknisk utveckling är en förutsättning för att ett land skall utveckla, förenkla och öka produktionen. Eftersom Comorerna inte har kommit långt inom tekniken, de saknar t ex järnvägar; som är viktigt vid transport av varor och har mycket få telefoner (endast 2,5%6 av befolkningen använder sig av telekommunikation (2006)); vilket underlättar mycket i samhället, särskilt när man skall organisera arbetet.
På Comorerna finns även bara 880 km vägar, varav hälften är asfalterade. Vissa kan man använda året runt. Det finns inga järnvägar på ögruppen som kanske skulle underlätta frakt av varor. Man har sammanlagt fyra flygplatser på Comorerna. En internationell flygplats ligger nära staden Moroni på Grande Comore. Det finns reguljära färjeförbindelser från alla öar till Madagaskar och Östafrika.
3.5 Fred & Institutioner
Comorerna har varit väldigt oroligt på grund av självständigheten ifrån Frankrike och maktskiften i samband med detta. Den politiska instabiliteten har lett till 18 statskupper sedan år 1975. Trots detta har Comorerna inte haft konflikter med andra länder, utan det mesta ligger internt. Undantag, Frankrike som vill att ön Mayotte fortfarande ska vara franskt. Regeringen har då förknippats med korruption samt svek gentemot folket. Man har inte haft någon ekonomisk tillväxt och inga marknadsekonomiska institutioner.
På Comorerna är det inte så jämställt mellan män och kvinnor, när man tittar på statistiken. T.ex. så tjänade män nästan dubbelt så mycket mer än kvinnorna i lön år 2003. År 1956 fick kvinnor rätten att rösta och ställa upp i val. Men den första kvinnan valdes dock inte in i parlamentet förrän år 1993. Kvinnor utgjorde endast 3% av Comorernas parlament år 20037. Detta bevisar att landet fortfarande har brister i demokratin.
3.6 Sociala förhållanden
Ca 60 %8 (2002) av befolkningen lever under fattighetsgränsen, vilket innebär att 284 400 av 711 000 lever på mindre än 1 US dollar per dag. Men trots den fattiga populationen är det väldigt få som dör utav de vanliga sjukdomarna i u-länder som tuberkulos. 1997 förekom det 3 aidsfall per 100 000 invånare, 23 tuberkulos fall och ungefär 30 000 malariafall, drygt 1 % av landets BNP lades på vården. Samma år saknade 47 % av befolkningen tillgång till rent vatten, 18 % hade inte möjlighet att utnyttja vården, och 77 % hade inte godkända avlopp. För nuvarande så lider 0,12% av befolkningen av HIV eller AIDS. Under de senaste 5 åren har även medellivslängden ökat för män från 58 år till 60 år och för kvinnor från 62 år till 65 år, vilket visar att en utveckling har skett. Samtidigt har även landets BNP ökat med 1%9 de senaste 4 åren. Men däremot har BNP:t sjunkit per capita under samma period, vilket fortfarande visar att systemet är instabilt.
3.7 Regering
Det hade länge varit en splittring mellan öarna, tills man i december 2001 bildade Unionen Comorerna. Man antog samtidigt en ny författning i en folkomröstning, den säger att de tre huvudöarna har ett visst självstyre. Presidenten som även är statschef leder Unionen tillsammans med två vicepresidenter. De tre bildar Unionsrådet, och representerar de tre öarna. Mandatperioden är fyra år och presidentposten roterar mellan huvudöarna. Presidenten väljer en regering och ger dem ansvarsområden; varje ö måste ha lika många ministerposter. Men samtidigt har också varje ö en egen konstitution, president samt regering. Just nu ligger presidentposten på Anjouan och Ahmed Abdallah Mohamed Sambi är nuvarande president för unionen. Detta har gjort det svårt att ena landet eftersom att varje ö har ett visst självstyre. Det gör det även svårt för ögruppen att komma överens om en gemensam utgångspunkt för hur, var och på vad man skall satsa på i landet för en förbättring. Öarna har lika många olika intressen som de har gemensamt, detta kan då vara ett problem. Ahmed Abdallah Mohamed Sambi driver själv en parfymfabrik vilket bevisar att hans egna intressen ligger i jordbruket och exporten. Han är endast utbildad i islamiska studier vilket innebär att han styr Comorerna utifrån ett islamiskt perspektiv. Han saknar en riktig utbildning, då islamiska studier endast innefattar läran om religionen. Detta gör att han har svårt att införa en korrekt marknadsekonomi, som kanske skulle leda till att landet blev rikare.

4. Metod

Jag har valt att använda mig av Internet då jag anser att nästan all information finns tillgänglig där. Och anledningen till att jag bara använt mig av Internet har varit därför att det nästan inte finns någon fakta alls om detta lilla land!
Man måste dock vara källkritisk och vara uppmärksammad på när sidorna senast uppdaterades, vilket jag gjort. Sedan är det viktigt att använda sig av flera olika sidor för att få en sådan mångsidig information som möjligt. Jag anser att de källor jag använt mig utav har varit bra då jag har kunnat hitta den information som jag behövde för att kunna besvara frågorna.
Jag har även använt mig utav flera olika källor för att sedan kunna jämföra fakta och se om de stämmer överens. Med hjälp av det kan jag då dra en slutsats om vad som är pålitligt eller inte. Mycket som man finner på Internet är svårt att tillförlita sig till. Ett bra sätt tror jag är då att använda välkända sajter, då är chansen till att sidan är pålitlig mycket större. Jag har använt mig av rena faktasidor för att få så neutral fakta som möjligt. Det kan vara intressant att läsa subjektiv fakta men jag vill att mitt arbete ska vara objektivt så att mina läsare ska kunna bilda sin egen uppfattning. Jag har även kritiskt granskat den information jag erhållit från nätet.
Jag visste inte ens vad Comorerna var för land innan jag började leta fakta, så jag har inte haft någon åsikt om ämnet eller landet sedan tidigare.

5. Slutdiskussion Kommer livsmiljön på Comorerna att ge drägliga levnadsförhållanden för alla i befolkningen inom 15 år?

Att Comorerna är fattigt beror till stor del på att ögruppen var en koloni, och hade inget självstyre. Många av dagens u-länder har en gång i tiden varit kolonier och det har förhindrat deras utveckling. Kolonialmakterna sög ut landet på deras arbetskraft och naturtillgångar, genom att omvandla landets befolkning till slavar och odla upp deras mark för export till västvärlden för egen vinning. Men samtidigt som de sög ut landet, så investerade de även på Comorerna och införde diverse produktioner, som i Comorernas fall även upprätthålls idag. Produktionen för dessa exportvaror ligger inom jordbruket och tar upp en mycket stor del av landets brukbara jord. Detta gör att det inte finns någon plats för att odla för det egna landet vilket jag anser är ett jättestort problem. Man tvingas då importera livsmedel såsom ris, andra råvaror, oljebaserade produkter, cement och transportutrustning. Detta kostade 115 miljoner dollar (2004). Samtidigt som de hade en export på endast 34 miljoner dollar (2004). Även fast jag förstår att vanilj – och ylang-ylang odling är en stor och viktig näring på Comorerna, verkar inte som att förtjänsten går tillbaka till folket. Om man inte kan få folket att tjäna på sina industrier så tycker jag att man kanske istället borde satsa mer på att odla livsmedelsprodukter. Detta skulle göra att man inte behövde importera så mycket. Man borde också ta hjälp av experter som kan hjälpa regeringen och befolkningen att få bukt med erosionsproblemen på ögruppen. Landet måste alltså värna mer om sina naturtillgångar och sin mark för att lyckas på lång sikt.
Comorernas president Ahmed Abdallah Mohamed Sambi styr Comorerna utifrån ett islamiskt perspektiv. Han saknar en riktig utbildning, då islamiska studier endast innefattar läran om religionen. Detta gör att han har svårt att införa en korrekt marknadsekonomi. Tidigare utveckling har visat att u-länder som satsat på marknadsekonomi samt stark äganderätt istället för planekonomi och ett maximerat bistånd har lyckats bättre. Comorerna får årligen ett väldigt stort bistånd, främst från Frankrike. Det gör att landet blir fattigare, för att de inte får någon chans att själva få det att “gå runt”. Många av dagens u-länder svälter sig själva för att få maximalt bistånd. Ofta går biståndet till lyxkonsumtion samt att bygga upp försvaret. Dock så försöker den nya regeringen att förbättra äganderätten. Comorerna har en inflation på 3 % per år (2005), vilket gör att deras pengar sjunker i värde samtidigt som de ligger back. En inflation som ligger under 2 % är önskvärt för ett lands välmående ekonomi.
Den ständigt ökande befolkningen är ett annat problem som de inte kan fly ifrån. Tvärtom, så får de en tillväxt på 3% årligen. De har svårt att livnära den befolkning som redan finns idag, och det blir allt svårare ju större folkmängden blir. Utbildningsnivån är väldigt låg, då de flesta jobbar inom jordbruk, där det inte krävs någon högre akademisk utbildning. Därför saknar man kompetens för att utveckla och förnya landet. Analfabetismen bland folket har dock minskat under 1990- talet, vilket definitivt är ett steg i rätt riktning. Men det är också viktigt att fler går vidare till högre utbildningar och att de som blir högutbildade har en vilja att stanna kvar i landet och utveckla detta. Men då Comorerna länge varit oroligt och då förhållandena är svåra i landet, så kan jag förstå att de som lyckas beger sig ut i världen. Därför tror jag att det är upp till regeringen att förbättra levnadsstandarden och utvecklingsmöjligheterna på Comorerna.
Anställningsvillkoren är dåliga och behöver förbättras. Om jag ser situationen i dagsläge, så har det inte hänt så mycket på den fronten. De förändringarna som skett är för få om inga alls, och fortsätter det i denna takt, så kommer landet att förbli fattigt. Ett av deras stora problem är just industrin. De behöver genomföra nödvändiga strukturrationaliseringar för att landet ska förnyas samtidigt som de behöver entreprenörer som ser dessa möjligheter. För att detta ska verkställas behöver man öka utbildningsnivån som tidigare nämnt, så att fler uppnår en högre utbildning. Comorerna driver fortfarande ett jordbrukssamhälle, de ligger fortfarande på den nivån att deras enda inkomst ligger på jordbruket. De vet att deras exportvaror säljer, men detta system håller inte i längden. Då andra länder utvecklas och moderniseras, så kommer bara Comorerna att bli en enda stor fabrik som säljer för export till västvärlden. I västvärlden har vi nu gått in i informationssamhället, men Comorerna har knappt gått från jordbrukssamhället till industrisamhället. Den största delen av Comorerna har inte i dagens moderna samhälle TV, telefon och Internet. Man lever fortfarande kvar i jordbrukssamhället, precis som man gjort de senaste århundradena. Jag tycker att det visar att Comorerna praktiskt sätt inte har utvecklas särskilt mycket alls. Trots att det finns TV, bilar och liknande så lever befolkningen fortfarande kvar i samma fattigdom och i samma jordbrukssamhälle. Comorerna har inte blivit rikare, de har bara förändrat sättet att leva fattigt. Detta gör att de ligger efter i utvecklingen jämförelsevis med andra länder.
Comorerna har länge haft en instabil regering, där maktskifte skett konstant. Detta har bidragit till att ögruppen har haft svårt att fullfölja planer om utveckling, och förnyelser på olika punkter, eftersom att Comorerna hela tiden har legat i fejd med olika styrelsesätt. För att en utveckling skall ske på ögruppen, så krävs det en kunnig och stark ledare som fullbordar sina ambitioner om landet. Så länge det hela tiden sker maktskiften, så fortsätter landet vara oroligt och fattigt utan några större framgångar. Det är svårt att avgöra under hur lång tid det kommer att ta för landet att ge drägliga levnadsförhållanden under en viss period. Landets nya president och dess regering lovar förbättring på samtliga punkter, men de måste även se till att de slutförs. Eftersom att det är andra gången på kort tid i Comorernas historia där en president stigit till makten under fredliga samt demokratiska omständigheter, kan detta innebära en genomgripande förändring för landet. Men detta inträffade ju så sent som i december år 2006. Det här är bara början till en ny period, men det är inte alls säkert att detta maktskifte håller om man jämför med tidigare år. Folket har fortfarande en stark misstro till regeringen som inte håller vad det lovat. Därför är det viktigt för landet de här senaste årens demokratiska och fredliga val får fortsätta.
Om det fortsätter i denna riktning som Comorerna är på väg i så tror jag att landet har en liten chans att ta sig ur fattigdomen. De utvecklingar som skett är för få om inga alls under denna tid och man måste förbättra det som tidigare varit dåligt, som t ex utbildningsnivån, de höga bistånden och våldet dramatiskt. Man behöver också riskvilligt kapital till landet, för att utveckla jordbruket. Även starta nya lönsamma industrier som ger arbete och gynnar folket. Fortsätter man också att värna om de ömtåliga naturtillgångarna så tror jag att landet har en chans att lyckas i framtiden. Men som tidigare nämnt har utveckling skett, fler går t.ex. i skolan, medellivslängden har öka, men de har även drabbats av tillbaka gångar som ex. BNP per capitan för att de inte har någon stabil ekonomi. Så det är upp till regeringen att verkställa vad de har lovat. Comorerna kommer att ta sig ur fattigdomen och förbättra levnadsförhållanden, men processen går långsamt och de lider som sagt av tillbakagångar och det är många punkter som tar lång tid att genomföra ex, nytt avloppssytem, rent vatten, förbättra vård och arbetsvillkoren samt att hitta ett nytt system så att befolkningen kan tjäna på sina industrier. Ett problem är pengarna, men det tror jag de kommer att lösa om de slutar importera råvaror och istället inför verksamheten i landet.
Slutligen så tror jag att Comorerna har långa vägar framför sig, men jag tror på den optimistiska regeringen och på utvecklingen, trots långsamheten. Jag tror dock inte att livsmiljön kommer att ge skapliga levnadsförhållanden för hela befolkningen, men en del. Det kommer ta tid, minst 15 år.
Mimmi Amini

Comorerna, 3.8 out of 5 based on 7 ratings
| Mer
Betygsätt Comorerna


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Comorerna eller som på något sätt är relaterade med Comorerna.

Kommentera Comorerna

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2