.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ekonomi

Ämne: Ekonomi
| Mer

A 1. Vad är de tre samhällsekonomiska huvudfrågorna?

• Vad ska produceras?
• Vem ska producera?
• Hur ska överskottet fördelas?

A 2. Vad mena med nettoinkomst och disponibel inkomst?

• Nettoinkomst = Lön – skatt. De pengar man får kvar efter att ha skattat. Disponibelinkomst = summan av nettoinkomster och bidrag.

A 3. Vilka är de tre produktionsfaktorerna och vad innebär det?

• Råvaror ( kunskap? )
• Realkapital ( kunskap? )
• Arbetskraft

A 4. Av vilka två huvudorsaker är det nödvändigt för företag med vinst?

• Inkomster från försäljning. Om företagets inkomster är större än själva kostnaderna, leder det till vinst, vilket man tjänar på.
En viss del behövs för att investeringar. Ett företag kan behöva t. ex. nya maskiner eller fler anställda, då kan man producera och sälja mer plus öka vinsten.

A 5. Vilka huvudsakliga kostnader har ett företag?

• Arbetsgivarkraften, den skatt som arbetsgivaren betalar till staten.
• Råvaror
• Driftkostnaderna, allt nödvändigt, som t.ex. elektricitet till alla maskiner
• Kapitalkostnaderna

A 6. Vilka tre olika ägandeformer har ett företag?

• Privatägda företag
• Kooperativa företag
• Offentligt ägda företag

1, Kommuner driver ofta olika företag, ex. bussbolag

2, Lanstinget sköter ofta busstrafiken i länet

3, Staten äger ¼ av Sveriges skogar och äger det stora gruvföretaget LKAB

A 7.Vilka tre olika företagsformer kan ett privatägt företag ha?

Enskild firma, kan endast ha en ägare. Vinst beskattas med ägarens andra inkomster. Vid förlust drabbas enbart ägaren själv.

Handelsbolag, fungerar som enskild firma förutom att de är minst två ägare.

Aktiebolag, större företag. En aktie är bevis på att ägaren har en andel i företaget och varje aktie ger en del i vinsten och en röst när viktiga beslut ska fattas för företaget.

B 1. Vad menas “med marknaden” och vilka olika “marknader” finns det?

Den plats där säljare och köpare möts, ” marknadsekonomi”.
- Varor
- Tjänster ( arbetsmarknaden= arbetsgivare/köpare
arbetstagare/säljare
( ex. banker, försäkring, skola, hyresmarknaden, boende)

Vad bestämmer marknaden på priset?
Vad menas med utbud och efterfrågan?

Utbud: den mängd varor som finns att tillgå.

Efterfrågan: Den mängd varor som det finns intresse för att köpa.
Utbudskurvan: priset styr varor som bjud ut.

Efterfrågekurvan: Om priset anses för högt är efterfrågan låg, om priset anses låg, är efterfrågan hög.

B 3. Hur bestämmer marknaden priset?

Det handlar om tillgänglighet. ( mer information)

B 4. Oligopol = ett fåtal företag säljer en identisk vara
( Ex. Petroleum produkter, el.

Fri konkurrens = Menas att vem som helst får starta ett företag som producerar och säljer till ett pris som de själva bestämmer. Vilket lockar många att starta upp och producera ( sälja) .

Monopol = Innebär att det endast finns en tillverkare eller säljare på markanden. Man kan då sätta ett pris på en produkt utan att tänka på konkurrenter.

B 5. Vilka huvudsakliga uppgifter har bankerna?
* Ta hand om pengar som sätts in på banken
* Låna ut pengar
* Utföra olika slags tjänster mot betalning
* Ge råd och hjälp om man vill köpa aktier
* Sköta deklarationer och hjälper till med Bokuppteckning.

B 6. Vilka olika slags banker finns det?

Affärsbankerna: hushåll och företag som kunder

Sparbanken: kom till för att uppmuntra folk att spara

Föreningssparbanken: Spararnas och jordbrukarnas bank, men blir mer och mer en affärsbank

B 7. Vad menas med planekonomi, marknadsekonomi och blandekonomi?

Planekonomi = Staten bestämmer vad och hur mycket som ska tillverkas.

Marknadsekonomi = Företag bestämmer avd och hur mycket de ska producera efter vad de tror att konsumenterna vill köpa. Marknadens efterfrågan styr produktionen.

Blandekonomi = En marknads ekonomi med många inslag av planekonomi. Privatägda företag som producerar och säljer de flesta varor i Sverige. Produktionerna bjuds ut på marknaden, där priset bestäms.

C 1. Vilka grundläggande faktorer låg bakom att Sverige blev ett I-land istället för ett U-land?

1, Sverige hade de viktiga råvarorna trä och järnmalm
2, Sedan 1600-talet hade Sverige en förnämlig teknisk tradition. Mellansverige hade järnbruk som framställde kvalitetsstål som England gärna köpte.
3, Skolor för högre utbildning växte i snabb takt.
4, Lagarna förändrades så att en demokrati med allmän rösträtt och yttrandefrihet växte fram.
5, Sverige hade – med få undantag – hederliga och kunniga ämbetsmän och politiker. Sverige blev ett land med gott anseende i omvärlden, ett land som utlänningar kunde lita på och där människor kunde lita på varandra.

C 2. Vad betyder BNP, och vad innebär det, och varför kan det vara problematiskt att mäta ett lands rikedom med BNP?

BNP = Bruttonationalprodukt = det samlade värdet av allt som tillverkas i ett land under 1 år.
T.ex. Man ska tillverka tidningar.
Man börjar med att hugga ner ett träd. Det säljs vidare för 15000 kr. Därefter ska det förfinas till papper. Man säljer varan vidare för 32000 kr. Slutligen har säljer man de färdiga tidningarna för 54000 kr.
15+17+22= 54, “förädlingsvärdet”
Man räknar alltså råvarans pris från början + mellanskillnaderna. Ju mer förfinad en råvara blir desto mer ökar värdet.
Ju mer en vara förädlas inom landet, desto större inkomster får landets invånare.
Den färdiga produkten räknas in men inte halvfabrikatet.

C 3. Vad är BNP per capita och vad används det till?

BNP/capita bruttonationalprodukten
Antal invånare
i landet
Problematiskt, säger inget annat än hur mycket pengar som “finns” i ett land.
Mäta ett lands välstånd
= HDI (Human Developtement Index)
Spädbarnsdödlighet, läskunnighet, tillgång till sjukvård, boendestandard, BNP/capita + andra faktorer.
( inkomstens fördelning ) vad pengarna läggs ner på.
C 4. Hur får kommunen pengar och vad används de till?

Den viktigaste inkomstkällan för kommunerna är skatterna. Kommunerna får även statliga bidrag. Skatten används till brandkåren, idrottsplatserna, skolan, åldringsvården, daghem och många andra områden som vi gemensamt ansvarar för inom varje kommun.

C 5. Vilka inkomster har staten och vad används de till?

C 6. Hur har vi valt att ordna vår välfärd och vilka problem/möjligheter finns det?
Hur har vi valt att ordna våran välfärd?

Ordbeskrivning
Vad är välfärd?
Trygghet
Sjukvård
Utbildning
Äldreomsorg
Barnomsorg
Välfärd = trygghet för samhället.

Vår välfärd: Alla betalar ( skatten ), alla får ta del av den. Den är ( offentligt finansierad )

” Legimitetsproblematik ”
- “Varför ska jag betala för sånt som jag inte kan utnyttja”

Den Svenska välfärden är dyr!
Den går bra så länge alla jobbar och betalar skatt. Plus och minus måste gå ihop.
Ett sånt här system kan lätt missbrukas!
Ex. man sjukanmäler sig utan att vara sjuk.
Svart jobbar.
Välfärden i EMU
Bättre:
Tillväxten kommer att öka,
Större skatteinkomster,
Mer pengar till välfärden.

Sämre: För att uppfylla
Konvergenskraven kan vi
Inte satsa lika mycket på
t.ex. Arbetslösa, sjuka o.s.v.
Och inte heller på utbildning.

C 7. Vad menas med transfereringar?

Transfereringar – ” Att ta från de rika och
Ge till de fattiga”
Transfereringssystemet=
Pengar överförs från alla ( de rika? ) via skatten till välfärdssystemet så att alla ( de fattiga ? ) få ta del av det.

Marxism
” Av var och efter förmåga, åt var och en efter behov”

C 8. Vad menas med högkonjunktur och vad kan det innebära för arbetsmarknaden och priser?

Högkonjunktur= ” Det går bra för Sverige”
- Företagen säljer mycket-> går med vinst
- Fler anställs, lönerna stiger
( om arbetskraft frågas, stiger lönerna, för att få folk )
- Skatteintäkterna ökar-> Välfärdssystemet kan förbättras.
- Priserna ökar
- Risk för inflation

C 9. Vad menas med lågkonjunktur och vad kan det innebära för arbetsmarknaden och priser?

Lågkonjunktur= ” der går dåligt för Sverige”
- Företagen säljer lite-> vinsten minskar(går med förlust)
- Färre anställs, varslen ( uppsägningarna ) ökar, löneökningarna är mindre
- Skatteintäkterna minskar + kostnaderna i välfärdsystemet stiger.
- Prisökningarna är mindre.
- Mindre risk för inflation -> inflationen ökar ytligare

C 10. Vad innebär inflation och varför är den skadlig för samhället?
Vad är inflation?

Inflation innebär att pengars värde minskar = man får mindre och mindre för t.ex. 5 kr.
- om inflationen i Sverige är högre än i omvärlden minskar utlandsförsäljningen
- Företaget går sämre, personal måste avskedas, – arbetslösheten ökar
- Sparpengar minskar i värde.

Hur ska man motverka det här egentligen?

C 11. Vilka olika typer av inflationer finns det och vad ligger bakom dem?
Vilka ” typer” av inflation, hur uppkommer dem?

1, Efterfråge – inflation ( efterfrågan större än utbudet =
priserna drivs upp)

2, Kostnadsinflation ( produktionskostnaderna stiger till följd av t.ex. höjda löner)
Förklaring: Löneökning 3 %
Produktionsökning 1 %
Tänkbar inflation = 2 %
Företaget måste höja priset med 2 % för att täcka av de ökande lönekostnaderna.
Löneökning: 3 %
Prisökning: 2 %
Pris – Lönespiralen
Höjda löner leder till höjda priser, höjda priser kräver höjda löner.
3, Importerad inflation ( petroleumprodukter t.ex. )
4, Inflation via sedelpressarna ( ökning av penningmängd utan motsvarande produktionsökning ) ökning av tillverkning av sedlar.
5, Offentliga beslut ( Höjda skatter och avgifter )

C 12. Vad kan ett enskilt land göra för att undvika inflation?

Hur skola ett enskilt land agera för att undvika att drabbas av inflation?
1, Höja räntan, höja skatter, om räntan höjs blir det dyrare att låna pengar. Om det blir dyrare att låna pengar köper folk mindre vilket leder till mindre efterfrågan, och därefter lägre inflation.
2, Pris o lönestopp, ” samförstånd ”
Samförstånd= Fack och arbetsgivare är medvetna om att hög inflation innebär och brukar därför vara överens om att hålla ner löneökning.
3, Oljepriset stiger t.ex. 10 %, staten kan då t.ex. sänka skatten på varan med lika mycket, för att undvika inflation.
4, Stoppa pressarna! Byta valuta. ( undvika att höja skatter och avgifter, räntor )
5, Låta bli!
Hur kan ett påverkande av EMU ändra det här?
Nej! Vi tappar kontrollen över vårt viktigaste “motmedel” mot inflationen-> räntan!
Ja! Varför skulle den europeiska centralbanken vara mindre intresserad av inflationsbekämpningen än den Svenska.

C 13. Vad kan staten göra för att utjämna skillnader mellan hög och lågkonjunktur?

Ibland är det högkonjunktur och ibland lågkonjunktur.
Produktionsökningen är relativt konstant. Den går upp & ner.

Hur kan man utjämna konjunktur svängningarna?
Hur får man stopp på högkonjunktur så att marknaden inte överhetta?
Hög -> dämpa efterfrågan, men kanske inte för mycket.
- Höja vissa skatter. Höja moms på vissa varor.
- Sänka bidrag (barnbidrag)
- Höja räntan. Dyrare att låna och förmånligare att spara.
Att få en stadig konjunktur är liksom att bekämpa inflation.
Vad vill riksdagen göra vid lågkonjunktur?
Låg-> öka efterfrågan.
- Sänka skatten.
- Sänka räntan
- Höja bidrag
- Statliga jobb, offentlig sektor, skola och sjukvård.
- Satsa på utbildning.
Hur har staten råd med allt det här?
- Spara i högkonjunktur
- Underbalansera budgeten. ( större utgifter än inkomster )
Staten lånar pengar av sina medborgare genom obligationer.

C 14. Hur påverkar omvärlden konjunkturen i Sverige?
Utländsk högkonjunktur- Svensk högkonjunktur
Utländsk lågkonjunktur- Svensk lågkonjunktur
(Tyskland och USA , Två av Sveriges viktigaste handelsländer, om det går bra eller dåligt för dem påverkar det även Sverige, eftersom man importera och exporterar varor till dem )

Oljepriset!
Dramatiska händelser
Krig

C 15. Är ständigt ökande tillväxt förenligt med ett ekologiskt hållbart samhälle?

Ekologiskt hållbart samhälle =
Minimera miljöförstöring, utnyttja förnybara resurser.
Ökad tillväxt = ökad produktion = mer miljöförstöring
Hur ska man undvika detta?
- Alternativa energikällor ( sol, vind o.s.v. )
- Alternativa bränslen ( etanol, bränsleceller )
- Styra efterfrågan till miljövänliga alternativ. Om efterfrågan på ex. etanol ( bil ) inte är så stort är utbudet högre och man kan inte ställa. Det handlar om att styra efterfrågan.
Svaret: klart det är!
En ökad produktion inriktad på miljövänliga varor leder till en ökad materiell välfärd och ett mer ekologiskt hållbart samhälle.

D 1. Vad menas med import och export?

Ett land importerar produkter som saknas där och exporterar sådant som de kan producera.

D 2. Vilka länder bedriver huvudsakligen Sverige handel med?

Främst grannarna i Europa, industriländerna inom EU.
Sverige har liksom andra länder en betydande handel med USA.

D 3. Av vilken anledningen kan inte Sverige konkurrera med andra länder inom vissa branscher?

Lönekostnaderna är för hög i Sverige.

D 4. Vilka hinder för handel finns det för länder?

Tullar hindrar den fria handeln mellan världens länder och hindrar på det sättet den ekonomiska utvecklingen i världen.

D 5. Varför är det viktigt att ha en någorlunda jämn handelsbalans?

Handelsbalansen = import och export ska vara någorlunda lika. Annars -> …
Export större än import = tillskottet av köpkraft leder till ökad risk för inflation.
Import större än export = Pengarna hamnar i andra länder, risken för arbetslöshet ökar.

Ekonomi, 3.3 out of 5 based on 15 ratings
| Mer
Betygsätt Ekonomi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ekonomi eller som på något sätt är relaterade med Ekonomi.

One Response to “Ekonomi”

  1. erik on 29 Jan 2011 at 5:20 e m #

    Grymt bra hjälp till läxan!

Kommentera Ekonomi

« | »

'