.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Digerdöden

Ämne: Hälsa, Historia
| Mer

Inledning

Från 1340-1740 härjade pesten i Europa. Cirka 15 miljoner människor avled, (ungefär en tredjedel av den tidens befolkning). Digerdöden var en sjukdom som utbröt på 1300-talet, sjukdomen överfördes av ett virus som satt på loppor som levde på råttor.

Jag valde att skriva om digerdöden för att det är någonting som jag länge undrat över hur det verkligen var, hur den utbröt och varför. Jag tror att det är mer människor än mig som har undrat och funderat över hur denna sjukdom skulle komma till att drabba många människor i Europa.

Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur digerdöden utbröt, varför och när, men även vad som hände med de människor som blev drabbade. I uppsatsen ska jag även ta reda på om det verkligen var pestloppan som spred sjukdomen.

Frågeställningar:

• Hur och varför utbröt digerdöden?
• När utbröt digerdöden?
• Vilka olika slags former av sjukdomen fanns det, och vad hände med de människor som blev drabbade?
• Var det verkligen pestloppan som spred sjukdomen?

Hur utbröt digerdöden?

Digerdöden utbröt av en bakterie som satt på loppor som levde på olika gnagare, speciellt råttor men även dåtidens hamstrar och ekorrar. När råttorna dog ut sökte de bakteriesmittade lopporna någon annan födokälla, den födokällan blev andra slags djur och människor.

Bakterien överfördes av råttorna genom närkontakt med tillexempel människor och andra djur, men den överfördes framför allt via pestloppan Xenopsylla cheopis. Idag är det ca 250 olika djurarter, (mestadels gnagare) som hade kunnat överföra smittan till människor.

Så spreds digerdöden

Pesten härjade i Europa på 1340-talet till 1740-talet. Digerdöden kom till Europa troligtvis från staden Kaffa på Krim.

Kaffa var belägrat av en mongolhär, kiptjakkhanen Jambeg ledde mongolhären. Pesten bröt ut först år 1346 i fiendehären, den kristna befolkningen såg sin räddning i döden som drabbade fienden och gjorde så att de inte kunde fortsätta kriga. Innan de drog sig tillbaka tillgrep Jambeg en bakteriologisk krigsföring, troligtvis första gången i historien. Jambeg slungade pestlik med hjälp av kastmaskiner över stadens murar, pesten hade kommit in genom murarna.

Pesten började sprida sig till norra Europa. Från Sicilien spred sig pesten snabbt mot Italien, och där ifrån längre norrut och västerut. I väster spridde sig pesten till Spanien och vände sedan norrut. Pesten kom till Frankrike/Marseille 1/11- 1347. Efter cirka två månader var den framme vid dåvarande påve staden Avignon, där pesten först bröt ut i ett kloster. Sommaren 1348 kom pesten fram till Paris. England hade stora områden söder om kanalen vid Calais som var drabbade av pesten, som sedan spred sig över kanalen till England. Pesten spred sig vidare från Frankrike österut mot Tyskland och Nederländerna.

Så spred sig digerdöden till norden

Det första nordiska land som hemsöktes av pesten var Norge. År 1349 på sommaren, anlände ett handelsfartyg som tillhörde hanseförbundet som seglade från England till Bergen som är en norsk kommun. Det var inte helt klart om några på fartyget levde när det kom fram till Bergen. De norrmän som avlastade fartyget blev snabbt drabbade av pesten och förde smittan med sig in i landet.

År 1350 på våren hade pesten spridit sig till Sverige. År 1348 strandade ett engelskt skepp på den Jylländska västkusten. Besättningen på skeppet lastade i land varorna som var pestsmittade och på så sätt kom pesten till Jylland.
År 1349 hade pesten spridit sig i hela Danmark, där den mötte en pest våg som från Tyskland var på väg norrut. Ifrån Tyskland spred sig pesten till Ryssland.

Karta över pestens spridning i Europa.

Vad fanns det för olika former av pesten?

Det fanns tre olika former av pesten, lungpest, blodpest och böldpest. Böldpesten var inte lika dödlig som lungpesten men var mycket mer smittosam. En människa som blivit smittad av böldpesten var inte själva smittospridaren utan det var pestlopporna och råttorna. I lungpest var det människan som var smittospridaren.

Symptomen man fick av böldpest var stora bölder över hela kroppen med var i, i vissa fall kunde bölderna vara lika stora som äpplen. Böldpest var som sagt inte lika dödlig som de andra formerna av pesten, ungefär 80 % av de drabbade avled.

Symptomen man fick av blodpest var mörka fläckar på kroppen som påminde om blåmärken men en aning mörkare och betydligt större, alla de människor som blev drabbade av blodpest avled.

De personer som var drabbade av lungpest började hosta blod och avled inom kort. De första tecknen på pesten var frusenhet och stelhet, och även en stickande känsla, därefter kände den drabbade en brännande hetta. Det som hände därefter var att det började växa fram en hård böld vanligtvis vid ljumsken eller ur armhålan. Bölderna var svarta och bestod av var och blod. I nästa fas började det uppstå svarta fläckar på huden av inre blödningar. Den drabbade plågades mycket svårt och avled som normalast inom fem dagar.

Var det verkligen pestloppan som spred sjukdomen?

Det finns forskare som tror att pesten egentligen var ett utbrott av mjältbrand, som är en mycket allvarlig infektionssyndrom.

Spår av mjältbrand i massgravar och pest på Island fastän de inte finns några råttor där. Frågan är ifall det verkligen var pestsmittan som drabbade halva Europas befolkning.

Flera forskare menar att pesten egentligen var en epidemi av mjältbrand, möjligen blödarfeber som påminner en aning om Ebola.

Det har inte kunnat bevisas att det var Yersinia pestis som var orsaken till digerdöden, men det har heller inte funnits något som talar till motsatsen. Det har försökts att ta DNA-prov på benrester från pestlik men testerna har inte visat någonting.

Så som pesten beskrivs i skrifter från medeltiden stämmer inte med hur pesten ser ut idag, en annan andledning till att tvivla på pestbakterien.

Forskare har framförallt försökt att hitta uppgifter om massdöd hos råttor, vilket skulle vara helt naturligt om det skulle röra sig om pesten.

I symptomen som drabbade de som var pestsmittade finns det vissa likheter med Ebolafeber.

En sak är i alla fall säker. På medeltiden var alla helt övertygade om att de hade blivit drabbade av pesten och att det var råttorna som var andledningen till detta.

Slutdiskussion

Det finns olika uppfattningar om digerdöden, men jag har ändå fått svar på vissa av mina frågor. Själv tror jag inte helt på att det var Yersinia pestis som var orsaken till digerdöden eftersom det finns så olika uppfattningar om just detta.

Nu vet jag nästan allt de jag velat få svar på och jag ångrar inte en sekund att jag valde att skriva om digerdöden som är ett väldigt intressant ämne att skriva om, det är inte så att jag tröttnat på digerdöden och skulle till och med kunna läsa mer om det.

Den sista frågeställningen jag hade har jag inte riktigt fått ett svar på, det var så olika uppfattningar om just denna fråga, nuförtiden tror inte forskare att det var Yersinia pestis som var orsaken till pesten, men på medeltiden var alla helt säkra på att de blivit drabbade av pesten på grund av råttorna. Jag själv tror fullt ut på forskarna.
 
Okänd författare

Digerdöden, 2.0 out of 5 based on 81 ratings
| Mer
Betygsätt Digerdöden


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Digerdöden eller som på något sätt är relaterade med Digerdöden.

Kommentera Digerdöden

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2