.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Droger

Ämne: Biologi, Hälsa
| Mer

Narkotika i största allmänhet

Narkotika betyder känslolöshet och kommer från det grekiska ordet narkosis och det latinska ordet narcoticum som betyder bedövningsmedel.
Till droger räknas narkotika, alkohol, sömnmedel, lugnande mediciner och sniffbara lösningar. Alla droger påverkar det centrala nervsystemet, d v s hjärnan, ryggmärgen och nerverna till våra sinnesorgan och muskler.

Narkotika har alltid funnits och människor har odlat och missbrukat droger av olika slag genom tiderna. Människor har missbrukat droger i alla tider, så det är alltså inget nytt från vår tid. I Sverige har vi haft ett livshotande missbruk av alkohol i hundratals år. I Västeuropa och USA är narkotika missbruket inte mer än ett par tiotal år gammalt.
När man blir beroende av narkotika blir man det både fysiskt och psykiskt. Fysiskt får man abstinens besvär, vilket är stigande temperatur, muskelsmärtor, illamående, ständiga kräkningar och diarréer. Psykiskt får man en stark längtan efter narkotika.
Man tror att det är mellan 2000-14000 som regelbundet injicerar narkotika i Sverige. Vad alla narkotiska medel har gemensamt är att de är beroendeframkallande.
Det är sant att många narkotika sorter – precis som alkohol – verkar bedövande. Det gäller de medel man får fram ur opium, lugnande och sömngivande läkemedel. Men andra medel, som t ex kokain och amfetamin piggar istället upp, och en del, bl. a LSD framkallar syner och röster. Cannabis ger istället ett alkoholliknande rus men med inslag av hallucinationer.

Ungdomar och narkotika

Hur många ungdomar prövar narkotika?? Det kanske är många som undrar det?! Så nyligen gjorde man en undersökning, som visar att 5000 ungdomar i årskurs 9 (5%) har prövat narkotika. Det är främst hasch som de har provat! Det året gick ca 100 000 ungdomar i nian. 17 000 sa att de inte har prövat narkotika, men de har haft möjlighet att göra det, men tackat nej. 9000 pojkar och 11 000 flickor sa att de kunde få tag på narkotika.

Lagen och narkotikan

Privatpersoner får bara ha narkotika ifall en läkare skrivit ut den på recept. Narkotikalagen skiljer mellan tre typer av brott:
1. Den som smugglar eller hanterar narkotika i större skala gör sig skyldig till grovt narkotikabrott. Straffet för grovt narkotikabrott är mellan 2-10 år i fängelse.
2. Den som hanterar eller langar narkotika gör sig skyldig till narkotikabrott. Straffet för detta är högst 3 år i fängelse men aldrig böter.
3. Den som avslöjas med mindre mängd narkotika, döms för ringa narkotika brott. Straffet är högst 6 mån fängelse eller böter.
Droger som klassas som narkotika av Sveriges lag betyder att det är straffbart att köpa, använda eller ens inneha det. Det får inte heller säljas, bytas, lånas ut eller ges som gåva.
Det finns folk som vill få narkotika legaliserat!
- Varför ska vi inte få använda hasch lika väl som alkohol, har det sagts. Supa är väl lika farligt!
Till det kan man svara att det inte finns någon som helst anledning att ge samhället ytterligare ett missbruksmedel. Alkohol skapar tillräckligt med problem. Haschmissbrukare blir till lika stort besvär för samhället som alkoholmissbrukare.
- “Ja, men hasch är ju så ofarligt, sägs det då”. Visst inte, det ger både beroende och skador, och brukar dessutom leda in i ännu värre missbruk och brottslighet.
De narkotiska preparaten
1. Opiatgruppens droger är opium, morfin och heroin. Dessa medel är rogivande.
2. Cannabisgruppen består av drogerna från den indiska hampan, Cannabis Sativa. Hit räknas bland annat marijuana och hasch.
3. Cocagruppens droger görs av kokabuskens blad. Kokain räknas till de centralstimulerande medlen, som gör så att hunger och trötthet försvinner. Till gruppen tillhör också amfetamin, predulin och ritalina.
4. Men sen finns det även andra droger, typ LSD och Ecstacy.
Knarkets väg
LSD och Ecstacy importeras illegalt från Amsterdam i Holland. Det mesta hamnar i Stockholm för konsumtion eller vidarespridning. Ecstacy etablerades i Stockholm för ca 5 år sedan. Efter ett halvår spred sig drogen som löpeld över hela landet. LSD har funnits i Sverige i ca 10 år, och har inte haft lika stor spridning som Ecstacy.
Varför blir man missbrukare?
Många av dem som arbetat eller kommit i kontakt med missbruksproblem har kunnat konstatera att missbrukarens bakgrundsförhållanden oftast tyder på en otrygg barndom i familjen, som t.ex. dåligt jobb, arbetslöshet, skilsmässa, alkoholism och sjukdom. Ofta har situationen varit så att familjen har haft kontakt med polis och sociala myndigheter. Han har ofta utsatts för olika ingripanden som t.ex. fosterhemsplacering, mobbning, problem i skolan, skolk o.s.v. Detta kan vara orsaker som präglar människan att få en negativ bild av sig själv och därför tyr sig till likasinnade människor.
Att börja använda narkotika eller alkohol ger en form av gemenskap. Man är en missbrukare bland andra med samma problem. Oftast är man tillsammans med andra när man tar det. Man känner en slags gemenskap med dem – mot samhället. Men oftast är det en skenbar gemenskap. När det slutat att verka är man lika ensam igen. Vännerna känns inte som några verkliga vänner utan är bara ytliga bekantskaper, sammanhållna enbart runt knarket eller drickandet.

Psykiskt beroende

Narkotika från cocagruppen ger inga abstinensbesvär när de lämnar kroppen till skillnad från opiaterna. Många tror därför att de inte har blivit beroende, men i själva verket är det väldigt lätt att bli beroende. Den psykiska längtan efter narkotika kan vara att en missbrukare som går förbi en plats, där han/hon har köpt narkotika förut, kan längtan efter en dos bli så stor att personen kan få hjärtklappning och börja svettas.
Medlen ger så kallade “nojor” som är förvirring och oro. Den som får en “noja” kan börja höra röster, känna sig förföljd och få stark ångest. Personen kan begå panikhandlingar och skada sig själv och andra. Förvirringen kan gå över på en vecka men kan också vara livet ut.

Cannabis

Cannabis är det gemensamma namnet för de olika preparat som utvinns från indiska hampa, Cannabis Sativa. Marijuana och Hasch utvinns ur denna planta. Det kan ta allt från en vecka till månader att framkalla ett beroende och man brukar öka dos ju mer beroende man blir.

Hampa

Hampa fick sitt latinska namn Cannabis Sativa, av den svenske blomsterkungen Carl von Linné. Hampan är en ettårig växt. Plantan kan bli upp till nio meter hög, men blir oftast mellan 1-2 meter. Hampa är mycket starkare och slittåligare än bomull, men bomull är mjukare. Man kan aldrig bli arresterad för att man bär en hamptröja. Man kan göra papper av hampa också. Det går även att använda det som olja, s k hampolja, som är ett biologiskt bränsle. Biologiska bränslen är renare än t. ex. olja.
Rus och korttidseffekter
Effekten av cannabis vid ett tillfälle påverkas av många saker. Det beror mest på dosens storlek, men också vilken sinnesstämning man befinner sig i.
Cannabisruset kallas “att bli hög”. Personen känner sig avslappnad och upprymd. Man får också en tendens att prata och skratta mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas, så ett par minuter kan kännas som flera timmar, eller tvärtom. Sinnena förändras, så lukt, färg, ljud och känsel blir annorlunda. Senare blir personen ofta tyst, fundersam och sömnig. De kroppsliga kännetecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Personen blir torr i munnen och halsen, och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker. Negativa reaktioner som nedstämdhet, ångest eller panikkänslor är inte ovanliga, speciellt hos personer som är deprimerade eller stressade.
Förmågan att köra bil eller göra andra avancerade saker, är mycket farligt. Rusupplevelsen är ofta över på 2-3 timmar. Ibland får man ett långdraget bakrus med trötthet. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatt upp till ett par dagar efter ruset. Vid högre doser har cannabis liknande effekter som LSD och andra hallucinogena droger. Verklighetsuppfattningen blir förvrängd. Störningar av syn och hörsel är vanliga, och föremål tycks ändra form och storlek. Det kan vara mycket skrämmande, och kan ge panikattacker eller en cannabisframkallad psykos, som kräver sjukhusvård.

Skador av cannabis

Hjärnan: sämre tankeförmåga, svårt att koncentrera sig, ångest och psykiska problem.
Hjärtat: pulsen ökar och kan skada ett svagt hjärta.
Andningsorganen: snuva, halsirritationer och lungcancer.
Fortplantning: antalet sädesceller kan minska och menstruationen kan förstöras.

THC

THC, eller Delta Tetrahydrocannabinol är det som sätter sig i kroppens fettvävnader (t ex hjärnan). Man kan mäta halten av vad som finns kvar i kroppen efter att ha använt någon slags drog eller hur mycket THC det finns i själva drogen och ju mer det finns desto farligare och starkare är drogen. THC stannar kvar i kroppens fett-depåer, och kan stanna i 3-4 veckor.

Marijuana

Ordet marijuana är slang, och kommer från Mexico. Ordet blev populärt på 1930-talet. Marijuana är torkade blad och blomskott av plantan, den förekommer oftast hackad. Man röker den i en haschpipa eller cigaretter (joints). Färgen växlar mellan grågrönt och ljusbrunt. Marijuana är det svagaste av cannabispreparaten med en THC-halt på 2-15%. Det liknar torkat och hackat gräs eller örtkryddor. Marijuana är svagare än hasch.
Man kan använda marijuana som läkemedel. Det dyker upp i nästan varenda känd medicinbok. Man kan använda det mot bl. a. aids, epilepsi, depressioner, migrän, ont i huvet och astma.

Hasch

Hasch framställs av kåda från honblomman på cannabisplantan. Med hjälp av bindmedel pressas det till kakor, som kallas för sulor, för storleken är som en skosula. Färgen på hasch växlar från svart till gulbrunt beroende på bindmedlet, och vilket land det kommer ifrån. Hasch är det vanligaste cannabispreparatet i Sverige. Man röker det blandat med tobak i pipa eller cigaretter. THC-halten är mellan 4-30%. Det är mycket farligare än alkohol, för hasch innehåller över 400 ämnen, där ca 80 av dem påverkar psyket. Efter en vecka kan fortfarande halva dosen av hasch vara kvar i kroppen. Men alkohol innehåller bara två ämnen: etanol och vatten. Det utsöndras ur kroppen på några timmar till ett dygn.

Haschets historia

Cannabisplantan började användas som drog i Kina för över 4000 år sedan. I början i religiösa ceremonier och sedan som ett allmänt rusningsmedel. Det började också användas som ett medel mot sjukdomar. Haschet kom till Sverige på 60-talet och blev populärt under hippierörelsen. Idag vet vi att haschet har skadliga effekter. I början av 1960 talet beräknades ca 300 miljoner människor som missbrukare av hasch. Hasch kommer i från Sydamerika; Bolivia, Colombia, Peru, Chile.

Haschrökning

Hasch eller marijuana är dom droger dom flesta prövar först. I undersökningar i nian bland dom som har prövat droger, är det hasch eller marijuana som 9 av 10 elever har börjat med.
Den som röker hasch känner sig glad och självsäker men samtidigt försämras omdömet. Hos haschrökaren börjar tankarna vandra och blir frånvarande och kan lätt fnissa utan anledning.
Syn och hörselintrycken förändras under ruset det blir svårt att säga kroppsdelars längd, musklerna börjar samordna dåligt.
Ibland kan haschrökaren få snedtändning, det betyder att han kan få hemska hallucinationer och begå panikhandlingar för att försvara sig eller fly undan de inbillade farorna. Haschet bryts långsamt ned i kroppen och den som har rökt intensivt i några veckor är ständigt berusad. Rusupplevelserna kan plötsligt flamma upp utan att man har rökt hasch nyligen. Haschrökaren börjar till sist leva i en annan värld, det enda intressanta är ruset.
Rökaren börjar tappa intresset för skola och arbete och blir slapp, minnet och koncentrations förmågan försämras. Vissa forskare menar att haschrökning kan leda till sterilitet. Haschet är ofta en inköpsport till de tyngre drogerna.

Cannabisolja

Cannabisolja är det senaste och starkaste av cannabispreparaten. Det består av raffinerat (renat) hasch i en flytande form som påminner om sirap och till färgen är det som mörk sirap. Man droppar oljan på vanliga cigaretter eller marijuanacigaretter, det räcker med en droppe för att THC-halten skall komma upp i 90%.
Cannabispreparaten började användas av ungdomar i västvärlden under 60-talet. Då ansågs cannabis vara något mindre farligt, t o m mindre farligt än alkohol. Men idag vet vi bättre och cannabis är verkligen farligare än alkohol. Alkohol är vattenlösligt och spolas ur kroppen inom 24 timmar medan cannabis är fettlösligt vilket gör att det binds till kroppens fettvävnader som t ex hjärnan. THC:n kan finnas kvar i kroppen en vecka efter att man använt något cannabispreparat. Regelbundet användande av cannabis kan leda till skador på luftvägar och lungor, och också produktionen av könshormon kan rubbas. Användandet kan även leda till skador på närminnet och man blir passiv gentemot andra människor.

Opiater

Opiater är bl a opium, morfin och heroin. De preparaten är exempel på dämpande medel som utvinns ur opiumvallmon (Papaver somniferum), en 1 meter hög växt med ljusvioletta blommor. Den odlas i Asien med centrum i “gyllene triangeln” i gränstrakterna mellan Burma, Laos och Thailand. Ju mer man renar opiumvallmon ju starkare medel får man fram. Heroin är det starkaste. Man kan också göra liknande preparat på konstgjord väg såsom metadon. Speciellt för denna grupp är att de är ångestdämpande och på kort tid mycket beroendeframkallande.
Man äter, röker, inandas och injicerar opiaterna. Morfinet har använts i sjukvården för att smärtstilla. Heroin utvinns ur morfin och är mer beroendeframkallande som sagt än morfin. Heroinet tillverkades av vetenskapsmän som ett icke beroendeframkallande ersättnings medel för morfin. Men tyvärr lyckades det inte, utan heroinet blev ännu värre än morfinet. 3-4 timmar sitter effekten av heroinet i.

Opium

Opium är en urgammal drog som använts som läkemedel i Asien i tusentals år. När opiaterna lämnar kroppen börjar abstinensbesvären t ex i hållande kräkningar.
Opium framställs genom att man snittar de omogna kapslarna på opievallmon. En gulvit mjölksaft sipprar ut, stelnar på kapslarna och mörknar till brunsvart opium. Av det kan man framställa morfin, som går att förädla till heroin. Första gången av heroin eller morfin ger välbehag. Välbehaget av några dagars missbruk kan leda till livslång narkonami. Alla opiater – opium, morfin, heroin – ger tillvänjning. Det betyder att man måste öka dosen för att man ska få välbehag. År 1839 – 1842 utlöstes ett krig mellan Kina och Storbritannien, p g a att Kina förbjöd införsel av opium från den brittiska kolonin Indien. Efter Storbritanniens seger tvingades Kina öppna fem hamnar för europeisk handel och avträda Hong Kong.

Morfin

Morfin kan förekomma som tabletter eller i pulverform och löses i vatten. Det vanligaste sättet är att injicera morfinet. Berusningen vid morfinmissbruk inträder snabbt och är kortvarig. Den varar bara 10 till 15 minuter. Under den tiden ger ångest och smärta vika för en lustfylld känsla av lugn, glädje och upprymdhet. Därefter kommer ett tillstånd då man känner sig “normal”. Det varar i 3 till 6 timmar.
Abstinensen kommer efter 8 till 14 timmar efter injektionen. Det kan dröja ända upp till 10 dagar innan abstinenssymtomen försvinner. Denna period kan vara mycket plågsam. Symtomen kan bestå av kväljningar, muskelvärk, buksmärtor och följs av en långvarig trötthet.
Morfinet ger snabbt ökad tolerans som innebär att kroppen tål en allt högre dos av medlet. Det är inte ovanligt att en missbrukare tål doser som är 10 – 20 gånger starkare än en dos som hos en ovan person skulle leda till döden.
Eftersom missbrukaren sällan känner till medlets exakta sammansättning, kan det vara mycket svårt att dosera. Risken för överdos är stor och dödsfall förekommer ofta.
Heroin
Heroin är ett halvsyntetiskt derivat av morfin. Det är ett bedövande medel med starkt vanebildande effekt. I ren form är det ett vitt pulver. Risken för missbruk är stor och beroende kan uppstå redan efter enstaka injektioner. Därför är det i många länder bl. a. i Sverige, förbjudet att använda heroin som läkemedel. Tidigare användes det i hostmediciner. En heroinist kan ha 10-20 gånger den dödliga för en icke-missbrukare.
Heroin framställs genom att man blandar morfin med acetylklorid. Det har kraftigt stimulerande effekt på lustcentra i hjärnan och i större doser förlamande effekt bl.a. på andningsfunktionen. Heroin har snabbare och kraftigare effekt på hjärnan än morfin, eftersom det passerar blodhjärtbarriären snabbare. Vid tillvänjning erfodras större doser för att samma effekt ska uppnås. Både kroppsliga och mentala abstinenssymtom uppstår om en van person inte längre tillför sig heroin. Behovet att motverka abstinenssymtomen framtvingar fortsatt missbruk. Överdosering av heroin kan leda till död i andnings-förlamning.
Sedan mitten på 70-talet har heroinmissbruket brett ut sig i Europa, det finns minst en miljon sprutnarkomaner, flertalet heroinister. En heroinmissbrukare varken äter eller dricker, men inte bara detta är farligt utan om heroinet injiceras kan man bli smittad av någon sjukdom ex HIV genom sprutan. Att det lever i kriminalitet och fattigdom är vanligt p.g.a. det höga priset på heroin.
För en inbiten heroinist är dosökningen ett måste för att de ska känna något. Orsaken till detta är troligen att nervcellerna i kroppen anpassar sig till heroinet. En överdos brukar följas av en dvala eller döden. Heroinets styrka är svår att fastställa, eftersom det säljs på gatan, oftast inte helt rent. En missbrukare som blir utan sitt heroin får abstinens besvär som yttrar sig genom rinnande ögon och näsa, skakningar, förvirring, feber och kramper.
I början av missbruket är heroinisten otroligt lugn, men sedan kommer de influensliknande abstinenssymtomen som framtvingar jakten på nästa spruta. De nödvändiga tre till fyra injektionerna per dygn medför risk för smittsamma sjukdomar och överdoser. Heroinets farlighet gör att flertalet efter en tid avbryter sitt missbruk och övergår till något annat. Många fastnar i ett tvångsartat beroende av ökande behov och starkare doser. Ett långvarigt missbruk ger psykiska skador i form av personlighetsklyvning och depressioner. Dödligheten är cirka fem gånger högre än normalt. Vissa missbrukare tror att det inte är någon fara om man intar drogen oralt, men det stämmer inte.

Cocabuskens droger

(Erythroxylum coca och E. Novogranatense)
Cocabusken kommer från Peru och Bolivia. De torkade bladen “koka”, innehåller kokain och tuggas av indianerna som stimulantia. Det odlas också på andra håll för kokaintillverkning. Extrakt av dekokainiserade blad ingår i Coca Cola.

Kokain

Kokain är det starkaste stimulansia (uppiggande medel) man känner till. Det ser ut som druvsocker, eller finkornigt tvättmedel. Det brukar förpackas i små frimärkspåsar av plast, små vita kuvert eller i kapslar. Kokainet renframställdes 1860 och användes inom medicinen som lokalbedövningsmedel. Vid sekelskiftet upptäckte man att kokainet kunde orsaka plötsliga dödsfall och förvirringstillstånd samt leda till missbruk. Det blev därför klassat som gift och senare som narkotika. Kokainet kommer från cocaplantan, som odlas främst på illegala odlingar i Sydamerika och handeln kontrolleras av en mäktig maffia. Det utgör grunden för den “svarta” ekonomin i n.v. Sydamerika. Kokainet började spridas i Sverige under 80-talet. Indianerna har sedan urminnes tider tuggat på kokabuskens blad för att dämpa hunger och törstkänslor och för att njuta. Man har använt rent eller förfinat kokain till bedövnings medel vid öron-, ögon- och halsoperationer, det har också ingått i bedövningsmedel som tandläkare har använt. Kokain och marijuana är den mest använda illegala drogen. Det brukar mest vara kändisar och överklass människor som använder kokain och det är nog därför kokain kallas narkotikans champagne. Missbrukarna kallar det också för snö, och det för att rent kokain är luktfritt, vitt, fluffigt och bestående av fina kristaller. För att få i sig drogen injicerar man eller sniffar upp den genom näsan, om man tar det i munnen förlorar det en del av sin kraft.
Överdoser av kokain är dramatiska och riskfyllda. Behandlingen sker mestadels i öppen vård med täta samtalskontakter och ett psykiatiskt/psykologiskt behandlingsinnehåll.

Effekter av kokain

Effekterna av kokain på centrala nervsystemet är komplexa och delvis outforskade. Ruset ger förhöjd självkänsla, sexuell stimulering och upprymdhet men åtföljs av depression och ångest. Kokainet är utomordenligt vanebildande och kan leda till total fysisk och psykisk utmattning. Förföljelseidéer, hörselhallucinationer och depressioner är vanliga komplikationer liksom kärlkramp och epileptiska kramper samt slemhinneskador som en följd av sniffning. När man drar in kokainet i näsan absorberas det av membranen i näsan, detta förlänger effekten. Kicken är kort och riktiga missbrukare kan behöva sniffa in doser var tionde minut för att känna något. Sniffningen ger en kall och domnad känsla i näsan och gommen. Halsen blir torr, smaklökarna bedövas, pupillerna utvidgas, blodkärlen dras samman, hjärtat slår fortare och näsmembranet blir inflammerat. Kokainruset ger en härlig känsla, man blir upprymd, rastlös och upphetsad. Hungern och tröttheten försvinner också. Den som sniffar kan ofta verka snuvig, näsan rinner och är täppt. De första gångerna man prövar kokain märks sällan några negativa efterverkningar. Mycket snart upplever man ångest, trötthet, känslor av tomhet och meningslöshet när ruset slutar verka. En del försöker bemästra dessa problem genom att ta lugnande medel eller mer kokain. Använder man kokain regelbundet får man snart en psykisk och fysisk kollaps som brukar kallas för kraschen. Man blir snabbt beroende och man ökar doserna allt eftersom missbruks dagarna går, detta leder i sin tur till förvirring, hallucinationer, musklerna i kroppen kan bli svåra att styra, skakningar i kroppen och kramp. Ju längre man håller på med sniffningen ju mer fräts näsbenet sönder. En överdos påminner om ett häftigt begär (dille) med andnöd, som i värsta fall kan leda till döden.
Andra droger

Ecstasy

Det ursprungliga namnet på ecstasy är MDMA som är en syntetisk drog. Ecstasy är ett hallucinogent amfetamin. Det utvecklades i Tyskland 1914 men förblev okänt till 70-talet, då det dök upp bland missbrukare i USA. Medlet förekommer vanligen i tablettform men är svår att dosera eftersom tiden mellan berusningseffekten och förgiftningseffekten är kort. Ecstasy är starkt beroendeframkallande och kan ge hallucinationer om man tar en större dos. Ecstasy-rus kan vara så länge som tre till fem timmar, i vissa fall upp till tio timmar. Sömnlöshet, ångest, depressioner, synstörningar, svettningar och “darr” är exempel på komplikationer vid ecstasyanvändning. Ecstasy påverkar även kroppens temperaturregleringssyystem, det vill säga att kroppens termostat stängs av. Man svettas inte även om temperaturen i kroppen blir högre. Detta kan leda till att man dör av värmeslag.

LSD

(lysergsyredietylamid)
LSD är ett syntetiskt och psykosframkallande kemiskt preparat, klassat som narkotika. Det framställdes 1938, och har ingen funktion i medicinskt syfte, och det tillverkas inte legalt nånstans. Det användes i hippiekretsar under 60-talet, drogen var till för att utveckla och fördjupa sitt själsliv. Då hette det att medlet kunde förlänga ytterligare en dimension av det egna medvetandet. I Sverige blev LSD populärt under 70-talet. Men när de allvarliga skadorna blev kända var inte LSD så populärt längre bland missbrukarna. Vetenskapsmän gjorde forskningar under 50- och 60-talet och kom då fram till att 25 mikrogram (ett mikrogram är lika med 1 miljondel av ett gram) kunde ge förändringar i hjärnan, nu vet man att 25 mikrogram har samma effekt som att sticka något vasst genom hjärnan.
LSD säljs oftast i form av läskpappersbitar som är indränkta med LSD-stänk eller som tabletter i grälla färger. En vanlig dos LSD motsvarar ungefär ett vanligt saltkorn.
Hur upplevs LSD??
En LSD tripp kan pågå från några timmar till ett dygn, och under ruset förvrids alla konturer och verkar smälta bort, föremål kan ändra färg och form, krympa eller växa. Närliggande ljud ändrar sin volym. Kroppen känns förändrad, omväxlande tyngre och lättare och tycks sakna kontakt med hjärnan. Under en tripp brister ofta impulskontrollen som är förklaringen till de brutala våldshandlingar och självmordsförsök som drogen ibland utlöser. Om drogen används regelbundet leder det till en allvarligt snedvriden verklighetsuppfattning, panik och psykoser (sjukligt själstillstånd). Det kan ta allt ifrån några dagar upp till månader att framkalla ett behov av LSD. Fruktade komplikationer till LSD-missbruk är dels snedtändningar som kan pågå i veckor och dels återtrippar som kan återkomma flera månader efter den ursprungliga trippen. Ruset ger starka effekter även i mycket små mängder.
Hur påverkas kroppen av LSD??
LSD påverkar hjärnan, ger förändrad sinnesstämning, hallucinationer och andra symtom som kan liknas vid schizofreni. Medlet har använts kring forskning och behandling av tvångsneuroser och schizofreni. Dessutom kan medlet ge fosterskador och skador på arvsmassan. Forskare har funnit att vissa droger inverkar på vår drömtid. LSD gör det möjligt att träda in i drömmens inre universum utan att förlora medvetandet. Därför kan LSD betraktas som en utvidgad form av drömtydning som överträffar och förlänger den vanliga drömperioden. Det värsta med drogen LSD är att man kan få s.k. återtrippar. Man är alltså fortfarande påverkad även fast drogen intogs för längesedan. Det här är livsfarligt vid t ex bilkörning då man inte alls är beredd på en återtripp. Dosökningen vid beroende och fysiska abstinensbesvär förekommer inte.
Behandlingen är psykiatisk. Patienten måste få lugn och ro och ev. behandlas med neroleptika. Prognosen är relativt god men i vissa fall kan LSD leda till långvarig psykos.

Amfetamin

(Alfametylfenyletylamin)
Amfetamin framställdes av forskare på 1920-talet. På 1930-talet visade det sig att amfetamin utvidgade luftrören. Man brukar använda amfetamin som bantningsmedel, aptitnedsättande medel, depressionsdämpande medel och vid behandling av överaktiva barn. Man injicerar drogen eller intar den oralt.
Amfetamin är ett centralstimulerande medel som klassas som narkotika Det kallas även för “tjack”. Tidigare har det använts som aptinedsättande och allmänstimulerande medel, men har sedan länge inte existerat som läkemedel i Sverige. I norden används amfetamin endast mot den sällsynta narkolepsin och i forskningssyfte. Under 50-talet såldes amfetamin i tablettform, (bantningstabletter), som man krossade och löste i vatten och sedan injecerade. Amfetamin injiceras, snusas, sniffas eller dricks. Pulvret kan också viras in i hushållspapper och sväljas som en snöboll.
Hur upplevs amfetamin??
Amfetamin stimulerar psyke och driftsliv. Under “påtändning” som varar 6 – 8 timmar, blir missbrukaren överaktiv, retlig och labil. Han fortsätter att under veckor ta nya injektioner tills orken eller förrådet tar slut. Sedan följer symtom som trötthet, depression och ångest, som i sin tur botas med alkohol och lugnande medel.
Medlet ger en känsla av energi och livslust, förjagar trötthet och koncentrationsbrist. I högre doser ger det eurofobi och förstärker sinnesupplevelserna. Det sympatiska nervsystemet stimuleras i högre eller lägre grad efter dosens storlek och personens känslighet. Puls, blodtryck, ökad andningfrekvens, vidgade pupiller och muntorrhet är exempel på vad som sker. Även behovet av föda och sömn försvinner. Amfetaminöverdos kännetecknas av paranoia, krampanfall, hjärnpåverkan och cirkulationskollaps.
Hur påverkas kroppen av amfetamin??
Riskerna för missbruk vid legal användning är små, men mångårigt bruk kan orsaka misstänksamhet och paranoida reaktioner. Beroendet av amfetamin är lika psykiskt som fysiskt. Toleransen ökar och doserna blir större.
Injectionsmissbruket medför avmagring, lever och tandskador, indirekt kan det leda till blodförgitning, lunginflammation, kanylgulsot och HIV/AIDS. Vid missbruk förekommer stereotyper, d.v.s. att missbrukaren ständigt utför samma meningslösa mekaniska saker. Han kan t.ex. om och om igen skruva sönder och sätta ihop sin klocka. Symptom vid överdos är muntorrhet, svårigheter att andas, kramper, panik, avsvimmningar, förföljelsemani och slutligen döden. Tics, ofrivilliga ryckningar i ansiktet, är vanliga symtom hos amfetaminmissbrukare.
Lindriga förföljelseideer och vaneföreställningar kan stegras till psykoser som liknar paranoid schizofreni. Behandlingen sker genom psykriatisk vård, genom stöd i öppen vård och vistelse på behandlingshem som kan ge träning i att leva drogfritt.
Alkohol och tobak

Alkohol

Det finns i vin, öl och sprit. Det verkar lugnande i små doser och i normalt bruk sägs det att det inte är skadligt. Många tycker att alkohol har positiva verkningar. Alkohol kan i både små och stora doser blockera små blodkärl och stoppa syret till vävnader och celler. Alkoholister kan få bestående men i hjärnan som t ex dåligt minne, omdöme och inlärningssvårigheter. Alkohol konsumtionen ökar bland ungdomar och många använder det ofta. Alkoholism har blivit ett stort problem i många länder.

Tobak

Tobak är en sorts drog, som man blir beroende av. Man framställer tobak ur tobaksplantor, som odlas främst i USA (Virginia och Burley), Cuba, Brasilien, Sydösteuropa (orientalisk tobak), Sydöstasien, Syd- och Östafrika. Bladen torkas i lador eller i solen. Sen jäser man bladen, och eventuellt smaksätts. Tobaken innehåller den giftiga och vanebildande alkaloiden nikotin. Tobak fördes till Europa från tropiska Amerika, där den odlades och röktes redan på Columbus tid.
Det är nikotinet i tobaken som gör en beroende. Nikotinet har en uppiggande effekt. Hjärtat och nervsystemet påverkas när man drar in rök i lungorna, hjärtat slår fortare och blodtrycket stiger. Den fysiskt skadligaste drogberoendet, dyrast och mest utspridda är just rökning. Ett långt och regelbundet användande av tobak kan sluta med cancer eller lung- och hjärtsjukdomar.

Nikotin

Nikotin har den kemiska formeln C10H14N2. Det är en färglös, flyktig och mycket giftig vätska med stark lukt. Det verkar i små doser, som stimulerar det centrala nervsystemet. Snus, tuggtobak och ciggaretter är bara några av de produkter som innehåller nikotin.

Läke- sniffnings- och lugnande medel

Lugnande medel och sömnmedel
Ett stort antal lugnande medel och sömnmedel används inom sjukvården. Bruket av dessa har under senare år ökat starkt. Mycket tyder på en omfattande överkonsumtion, och att missbruk förekommer av dessa medel.
Lugnande medel och sömnmedel har en dämpande effekt på centrala nervsystemet. De dämpar ångest och olust upplevelser. Man känner sig avspänd och avslappnad och har lättare att somna.
Lugnande medel och sömnmedel finns av olika typer. De vanligaste är barbiturater (ex. Nembutal) och bensodiazepiner (ex. Valium och Sobril). De har sinsemellan varierande effekter. Olika människor reagerar också olika på dem.
Skillnaden mellan lugnande medel och sömnmedel är endast en fråga om dosering och i mycket stora doser kan dessa ge en berusning som påminner om alkohol berusning. Förmågan att samordna rörelser försämras och reaktionstiden förlängs. Bruket innebär en stor trafikfara. Även andningsförlamning och dödsfall kan bli följden.
Morfinläkemedel
Vid svår smärta ges ofta morfin eller morfinliknande läkemedel. Det har en smärtlindrande, ångestdämpande och lugnande effekt men kan ge biverkningar som trötthet, illamående, kräkningar, gallvägssmärtor, andningspåverkan och förstoppning. Behandling med morfin medför viss tillvänjning, men om medlet används korrekt uppstår sällan beroende.
En bra grundregel är att aldrig blanda alkohol med smärtstillande medel. Även i små mängder kan alkohol förändra en medicins effekt. Vissa kombinationer är direkt farliga och kan ge allvarliga andningsproblem.
Värkmedicin och beroende
Många är oroliga att bli beroende av värkmedicin. Risken är ytterst liten om medicinen används på rätt sätt. De värkmediciner som kan skapa verkligt beroende är de som tillhör eller är släktingar till morfingruppen.
Sniffning
Förutom narkotika och alkoholmissbruk finns det också ett missbruk av flyktiga lösningsmedel, t.ex. thinner som man andas in. Sniffning av lösningsmedel började förekomma på 50-talet. I årskurs 9 har cirka var fjärde elev sniffat någon gång. Huvudsakligen bör sniffning ses som ett rusbeteende hos yngre tonåringar.
Sniffningsmedel
Man brukar sniffa lim och lösningsmedel. Oftast sniffas avdunstande kemikalierna från deodoranter, hårspray, bensin och målarfärg för att bli höga. Preparaten som används är: Thinner, solution, cellulosalacker, hobbylim, teknisk bensin, fläckborttagningsmedel m.m. De ämnen de drar in är väldigt giftiga och farliga. När man sniffar blockeras syretillförseln till hjärnan och så påverkas lungorna, det är detta som ger berusningskänslan. Överdoser ger njur- och hjärnskador. Sniffruset påminner om alkoholruset, men är kortare. Att öka konsumtionen av sniffningsmedlet är vanligt, eftersom kroppen vänjer sig. Den största skada som sniffning ger är just hjärnskador och hjärnan kan man ju aldrig ersätta. Om man sniffar sig medvetslös eller så att man dör är det ämnen som gjort så att andning och hjärtmuskeln har förlamats.

Beroende

Beroendetabell
(Fler + = desto lättare blir man beroende)

Medel Beroende
Morfin- Heroin ++++
Kokain, Amfetamin och preludin +++
Cannabis (Hasch, Marijuana) ++
LSD, Meskalin ++
Alkohol, Thinner ++
Sömnmedel ++
Lugnande medel +

Droger, 1.7 out of 5 based on 14 ratings
| Mer
Betygsätt Droger


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Droger eller som på något sätt är relaterade med Droger.

5 Responses to “Droger”

  1. Pöjk on 22 Feb 2010 at 10:35 e m #

    Fann några fel i din text. Längst ner står det att bedövande medel inte är beroendeframkallande alls, men benzo är mer beroendeframkallande än alchohol och cannabis(skulle ge det 3 +).
    Sedan står det att haschmissbruk leder till större problem och brottslighet i samhället än alkohol, även detta är fel. Cannabis skapar inte alls ett lika stort potentiellt missbruk som alkohol, och det är faktiskt lättare att fastna i alkohol än cannabis.

    Ecstacy ÄR inte MDMA, utan ecstacy innehåller MDMA och innehåller tyvärr ofta andra ämnen som amfetamin, vilket är en dålig combo eftersom de påverkar seratonin och dopamin-nivåerna i hjärnan, en skadlig kombination om det sker samtidigt.
    MDMA skall för övrigt ge den bästa känslan som någonsin kan ges av NÅGOT, det finns ingen bättre känsla, detta är inte en personlig åsikt utan fakta. Anledningen är som tidigare nämt att MDMA utlöser allt dopamin i hjärnan som vanligtvis utlöses när t.e.x du nyss fått ett barn eller är nykär. Eftersom allt dopamin i hjärnan sedan är slut leder detta till en depression några dagar efter användning eftersom hjärnan måste fylla upp dopamin-nivåerna igen.

    Amfetamin kan intas på fler sätt än intravenöst och oralt, det kan även intas nasalt och rektalt.

    Jag skumläste bara arbetet så det finns säkert fler fel i texten…

  2. Pöjk on 22 Feb 2010 at 10:57 e m #

    Hittade några till faktafel och kunde bara inte hålla mig…
    Marijuana röks i Joint eller pipa, det finns inget som heter HASCH-pipa. Det är inte svagare än hasch utan styrkan hos båda preparaten varierar beroende på hur hög THC och CBD-halt de har(såkallade strains/sorter).
    Storleken på en hasch-kaka varierar, de kallas inte alls för sulor, och om de gör det så är det knappast pga storleken. Man använder inte heller bindningsmedel för att göra hasch-kakor. Färgen har inget att göra med bindningsmedel eftersom att dessa är obefintliga.

    Ur både min personliga synpunkt och en medicinsk synpunkt så är hasch ett mkt bättre alternativ till alkohol. Tänk vad skönt att kunna åka bussen klockan 2 på helgen utan att ha en massa alkohol-påverkade ungdomar som skriker för fullt utan en massa cannabis-påverkade ungdomar som sitter tyst och småpratar i sina säten.

    Hasch är cirka 6000 år gammalt och kommer ifrån Indien, inte sydamerika.
    De som röker intensivt i några veckor är INTE konstant beroende, det är sant att cannabis stannar i kroppen ett tag efter man rökt( de lagras i kroppens fettlager). Om du röker en gång så har alla ämnen lämnat kroppen efter 4 dagar som högst, tiden varierar från person till person. Om du röker varje dag i en vecka kan det dock ta en 2-3 veckor ungefär innan allt är ute. Ungdomar brukar få ut ämnen snabbare pga sin metabolism.

    Minnet försämras inte till stor grad och ja, vissa röker in sig och kanske skiter i att plugga till något prov men detta är individuellt och det kommer ALDRIG komma till någon extrem grad, dagliga brukare som rökt i upp till 2 år finner det faktiskt lättare att sluta röka cannabis än att sluta röka tobak. Som högst har de känt av ett PSYKISKT krav, som tex tanken “fan vad gött med en jolle nu.”

    Så, jag är klar. Betyder dock inte att det inte finns mer faktafel i detta arbete, det är jag säker på att det gör.

    Jag vet inte hur gammal personen som gjorde arbetet är men denna borde verkligen lära sig mer, jag är 16 år själv och jag tycker inte att min intelligens är särskilt låg. Det och att jag faktiskt kan mer om droger och narkotika än någon indoktrinerad idiot som tror på allting staten matar in i skallen på honom utan att ens tänka tanken på att få en annan åsikt eller ens några riktiga siffror från ett medicinskt institut eller bara en random sida från internet när han faktiskt skall göra ett arbete. Tack för mig!

  3. Dopeboy on 16 Maj 2010 at 2:16 f m #

    Är du seriös? Vart har du hittat denna information? “Det kan ta månader att bli beroende av hasch”? Det är ett psykiskt beroende vilket innebär att du endast tar det för att du gillar det, inte för att du måste.

    Alkohol är däremot både psykiskt och fysiskt beroendeframkallande, och skadar kroppen 10ggr mer än vad cannabis gör! Levern, njurar, bukspottkörteln mm.

    Pinsamt att propagandan verkligen tränger sig in i ovetande och ointelligenta människors huvuden. Alltid dom som vet minst som ska verka veta mest, och jag talar av erfarenhet, är absolut ingen vardagsflummare/pundare men jag har stor erfarenhet kunskapsmässigt.

  4. KungAdol on 19 Aug 2011 at 2:10 e m #

    MDMA:

    “Man svettas inte även om temperaturen i kroppen blir högre. Detta kan leda till att man dör av värmeslag.”

    Haha, helt fel. Man svettas otroliga mängder av MDMA. Det är därför man måste dricka mycket vatten, för att få tillbaka vätskan du har svettats ur, get it?

  5. Andreas on 19 Aug 2011 at 6:17 e m #

    “Hur många ungdomar prövar narkotika??” Ta bort ett frågetecken, en sådanhär detalj kan sänka ett helt arbete.

Kommentera Droger

« | »