.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Den heliga Birgitta

Ämne: Biografier
| Mer

Den heliga Birgitta föddes 1303 på Finsta gård i Uppland. Birgitta kom ur en fin familj, hennes förfäder hade varit lagmän i tre generationer och hon var släkt med kungahuset. Hon var dotter till Birger Persson, som var lagman i Uppland, medlem av kungens råd och en stor jordägare. Hennes mor hette Ingeborg Bengtsdotter och var släkt med kungafamiljen. Birgittas mor dog när Birgitta var liten. Hon skickades då till sin moster i Östergötland. Det berättas att Birgitta redan som barn var mycket religiös och hade flera uppenbarelser. Som sjuåring fick hon i en syn möta jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. När hon var tio år såg hon för första gången den korsfäste Kristus. Egentligen ville Birgitta gå i kloster, men när hon var tretton giftes hon bort med lagmannen Ulf Gudmarsson.

De bodde på Ulvåsa gård i Östergötland och fick med tiden åtta barn, fyra söner och fyra döttrar. På Ulvåsa tog Birgitta hand om och hjälpte kvinnor som hamnat utanför samhället, till exempel ogifta kvinnor med barn. Birgittas vallfärd Både Ulf och Birgitta var mycket religiösa. De vallfärdade tillsammans till heliga platser. Som det förmögna och fina herrskap de var red de i ett stort följe med tjänare och präster. Efter en resa till den helige Jakobs grav i Santiago de Compostela i Spanien blev Ulf sjuk och dog i Alvastra kloster 1344. Birgitta stannade kvar en tid i närheten av Alvastra. Hon började få uppenbarelser och kände sig kallad att bli “Kristi brud och språkrör”. Hon ville grunda ett kloster för både munkar och nunnor i Vadstena. Birgitta i Rom För att få grunda en ny klosterorden måste man ha påvens godkännande, så därför reste Birgitta till Rom (1349). Påven bodde under den här tiden inte i Rom utan i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetade hårt på att få påven att flytta tillbaka till Rom och att få sin nya klosterregel godkänd. Först 1370 godkände påven Urban V Birgittinerorden, Den allra heligaste Frälsarens ordern. Ett dubbelkloster för både munkar och nunnor med gemensam kyrka och skilda boningshus. De Birgittinerkloster som finns idag är endast för nunnor. Under större delen av sina år i Rom bodde Birgitta i ett hus vid Piazza Farnese. Det skänktes efter hennes död till Vadstena kloster, som gjorde det till ett härbärge för svenska pilgrimer. Sedan 1931 disponeras huset åter av Birgittasystrarna som driver ett gästhem där. Birgittas död och helgonförklaring 1372-73 vallfärdade Birgitta tillsammans med sina barn Birger och Katarina till Jerusalem. När hon kom tillbaka till Rom dog hon i sitt hus vid Piazza Farnese, 1373. Efter Birgittas död i Rom 1373 förde hennes barn Birger och Katarina hem hennes skelett till Vadstena. Det finns många berättelser om mirakel som hände längs vägen. Blinda, som rörde vid kistan, kunde se igen och lama kunde gå. Den enorma penningsumman som behövdes för att genomföra helgonförklaringen fick man ihop genom en stor insamling i Sverige. Och 1391, den 7 oktober, helgonförklarades Birgitta. Påven Bonifacius IX förrättade den högtidliga helgonförklaringen och skrev in Birgitta i helgonens gyllene bok. Utanför ringde alla Roms kyrkklockor. Birgitta är Sveriges enda helgon. Hennes attribut är pennan, bläckhornet och boken med uppenbarelserna. Dessa saker brukar finnas med när man avbildar Birgitta. Vadstena kloster Första gången Vadstena nämns i skrift är 1268. Det är kungsgården Vadstena man skriver om. Den skänktes 1346 till det nya kloster, som den heliga Birgitta ville skapa. 1384 invigdes Vadstena kloster, ett dubbelkloster med både munkar och nunnor. De hade en gemensam kyrka och åtskilda boningshus. Birgitta själv hade bestämt hur klostret skulle se ut och hur det skulle vara organiserat. Birgittas dotter Katarina blev den första abbedissan. Det var abbedissan som bestämde i hela klostret, men när det gällde andliga saker bestämde priorn. Nunnorna skulle sy och hjälpa fattiga och sjuka, munkarna skulle sörja för själavården och predika varje söndag. Skrivarbeten sysslade både munkar och nunnor med. Nunnedräkten är grå med vitt dok, svart slöja och vit krona med fem röda prickar som symboliserar Kristi fem sår. Vadstena kloster blev snabbt ett välbesökt pilgrimsmål, inte minst därför att man här kunde köpa avlatsbrev. Avlatsbrev var ett dokument som gav syndernas förlåtelse. Var man rädd för att hamna i helvetet för något man gjort, kunde man köpa ett avlatsbrev så var allt bra igen. Detta gjorde att en stad snabbt växte upp på mark som hörde till klostret. Klostret ägde marken och borgarna fick hyra sina tomtmarker av klostret. Klostret behöll marken längs Storgatan och hyrde ut salubodar där. Borgarna tjänade bra. Kort efter att Vadstena blev stad byggde borgarna rådhuset. Till och med rådhuset hade salubodar i bottenvåningen. Men även efter att handeln med avlatsbrev upphört, kom många pilgrimer till Vadstena för att be vid Birgittas reliker i klosterkyrkan. Klostret var mycket populärt, många ville bli antagna som munkar och nunnor. Det var ofta en lång väntelista. Vadstena kloster hade stora rikedomar och var gynnat av kungar och drottningar ända fram till Gustav Vasa. Han bytte religion i Sverige och ville stänga alla kloster. Vadstena kloster stängde 1595. Heliga Birgittas uppenbarelser Kristi brud Hennes cirka 700 uppenbarelser översattes till latin av hennes biktfäder alvastramunken Petrus Olai och linköpingsmagistern Mattias och samlades i en bok. De första tryckta upplagan utkom 1492. I vilken utsträckning översättarna har lagt sin prägling på uppenbarelserna vet man inte. Efter det att Ulf, hennes man, hade dött 1344 fick Birgitta sina stora uppenbarelser. Birgitta fick sina uppenbarelser när hon i extas var borta från världen, i drömmar och under meditation. Hon kallade sig ”Kristi brud”, men det finns inget erotiskt i uppenbarelserna. Hennes språk kunde vara väldigt drastiskt, t ex när hon liknar en abbedissa vid, ”svansen på en ko som går i dyn och stänker och orenar alla som nalkas henne, så ofta hon viftar på svansen”. Hon tog till sin uppgift att varna samtiden och tillrättavisa ofta namngivna personer. En ovän till Birgitta drabbas av denna dom: Denne var en som utgöt vatten genom fönstret över Kristi brud, när hon gick på en trång gata. Och hon sade: ”Gud låte dig umgälla det i den andra världen!” Därefter visade sig Kristus för henne i mässan och sade: ”den mannen som av fiendeskap utgöt vatten över dig, han törstar blod, han åstundar jorden och ej mig., han talar djärvt mot mig. Han dyrkar och älskar sitt eget köttföre mig, sin Gud, och utestänger mig ut sitt eget hjärta. Vakte han sig därför, att han må dö av blod!” Denne samme man levde därefter endast en kort tid och dog av näsblod, såsom honom blivit förespått. Birgitta fick i uppdrag av Gud att grunda en ny klosterorden. Det skulle vara ett dubbelkloster för både munkar och nunnor. Ordensregeln dikterades av Kristus själv för Birgitta. Påven tog del av hennes klosterregler, de godkändes i princip men med vissa ändringar. Detta uppskattade inte Birgitta. Hon överlämnade då en skriftlig uppenbarelse hon fått om påvens omedelbara framtid och hälsa. I den stod det att om påven återvände till Avignon skulle han dö. Det var djärvt av Birgitta att göra så, men påven lät sig inte bekomma.

Ur Birgittas uppenbarelser: Birgittas uppenbarelser handlade också om hennes samtid. Hon uttalade sig ofta i politiska frågor. Hon kritiserade kungar och krävde att påven, som bodde i Avignon i Frankrike, skulle flytta tillbaka till Rom. Och hon kritiserar hårt påven Klemens VI hårt i en av sina uppenbarelser. Till Påven Klemens VI Guds son talade till sin brud: Skriv till påven Klemens å mina vägar dessa ord. ”Jag upphöjde dig, och jag lärde dig uppnå ett ämbete över alla hedersämbeten. Stå därför upp och stifta fred mellan Frankrikes och Englands konungar, vilka äro såsom grymma och farliga djur och själaförrädare. Kom sedan till Italien och predika där och bebåda hälsans ord och gyllene året och Guds kärlek och skåda de vägar, som betäckta och stänkta äro med mina heliga mäns blod, och jag skall giva dig den lön, som aldrig upphör. Giv jämväl akt på din framfarna tid, då du djärvt retade mig till vrede och gjorde, vad du ville och ej vad du skull, och jag teg, såsom om jag ej vore domare. Men nu kommer snarligen min timme, då jag skall utkräva av dig all din svaghet och sund. Och så som jag lät dig upphöjas över allt, så skall du andligen nederfara i förskräcklig plåga, vilken du sannerligen skall röna i själen och lekamen, så framt du ej lyder mina ord. Och din stortaliga tunga skall tiga i dig. Ditt namn, som du helgade på jorden, skall vara i glömska och vanära i min och mina helgons åsyn. Jag skall ock utkräva av dig, att du ovärdigt kom till ditt hedersämbete, ehuru med min tillåtelse, vilket jag vet bättre, än ditt glömska samvete minnes det. Jag skall ock spörja dig, huru slapp du var att stifta fred mellan konungarna och huru mycket du lutade år den ena parten. Ej skall heller glömmas, huru mycket girigheten ökades och växte i din tid och att du skulle kunna förbättra mycket, om du hade velat. Men emedan du var köttets älskare, ville du det ej. Stå därför upp, förrän den yttersta timmen kommer, som nu nalkas dig! Och återtag den förut försummade tiden med den korta tid, som nu återstår! Men om du tvivlar på av vars ande dessa ord äro, så äro människan och riket dig kunniga, vari underbara ting hava skett. Ty att den misskund och den rättvisa, varom jag talar, nalkas allestädes. Ditt samvete säger dig det vara rätt och kärleksfullt, vartill jag manar och råder. Och utan att mitt tålamod hade bevarat dig, hade du nu nedsjunkit djupare i helvetet än de påvar, som före dig voro. Leta i ditt samvetes bok och se, om jag talar sanning.”

Egna tankar kring heliga Birgitta

Några såg Birgitta som en stolt och härsklysten politiker, som under religionens täckmantel propagerade för politiska och jordiska mål. Andra betraktade henne redan från början som visionär, ett verkligt Guds språkrör. Är varje ord och uttryck i Birgittas uppenbarelser Guds ord? Jag som inte är religiöst troende och därför inte heller tror på Gud, tror inte heller att det som Birgitta förmedlade var Guds ord. Men jag kan förstå om hennes dåtida omgivning trodde på henne, deras liv var starkt färgade av kristendomen. Men varför ”fick” Birgitta sina uppenbarelser då? Det kan möjligen ha varit så att hon vill göra sig hörd, förmedla sina egna åsikter och tankar till omvärlden. Som kvinna under medeltiden hade man inte speciellt stort inflytande, men genom att påstå att det var Guds ord hon förmedlade så fick hon stor aktning. Jag beundrar henne till stor del, hon var en stark och driftig kvinna. Och hon måste ha varit oerhört påläst om vad som försiggick i Sverige och Europa. Men hon fick nog offra en hel del också, hon hade många ovänner och spenderade större delen av sitt liv på resande fot. Jag tror att hennes uppenbarelser är starkt färgade av åsikter från personer i hennes omgivning. Så som hennes biktfäder alvastramunken Petrus Olai och mäster Mattias, som båda var pålästa. Det är konstigt att hon inte blev förkastad av de högt stående männen i Sverige och Europa som hon kritiserade så hårt. Källförtäkning Författare Titel Förlag År Brodow Bengt Antologi 1 Liber 1988 Brodow Bengt Dikten och vi Liber 1987 Kilström Bengt Hennes röst skall höras Proprius 1991 Lindqvist Herman Från islossning till kungarike Nordstedts 1992 Sundén Hjalmar Den heliga Birgitta Wahlsröm & Widstrand 1973

Den heliga Birgitta, 1.3 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt Den heliga Birgitta


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Den heliga Birgitta eller som på något sätt är relaterade med Den heliga Birgitta.

Kommentera Den heliga Birgitta

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2