.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Datakommunikation

Ämne: Datorkunskap
| Mer

Introduktion till Datakommunikation

Datorkommunikation har n„stan alltid varit intressant f”r datorexperter, men det var inte f”rr„n p†
1980-talet som det riktigt b”rjade ta fart. D† fanns det vanligtvis inga f„rdiga
kommunikationsprogram att k”pa, utan man fick sj„lv komplettera eller„ndra i programvaran. I
mitten av 80-talet b”rjade man koppla samman persondatorer i n„t, f”r att kunna dela p† skrivare
och gemensamma lagringsmedia. Stora f”retag som IBM och Novell b”rjade utveckla f„rdiga
produkter f”r kommunikation. Idag anv„nds datan„ten framf”rallt f”r informationsspridning.

Allm„n kommunikation

Kommunikation inneb„r att flytta meningsfull information fr†n en avs„ndare till en mottagare.
Mottagaren m†ste sedan kunna tolka information p† ett korrekt s„tt. Problemen p† v„gen„r m†nga
- t„nk dig att en person skall tala om n†got f”r en annan person. Vi ska nu titta p† vilka problem
som d† uppst†r.

Om de tv† personerna befinner sig i samma rum kan de prata direkt med varandra och man
anv„nder i s† fall luften som ett medium f”r att”verf”ra informationen. Men om personerna befinner
sig i tv† olika l„nder m†ste man ta till andra metoder. Man kan t ex anv„nda telefon eller kanske
radio. Det enda kravet„r att man v„ljer samma medium. Ett medium som oftast n„mns i
kommunikations-sammanhang„r indianernas r”ksignaler, s† d„rf”r g”r jag det ocks†. Anta att vi
befinner oss i vilda v„stern och indianerna skall skicka ett meddelande till kolonisat”rerna. Det blir
inte speciellt lyckat om kolonisat”rerna f”rv„ntar sig ett telegrafmeddelande och indianerna skickar
r”ksignaler.

Om det finns flera personer i ett och samma rum m†ste man best„mma vem man ska tala med.
Detta kan g”ras genom att man f”rst ropar personens namn och sedan b”rjar diskutera. Om man
anv„nder telefon har man telefonnummer f”r att best„mma vem man vill kommunicera med och med
brev har vi adresser.

Ytterligare ett problem„r vid vilken tid man skall skicka ett visst meddelande. Man kan t ex s„ga att
varje dag kl 16.03 p†b”rjar vi”verf”ringen av dagens aktiekurser via telefon. Ett annat s„tt„r att
f”rst l†ta en ringsignal g† fram som g”r att mottagaren vet att nu„r det tid att ta emot dagens
aktiekurser.

Vilket spr†k som anv„nds„r ocks† viktigt. B†da m†ste anv„nda samma spr†k f”r att man skall
f”rst† varandra. Om man anv„nder telegrafen s† m†ste man anv„nda ett och samma spr†k, t ex
morse. Om s„ndaren har ett eget morsealfabet och mottagaren inte k„nner till det. Hur fungerar det
d† ? Jo, ingen information kommer att g† fram!

Vi m†ste ocks† vara”verens om vad vi pratar om. Om s„ndaren t ex skickar 10 5 13 3 2 11 9 kan
det tolkas som b†de r„tt lottorad och de vinnande h„starna i V75. Det„r d„rf”r viktigt att f”rst tala
om vad information handlar om.

Vi ser h„r att problemen kan grupperas i olika grupper och behandlas var f”r sig. Detta kallas
skiktning. F”rst och fr„mst m†ste vi vara eniga om vilket medium som skall anv„ndas och vem vi vill
n†. D„refter vid vilken tid vi skall skicka eller om vi kanske ska ge en viss signal n„r vi vill”verf”ra
information. Sedan vilket spr†k som skall g„lla. Sist m†ste vi ocks† veta vad vi skall prata om. F”r
att allt skall fungera m†ste man enas i varje skikt om hur man skall kommunicera.

Naturligtvis finns det fler hinder p† v„gen„n de som n„mns h„r. Ett stort problem till som kan
n„mnas„r st”rningar. L†t s„ga att du sitter i fikarummet och pratar med en arbetskamrat. Pl”tsligt
s„tter n†gon annan ig†ng en slagborrmaskin. Du kan inte h”ra vad din arbetskamrat har att s„ga.
N„r borrmaskinen sedan tystnar ber du din kollega att ber„tta alltihop en g†ng till. Detta exempel
visar ett s„tt att r„tta till st”rningar.

Datakommunikation

Kommunikation mellan datorer„r sl†ende likt kommunikationen mellan m„nniskor. Man m”ter
samma bekymmer som ovan med de olika skikten. De tv† parterna m†ste vara eniga.

Men en stor skillnad„r att datorn inte kan dra n†gra egna slutsatser. Man m†ste exakt, in i minsta
detalj, beskriva hur kommunikationen skall ske. Om n†got felar s† uteblir kommunikationen eller s†
missf”rst†r datorerna varandra.

F”r att det inte skall bli n†gra missf”rst†nd mellan datorerna s† skapar man beskrivningar som p† ett
exakt s„tt beskriver hur varje del i kommunikationen ska g† till. Dessa beskrivningar kallas protokoll
och skrivs ofta av internationella organisationer som„r oberoende av f”retag och kapitalvinster.
Tanken„r att s† m†nga som m”jligt sedan f”ljer dessa protokoll. Ett protokoll som g„ller”ver hela
v„rlden kallas standard. T ex hade inte Internet varit verklighet om man inte hade enats om vilka
protokoll som ska anv„ndas. Alla datorer som„r kopplade till Internet m†ste f”lja samma protokoll.

F”r att kunna beskriva en s† h„r komplicerad process som det„r att kommunicera mellan olika
datorer beh”ver man dela upp problemet i mindre delproblem. Ett s†dant delproblem kan vara att
best„mma hur man talar om vilken datorer i ett n„t man ska kommunicera med. Man grupperar
problemen i grupper och ordnar dem i en viss ordning. Varje grupp kallas f”r skikt och beskrivs
sedan med ett, eventuellt flera protokoll.

F”rdelen med att skikta kommunikationen„r m†nga. Man kan ganska l„tt byta ut ett protokoll i ett
skikt om det visade sig att det protokollet var d†ligt p† n†got s„tt. P† s† vis hindrar man inte den
tekniska utvecklingen. En annan f”rdel„r att ett skikt„r oberoende av andra skikt. (I praktiken finns
m†nga undantag till oberoendet. Kopplingen mellan skikten„r ett.) Detta medf”r att man kan byta
medium utan att f”r den skulle„ndra spr†k eller n†got i de andra skikten. Man kan dessutom blanda
fler olika medier vid en och samma”verf”ring. N„r du ringer n†gon„r det troligt att du anv„nder
b†de vanlig koppartr†d och fiberoptik. Dessutom anv„nder du luften mellan ditt huvud och
telefonluren som medium f”r ljudet. Spr†ket du anv„nder„r knappast beroende av om du anv„nder
koppartr†d eller fiberoptik.

OSI modellen

Alla som sysslar med datakommunikation n„mner alltid OSI-modellen. OSI-modellen beskriver en
s†dan h„r skiktning som jag har beskrivit ovan. Olika protokoll inplaceras i de olika skikten i
OSI-modellen och vi f†r en”ppen kommunikations arkitektur som medf”r att vi kan”verf”ra data
mellan olika datortyper och olika datormilj”er p† olika medier. Motsatsen till”ppna system„r ett
system d„r kommunikation enbart kan ske mellan lika datormilj”er och givna medier. OSI st†r f”
“vrigt f”r Open Systems Interconnection.
OSI-modellen best†r av sju olika skikt som bilden ovan visar. Jag skall inte f”rklara vad varje skikt
beskriver f”r problem, men en parallell med mina exempel ovan kan vara kul. Vilket medium som
anv„nds och hur det hanteras, placeras i de tv† nedersta skikten i OSI-modellen. Adresseringen och
hur man n†r mottagaren placeras i det tredje skiktet. Hanteringar av st”rningar sker p† skikt fyra
och spr†ket vi anv„nder i skikt fem och sex. Vad vi vill s„ga beskrivs i det”versta skiktet. Dessutom
finns en massa andra finesser i de olika skikten.

N„stan varje protokoll som ber”r datakommunikation„r skapade utifr†n en s†dan h„r modell.
Skillnaden„r att en del vill sl† ihop vissa skikt och andra vill flytta delar fr†n ett skikt till ett annat,
men principen om skiktning„r alla”verens om.

Datakommunikation, 3.0 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt Datakommunikation


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Datakommunikation eller som på något sätt är relaterade med Datakommunikation.

Kommentera Datakommunikation

« | »

'