.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ekologi

Ämne: Biologi, Djur
| Mer

Lodjuret

Lodjuret tillhör familjen kattdjur. Pälsen är mer eller mindre fläckig med gulbrun bottenfärg som blir ljusare på vintern. Svansen är kort med svart spets. På öronen sitter svarta örontofsar. Svansspetsen och örontofsarna förstärker öronens och svansens hållning, och gör lodjurets kroppsspråk tydligare.

Ett skyggt skogsdjur
Lodjur är skygga, ensamlevande skogsdjur som trivs särskilt bra i bergig och brant terräng. De håller revir, områden som de försvarar mot andra lodjur. Reviret utmärks med urinmarkeringar. I norra Sverige kan reviret vara upp till en kvadratmil stort.
Det viktigaste bytesdjuret är harar, men lodjuret anpassar sina matvanor efter tillgången. I renskötselområdena äter det mest renar, särskilt under vintern. I syd- och mellansverige är rådjur vanliga byten.
Ett lodjur som jagar smyger försiktigt fram mot bytet. När avståndet är 20 till 30 m attackerar det blixtsnabbt. Större byten dödas med ett bett i strupen, mindre med ett bett i nacken. Om anfallet misslyckas ger lodjuret snart upp jakten, och väntar istället på nästa chans.

Ensamstående mamma
Parningstiden är i mars-april. I maj-juni föder honan en till fyra ungar som hon ensam tar ansvar för. Ungarna följer sin mamma i nästan ett år. Av henne lär de sig bl a att jaga och döda byten. När ungarna är knappt två år blir de könsmogna.

Känslig för jakt
Vid sekelskiftet fanns det nästan inga lodjur kvar i Sverige. Under en period av fridlysning 1927 till 1942 återhämtade sig stammen, och vid 1980-talets början fanns det lodjur i nästan hela landet. Men därefter har antalet minskat och 1991 blev lodjuret åter fridlyst.
Alltför hård jakt är troligen orsak till nedgången. Rävskabb, som visat sig kunna drabba även lodjur, kan också ha haft betydelse.
Idag finns lodjuret förmodligen i alla landskap utom på Öland och Gotland. Men söder om en linje Värmland-Dalarna-Gästrikland föds det få, eller inga, ungar.
Trots att lodjuret är fridlyst förekommer det olaglig jakt, särskilt i områden där snöskoter underlättar uppspårandet.

Ekosystem

Ett ekosystem kan vara allt från en komocka till hela jordklotet, men vanligen syftar man på ett mellanstort område, exempelvis en sjö eller en skog.

Producent

En näringskedja är ett samspel i naturen mellan växter och djur. Denna kedja av händelser finns i olika former på olika ställen i naturen. Men den är alltid uppbyggd på i stort sett samma sätt.

Så här kan det vara i en sjö:

Pil 1 Solen gör så att det växer alger som blir uppätna av planktondjur.
Planktondjuret äts upp av en mygglarv.

Pil 2 Mygglarven äts upp av en löja.

Pil 3 Löjan äts upp av en gädda.

Pil 4 Gäddan äts upp av en fiskgjuse.

Det börjar alltid med solen och dess livgivande energi.
I en sjö finns små växter som kallas för alger. Algerna använder solens energi för att tillverka näring i form av socker. De kallas för producenter.
Algerna äts av djurplankton som få kallas för förstahands-konsument.
Planktondjuren blir i sin tur föda för vatteninsekter, exempelvis en mygglarv. Mygglarven kallas då för andrahands-konsument.
Mygglarven i sin tur kan bli uppäten av en löja.
Löjan kallas då för tredjehands-konsument.
Löjan kan sedan slukas av ett rovdjur, som vi kallar för fjärdehands-konsument. Det kan till exempel vara en gädda.
Rovdjur kallar man alla djur som äter andra djur.
Det djur som är högst upp i näringskedjan skulle kunna vara fiskgjusen eller en människa. De kallar vi för toppkonsumenter. Toppkonsumenter blir inte uppätna av någon annan.

Kretslopp

Fotosyntes
Ekosystem

Ekosystemet brukar ofta åskådliggöras genom en “näringspyramid”.
Näringspyramiden visar den totala biomassan för alla levande växter och djur. Biomassan är alltså vikten av all levande substans och kan antingen vara beräknad i färskvikt eller i torrvikt.
Den lägsta nivån i pyramiden upptas av växterna som är ekosystemets producenter och även de enda organismer som har fotosyntes (Energi + koldioxid + vatten= socker + syre). Detta innebär att de bygger upp sig själva av enkla oorganiska ämnen, nämligen koldioxid, vatten och mineralämnen under upptagande av solenergi. I luften finns koldioxiden tillgänglig och vattnet tas över lag upp genom rötterna i marken. I samband med vattenupptagningen så tas även mineralämnen som jon och salt upp. Efter växterna kommer således de växtätande djuren som utgör pyramidens mellersta block. Dessa är i sin tur ekosystemets förstahandskonsumenter. Pyramidens topp utgörs av rovdjuren eller som man också kallar dem, toppkonsumenterna, och de har lägst sammanlagd biomassa.
Nedbrytare utgörs främst av bakterier och svampar men det finns många fler djur som tillhör denna grupp. Materialet i de döda djuren och växternas kroppar återvänder till marken just tack vare nedbrytarna. Slutprodukten vid deras verksamhet är koldioxid, vatten och mineralämnen, som efter nedbrytningen blir tillgängliga för växterna på nytt. Jag kan alltså till sist dra slutsatsen att det är nedbrytarna som fullbordar kretsloppet.

Regnskogen

Bara 14 % av jordens landyta består utav regnskog. Den är viktig för oss på många olika sett. Vi äter till exempel bananer, avokado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor och mycket annat som ursprungligen kommer från regnskogen. Medicinskt sett så betyder regnskogen också mycket, ungefär en fjärdedel av alla mediciner vi använder utvinns ur växter som finns i regnskogen.

En regnskog brukar ha en årsnederbörd på mins 1 500 mm, oftast en mycket större nederbörd, som är fördelad över minst 9-10 månader om året.

Man delar upp regnskogen i två olika sorter, Tropisk regnskog och Tempererad regnskog. Tropisk regnskog är det som finns i t ex Sydamerika och Afrika. Där det finns ett tempererat klimat och fuktiga västvindar under större delen av året kan det finnas en så kallad tempererad regnskog. Det finns på t ex Nordamerikas nordvästra kust, Chile och Nya Zeeland.

I regnskogen står vissa djur över andra, både bokstavligt talat och i näringskedjan. Längst ner i regnskogen, i floden, lever fiskar och växter. En känd fisk är den farliga pirayan. Ovanför floden, på marken lever bland annat vandrarmyran, myrfågeln och olika växter. Redan där ser man tecken på näringskedjans gång. Myran äter växter och små djur, och sedan äter myrfågeln upp vandrarmyran. I mellanskiktet i regnskogen finns det djur som orkidébiet som livnär sig på orkidéer, där finns också lövgrodan som äter bland annat orkidébiet. Högre upp i regnskogen, i krontaket, lever fåglar och andra flygande djur, men också apor och förstås små larver och djur i träden. Högst uppe i trädtopparna lever den stora kungsgamen.

När man får en översikt på näringskedjan kan man också få en uppfattning om hur anrikningen på verkar djuren. Det startar längst ned i näringskedjan, på marken, under jorden eller i vattnet och sprider sig även till den största konsumenten. När producenterna, växterna eller växtplanktonet, tar upp näring från vatten som är förgiftat så lagras gifterna i vävnaden och när nästa djur, förstahandskonsumenten, äter producenterna får också dom gifter i sig som lagras i vävnaden, och så fortsätter det ända upp till den som står högst i näringskedjan. Vid det laget har gifterna kocentrerats så mycket att rovdjuret kan får problem med fortplantning och kan till och med dö. Detta är ett problem, fast absolut inte det största.

Ekologi, 2.3 out of 5 based on 39 ratings
| Mer
Betygsätt Ekologi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ekologi eller som på något sätt är relaterade med Ekologi.

Kommentera Ekologi

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2