Skolarbete

• Vad har egentligen H. M. Konungen för uppgifter?

H. M. Konung Carl XVI Gustaf Bernadotte är Sveriges statschef – han är alltså chef för vårt land. Dessutom har han en rad andra uppgifter, som alla finns nedtecknade i 1974 års regeringsform (regeringsform = hur ett land ska styras). Dessa uppgifter är: ¤ Att leda de konseljer (ett slags möten) som hålls vid regeringsskifte samt de regelbundna s. k. “informationskonseljer” som hålls med regeringens ledamöter, där man utbyter information med varandra. ¤ Att en gång om år öppna riksmötet. ¤ Att vara ordförande på möten med Utrikesnämnden. ¤ Att vara högsta representant för den svenska försvarsmakten. Kungen har dessutom de högsta förordningarna inom de olika försvarsgrenarna (Flottan, Luftvärnet m. m.). ¤ Att formellt ge svenska ambassadörer deras fullmakter.
Men förutom detta är ju också de många statsbesöken av stor betydelse för Sverige – stats-besök tillhör faktiskt Kungaparets viktigaste officiella uppgifter.

Den första planeringen för ett statsbesök börjar oftast flera år innan besöket genomförs. Gäller det ett statsbesök där Sverige ska besökas, kommer en delegation (grupp) till Stockholm. Talrika sammanträden följer, där programförslag diskuteras fram och tillbaka innan det slut- giltiga programmet fastställs.
Ska Kungaparet besöka ett främmande land, reser förste hovmarskalken, någon från Kgl. Slottets pressenhet och en säkerhetspolis till det aktuella landet.

Under utlandsresor och vid ev. sjukdom sköts Kungens uppdrag av en tillfällig riksföre-
ståndare, som i första hand är en myndig medlem av Kungafamiljen som dessutom är arvsberättigad till tronen (f. n. alltså H. K. H. Kronprinsessan Victoria).

Lite andra fakta:

# Kungen kan inte åtalas för annat än civilrättsbrott. Civilrätten är den rätt som innefattar bl. a. Konsumenträttslagen och Försäkringsavtalslagen. (Ha ha; där rök chansen för de gnällspikar som ville åtala honom för fortkörningen i Danmark)!!!
# En förändring av Kungens ställning kan bara ske genom en grundlagsändring, d. v. s. genom två likadana riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval.
# Kungen kan inte fatta några beslut på egen hand som strider mot regeringens vilja.
# Kungen är skatteskyldig (!).
# Kungafamiljen har numera rösträtt. Det är dock en rätt som de av tradition och finkänslighet ej utnyttjar.

• Hur är hovet organiserat? Vem sköter allt det praktiska?

Oj, oj, oj. Det här blir inte lätt… Jag ska i alla fall försöka att förklara.
Så här är det. Det som i dagligt tal kallas “hovet” heter egentligen “De Kungliga Hov-
staterna”. Hovstaterna har till uppgift att hjälpa Kungen och Kungahuset i dess officiella plikter, och ska dessutom vårda och visa det kulturarv som är förbundet med vår monarki. Kungens valspråk “För Sverige i tiden” ska vara vägledande för Hovstaterna i deras arbete. Så här är hela härligheten uppdelad:

Överst hittar vi naturligtvis H. M. Konungen själv.
Därefter kommer H. M. Konungens stab, som egentligen inte tillhör hovet, utan försvarsmakten. Denna stab består av ca. 40 man under en stabschef. Det låter mycket, men det är mest en reserv. Till vardags tjänstgör bara stabschefen till- sammans med en adjutant – som det finns tolv stycken av; en lånas varje månad från sitt förband.
Adjutanterna tjänstgör alltså vardera en månad om året, och ingen kommer så nära den Kungliga Familjen som de. Adjutanten skall följa Kungen i båt och bil, i skid- och joggingspår. Han följer med Kungaparet på resor både inom och utom riket. Ett krävande men säkert också mycket stimulerande arbete!

Så har vi H. M. Konungens Råd för Hovstaterna, som leds av Kungen själv. Rådets främsta uppgift är att vara ett forum för frågor som kräver Kungens egna synpunkter och kommentarer.
Och så Högsta Hönset: Riksmarskalken har det övergripande ansvaret över det hela – han är högsta chef för Hovstaterna och ansvarig för organisationen. I rang kommer han efter Statsministern. Han sköter också kontakterna med riksdag och regering, samtidigt som han sköter förberedelserna vid ett statsbesök.
Chefsgruppen utgörs av cheferna för de olika avdelningarna, och de sammanträder två ggr./månad. Chefsgruppens uppgift är helt enkelt att samordna de många olika verksamheterna som sker vid hovet, och det tror jag själv inte att det är det lättaste alla gånger!

Överhovmästarinnan medverkar vid statsbesök i landet och vid andra ceremonier när Kungen så vill.
På Kansliet tar man hand om bl. a. juridik- och organisationsfrågor och kontakten Kung – Riksdag/Regering. Dessutom hjälper man till viss del Riksmarskalken i hans arbete.
Vad låter det som en Expeditionschef skulle kunna syssla med då? Jo, han tar hand om administrativa och juridiska frågor, helt enkelt, och Hovauditorerna är inget annat än vanliga juridiska rådgivare.
Så till Personalavdelningen, som inte alls skiljer sig särskilt mycket från en vanlig personalavdelning på ett alldeles vanligt företag. På denna avdelning har man hand om personal- och löneadministration, fackliga frågor, o. s. v. Man har också en arbetsmiljökommité. Från denna avdelning kommer dessutom statistiken som säger att Hovstaterna är en mycket jämställd arbetsplats: 47% av de anställda är kvinnor, 53% män!
Kleresistaten är den kyrkliga delen. Den består av en överhovpredikant, en hovförsamling, hovpredikanter (vanliga tjänstemän inom hovförsamlingen) och en vanlig pastor.
En överintendent chefar över Ekonomi- och Dataavdelningen och H. M. Konungens Hovförvaltning. Denna avdelning har som det hörs på namnet, ansvaret för ekonomin, telefon- och datanät och alla de fonder som tillkommit vid kungliga bröllop och jubileer.
H. M. Konungens Hovförvaltning ansvarar för förvaltningen av de byggnader som Kungen själv äger – t. ex. Solliden på Öland. Dessutom handhar de Kungens privata ekonomi.
Sen har vi ju Läkarstaten: Två förste livmedici (Kungaparets läkare), ett antal andra livmedici och till sist: Hovtandläkaren (!).
Informations- och Pressavdelningen har ju länge presschefen Elisabeth Tarras-Wahlberg styrt över, men nu sadlar ju hon, som bekant, om till att vara rådgivare och guide åt H. K. H. Kronprinsessan Victoria. Nåväl, arbetet på denna avdelning lär ju fortsätta ändå.
Här har man nämligen (som namnet kanske säger en del om) hand om massmediakontakter, marknadsföring och samordnande av information. Dessutom hjälper de tre arbetarna på denna avdelning till att skriva Kungaparets tal – naturligtvis i nära samarbete med talaren själv.
Något som är anmärkningsvärt vad gäller denna enhet är att ännu i mitten av 70-talet sköttes alla mediakontakter av en person, som fanns på Slottet ca. två timmar i veckan! Men sedan var det dags för kungabröllop, och då förändrades allt…

Hovmarskalkämbetet med Ceremonistaten inbegriper en hel del. Den här avdelningen sköter förberedelserna och genomförandet av Kungafamiljens alla officiella framträdanden. Förutom detta ansvarar man också för planering och framför allt; genomförandet av ett stats-
besök. Till denna avdelning hör också vad som kallas Fatburen, som är tvätt- och linneförrådsinrättningen.
Ceremonistaten består av en massa ceremonimästare samt kammarherrar. Ceremonistaten medverkar vid de flesta större arrangemang vid hovet, t. ex. statsbesök, audienser , galamiddagar m. m. Kort sagt skulle man kunna säga att denna avdelnings främsta uppgift är att skänka lite extra festglans åt hovet.
Nu till Drottningen. Vad skulle annars H. M. Drottningens Hovstat syssla med?
Den här lilla enheten (bara fyra personer arbetar här förutom Drottningen själv) arbetar i nära samröre med förste hovmarskalken (chef för Hovmarskalkämbetet) med förberedelse och genomförande av Drottningens officiella som privata program. Dessutom tar man hand om frågor rörande H. K. H. Prins Carl Philip och H. K. H. Prinsessan Madeleine. Men det stannar inte vid det, nej då. Hit, till denna lilla avdelning, räknas också de Kungliga Hushållen på Stockholms Kgl. Slott och Drottningholms Slott. Och där är det inte lika få som arbetar…

Men vad är då H. K. H. Hertiginnans av Hallands hovstat för något? Vem är Hertiginnan av Halland? Jo, gott folk, det är ingen annan än Prinsessan Lilian. Den här avdelningen skiljer sig inte speciellt mycket från H. M. Drottningens Hovstat. Den enda person som är anställd här gör i stort sett nästan precis samma sak som de fyra som är anställda på Drottningens hovstat; nämligen “förberedelse och genomförande av Prinsessans officiella såväl som privata program”.
Hovstallet känner nog de flesta till. Dess främsta uppgift är att transportera Kungahuset med både häst och vagn och bil. Men Hovstallet har en annan viktig uppgift med; förutom att vårda och inhysa vagnar, djur och bilar ska de också visa upp vagnar och andra föremål som kan vara intressanta för allmänheten. Sen att de båda Prinsessornas hästar bor här är en annan sak…
Egentligen heter Husgerådskammaren Kungliga Husgerådskammaren, men vi behöver inte vara så formella. I alla fall: Det är den här enheten som ansvarar för alla de konstverk, möbler och andra inventarier som finns på de tio Kungliga Slotten, och det är en hel del det. Allt detta skall underhållas, undersökas, bevaras o. s. v. Dessutom faller det på Husgerådskammaren att ansvara för möbleringen på slotten. Och som om inte det räckte, så ansvarar “kammaren” (dock tillsammans med Ståthållarämbetet) också för all den visningsverksamhet som pågår runt omkring på de Kungliga Slotten.
Jag tycker det här verkar jobbigt, men samtidigt verkar det jätteroligt. Här skulle jag vilja arbeta!!!

Nu till Bernadottebiblioteket. Bernadottebiblioteket är ett stort museibibliotek som är uppbyggt av familjen Bernadottes privata lektyrsamlingar. Samlingen sträcker sig från Karl XIV Johan till Gustav VI Adolf. Dessutom finns här en väldig fotosamling – många Bernadotter har ju varit duktiga fotografer.
Bernadottebiblioteket är inrymt i norra Logårdsflygeln på Stockholms Slott. Tyvärr är det inte öppet för allmänheten, eftersom det skulle slita för mycket på de många gånger sköra böckerna. Men det är ändå en bokskatt väl värd att nämnas.
Ståthållarämbetet styrs så klart av en ståthållare. Han är ansvarig för förvaltning, vård, drift och underhåll av Stockholms Slott. De övriga Kungliga Slotten drivs och underhålls av Statens Fastighetsverk, men ståthållaren står för förvaltningen. Många kanske undrar över det här med tio Kungliga Slott. Äger verkligen Kungen allihop? Svaret är nej, det gör han inte. Slotten ägs av staten, men disponeras (används) av Kungafamiljen, enligt en överens-
kommelse gjord 1809-10. Men något som många kanske inte vet är att Djurgården i Stockholm också “disponeras” av Kungen – egentligen heter det “Kungliga Djurgården”. Titta efter nästa gång du åker över Djurgårdsbron så får du se! Där sitter en skylt som det står “Kungliga Djurgården” på.

De fyra Slottsförvaltningarna ansvarar då alltså för förvaltningen av de tio Kungliga Slotten, (vilka f. ö. är Stockholms, Drottningholms, Kina, Ulriksdals, Rosendals, Tullgarns, Gripsholms, Rosersbergs, Haga och Strömsholms Slott – Solliden äger Kungafamiljen själv) medan Kungl. Djurgårdens förvaltning naturligtvis ansvarar för Djurgårdens förvaltning. Solklart!

Sådär ja; det var väl ungefär hela alltihop. Det är en hel del, Hovstaterna. Men det som är fascinerande är att det ofta är så få som arbetar på de olika avdelningarna – t. ex. på Prinsessan Lilians hovstat. En enda person!
På ytan verkar det hela väldigt krångligt, men skrapar man bara lite på ytan så märker man att det bakom alla långa, ståtliga titlar döljer sig ganska vanliga yrken. Jag har försökt skrapa lite, och jag hoppas att jag har lyckats.

• Hur är det med ekonomin? Vem betalar allt?

Till att börja med ska jag säga att Statens bidrag till “verksamheten” brukar indelas i två delar. Först är det anslaget till Hovstaten – alltså alla avdelningar utom Ståthållarämbetet. Det är ca. 37 milj. kr. Det är det här bidraget som kallas apanage, och det skall räcka till alla kostnader som uppstår vid de olika avdelningarna, alla Kungaparets resor, representation (t. ex. middagar och fester), löner, hushållen på Stockholms Slott och Drottningholm, Hovstallet samt Kungafamiljens personliga levnadskostnader. Det låter som mycket pengar, men ofta räcker det inte till. Många gånger skjuter Kungen till ur egen ficka.

Den andra delen är anslaget till Ståthållarämbetet och Kungl. Husgerådskammaren. Detta bidrag utgörs av ca. 35 milj. kr. Här ska pengarna räcka till förvaltningen av de Kungliga Slotten, parker och ca. 200 tillhörande kulturbyggnader, samt de kostnader som uppstår i Husgerådskammaren med all renovering av möbler, textilier, o. s. v.

Kungl. Djurgårdens Förvaltning sköter sig själv. Den får inkomster från hyror och arrenden som täcker kostnaderna som finns. Förvaltningen omsätter ca. 45 milj./år.

Sedan finns ju också Kungafamiljens privata ekonomi – som bekant sköts av Ekonomi- och Dataavdelningen. Hit hör ju bl. a. Solliden, som är privatägt av Kungafamiljen.

Men vem betalar? Frågan kvarstår. Jo, det är ju vi medborgare som betalar med våra skatter. Men låt oss se det så här: Även om vi avvecklade monarkin, så måste vi ju ändå bevara och underhålla alla slott m. m. De är ju en ovärderlig kulturskatt. Alltså kan vi räkna bort den kostnaden från monarkinotan.
Då kvarstår apanaget; 37 miljoner kronor om året. Slår man ut det på Sverige åtta och en halv miljon invånare, så får man en kostnad på ca. 4:35 kr. per svensk och år. Det tycker i alla fall jag är en mycket rimlig kostnad för den anrika och historiska inrättning som vår svenska monarki utgör! Det tycker tydligen de flesta av svenskarna också – se nedan!