.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ekonomi i Sverige

Ämne: Ekonomi, Samhälle
| Mer

INLEDNING

Ämnet ekonomiklimat är otroligt stort,jag har därför valt
att inrikta mig på Sverige. Naturligtvis måste parralell-
er dras till omvärlden,men i huvudsak har jag lämnat
den utanför.
Arbetet är uppdelat i tre huvuddelar:Bakgrun-den till det ekonomiska klimat som råder i Sverige idag,
beskrivning av det rådande E.-klimatet och slutligen en
liten framtidsutsikt för Sverige.
Om man skall försöka att se på de finansiella klimatet ur ett hi-
storiskt perspektiv,så finns ett begrepp som har spelat mycket
stor roll,nämligen Demokratin och dess tolkning. Demokrati be-
tyder ordagrant;folkstyre där tonvikten lagts på “alla människo-
rs lika värde och frihet”. Då kommer direkt frågan;att ta en myc-
ket stor del av människors förvärvade pengar i skatt,är det att
främja och följa frihetsprincipen? På den frågan skulle nog de
flesta svara nej(ett mycket adekvat svar för övrigt).
Titeln på detta fenomen är:Kollektivism. Innebörden av detta ut-
tryck är följande: Styre för folkets bästa av experter eller ämbe-
tsmän,som vet eller tror sig veta vad som är bra för folket bätt-
re än någon icke-officiell person eller folkets stora massa själv
gör .Visst, dessa experter och ämbetsmän är i en demokrati nat-
urligtvis(!)valda av folket,ändå är dess tillvägagångssätt hårfi-
nt skilt från en diktatur vad det gäller synen på den enskilda in-
dividen.
Om vi tittar lite närmare på en diktatur,vi tar forna Sovjetunion-
en,ett land som mycket länge styrts enligt en diktaturs princip-
er. Deras ekonomiska klimat har varit uruselt,och dess produkt-
ion har bara blivit mer och mer ineffektiv. Vad beror detta nu på?
Jo,alla enheter och företag har varit statligt ägda,ingen har haft
någonting att kämpa för,allt har varit likgiltigt p.g.a att man inte
har fått någonting för det,staten har “härskat” och fört igenom sin
vilja vad det än kostat. Detta leder på sikt till ett missnöje som
är mycket farligt för den stat som har levt efter de principer som
har nämts ovan. Man kan inte pressa ett folk hur länge som helst,
det leder ofelbart till uppror mot den ledande staten. Det leder ock-
så till en produktivitet som är så till den milda grad ineffektiv att
vinsten för staten minskas väldigt mycket. Dett grundar sig i att en
människa som aldrig får någonting för sitt slit,till slut slutar att
slita. För oavsett om mannen/kvinnan tar ut sig till 100% eller
slöar,så tar ändå staten i princip allting. Sammanfattningsvis k-
an man säga att staten förtycker och plågar ett folk som mår
(antar jag)psykiskt dåligt samtidigt som statens vinst är så otr-
oligt mycket lägre än vad den skulle kunna vara.
En parantes är att arbetslösheten i ett sådant här system är dömd
att bli hög därför att då staten måste ta på sig ansvaret att skaffa
fram alla jobb samtidigt som deras totala effektivitet är urusel. D-
enna ekvation går helt enkelt inte ihop.
Sedan diktaturen har fallit och de gamla värderingarna har försv-
unnit(ur den ekonomiska synvinkeln),har ryssland(f.d.Sovjet) bl-
ivit målet för satsningar från hela välden p.g.a dess tillgångar so-
m nu blivit möjliga att utnyttja till följd av förändringen i det eko-
nomiska klimatet. Människor har fått en drivkraft till att ansträng-
a sig,kort sagt lovande framtidsutsikter.

Tillbaka till Sverige: Sverige låg ungefär lika vad det gäller skatter som övriga europa,ungefär 15% av BNP i början av seklet med en
svag uppåtgång till mellan 30 och 40%. Vi är nu mer eller mindre
exakt i mitten av seklet,och det är här som Sverige börjar att dra
ifrån andra europeiska länder vad det gäller % av BNP som till-
faller staten i form av skatter. Denna utveckling fortsatte ända ti-
lls nivån var uppe på 70%(början på 1990-talet).
Sverige har klarat sig undan två väldskrig. Detta borde ha givit
oss ett försprång rent ekonomiskt i förhållande till de andra eur-
opeiska länderna som inte förskonats. Sanningen är den att Sver-
ige fick ett försprång som vi nu helt tappat till följd av misssköt-
sel av landet. Vi har inte bara tappat försprånget,vi ligger inte i
täten,vi ligger inte i mittfältet,vi ligger i klungan längst bak.
Om vi skall anknyta till vad jag kom fram till,så måste frågan;
vad beror detta på(våran placering i”loppet”)? Det finns ett par
bidragande orsaker som jag tänkte utreda:
1;Höga skatter
2;Hög arbetslöshet
3;Hög statsskuld
4;Inflation

*Vi har mycket som är stort,tyvärr inte positiva saker. De här
orsakerna accelererar varandra: höga skatter bidrar till att si-
tuationen för företagen är dålig,moms på materialet som an-
vänds vid produktion,och hög skatt på vinst. Det dåliga klima-
tet gör att företagen känner sig osäkra,de har höga omkostna-
der och liten vinst vilket leder till att de i mindre mån kan för-
nya och utveckla sin produktion > inga eller få nyanställningar.
Jämfört med andra länders företag sker utvecklingen långsa-
mmare,sämre konkurransförutsättningar vilket ger mindre p-
engar till staten p.g.a låga exportintäkter. Statsskulden växer.

1;De höga skatterna ogynnar företagen som vi tidigare nämt.
Men det missgynnar också privatpersonerna.
Innan man fått sina pengar har staten redan varit och norpat
30-50% av tjänade pengar. Vad leder nu detta till?:Folk
spenderar mindre pengar(köper mindre saker),de har
inget val. Levnadsstandarden blir lägre,folk får det helt
enkelt kärvare,att spara är det inte tal om. Företagen får mi-
skade intäkter eftersom de säljer mindre varor >”trenden” är
negativ.
Sedan är det det här med valfrihet och egen vilja. Det fria valet
begränsas ju mycket kraftigt med den skattesats vi har. Staten
vägrar på något sätt att släppa kontrollen. Istället för att gynna
“de olika parterna i BNP:t” ,få igång en ekonomi som är positiv,
så gör de tvärtom.
Man skall iockförsig vara rättvis. I skrivande stund(dec.1996)
har regering tagit lite av sitt förnuft tillfånga. Förslag ligger på
att sänka arbetsgivaravgiften samt ge vissa skattelättnade för
små och medelstora företag för att få till stånd flera arbetstill-
fällen och ökad produktivitet. Det är bra,det är också en förut-
sättning om vi skall få styr på våra finanser,men det räcker
inte. Varför diskriminera de stora företagen som ger de stora
intäkterna till staten,och riskera att de flyttar sin verksamhet
till något annat land med gynnsammare förhållande. Det är ju
dessutom de här företagen som profilerar Sverige internation-
ellt och bereder väg för mindre företag. Den frågan får förbli o-
besvarad.
Sammanfattningsvis verkar det som om regeringen strävar e-
fter någon slags skattekonstant. Man gör skattelättnader på ett
ställe och ökar skatten på ett annat istället för att vänta på de
vinster som skulle ha kommit. Skralt sett skulle man kunna sä-
ga att deras politik är värdelös,iallafall ur ett ekonomiskt pers-
pektiv.
Om man skall försöka att utreda vad skatterna går till så finns
en huvudel,nämligen att bevara välfärden,att bevara den ekon-
omiska tryggheten och levnadsstandarden för medborgarna i
ett samhälle genom olika arrangemang och åtgärder. Om pen-
garna ändå indirekt går tillbaka till skattebetalarna,var är fel-
et? Balansen mellan samhälls- och privatekonomisk avkastni-
ng av produktiva insatser! Aldså gör man ett arbete skall man
ha en privatekonomisk avkastning som motsvarar arbetsinsa-
tsen. Denna balans går helt om intet iockmed marginalskatten.
För att visa på detta presenterar jag här ett exempel:
Kalle jobbar på ett företag x. Företaget är under expansion och
behöver tillgång till mera arbetskraft,men ledningen är inte så
pigga på att anställa ny personal just för tillfället. Så man besl-
utar sig för att göra en förfrågan hos personalen om det finns
intresse för ökade arbetsinsatser. Det finns det och en av de som
anmält intresse är just Kalle. Han får information om att han sk-
all jobba 1timme mer per dag.
I en undersökning har man fastslagit att det genomsnittliga vä-
rdet av en timmes produktion på den avdelning som Kalle jobb-
ar på är 100 kronor.
Om balans nu skall råda mellan produktiva insatser och priva-
tekonomisk avkastning skall Kalle få 100kr.mer i lönekuvertet
per arbetad dag. Kalle som inte är så insatt i det här med skatt-
er blir jätteglad,tänk drygt 2000kr. mer i månaden. Men när
lönekuvertet kommer efter den första månaden av förändringar
blir Kalle besviken,i brevet står specificerat 70% marginalskatt.
Totalt får han aldså istället 30kr.mer per dag än den gamla
lönen.Detta är ett exempel på obalans mellan privat avkastning
och produktiv insats.
(höga skatter påverkar dessutom på sikt relationerna mellan
individer och stat negativt).

2;I Sverige har vi en extremt hög arbetslöshet det har väl inte
undgått någon, men varför vi har det är kanske lite mer komp-
licerat.Jag har hittat tre skäl till den höga arbetslösheten,och
de lyder så här:Skatter,”Utbildningsprojektet” och den stora off-
entliga sektor som vi har i Sverige.
Skatten har jag redan avhandlat och den offentliga sektorn ko-
mmer jag att titta närmare på.
Kvar återstår då “Utbildningsprojektet”.Detta går som namnet antyder ut på att vidareutbilda människor inom olika arbetsgr-
upper. Tanken är fin men det kvarstår fortfarande ett hinder;
brist på jobb.Jobben ökar nämligen inte för att man utbildar
en mängd människor.Det som däremot ökar är frustrationen
hos de människor son är “föremål” för den här metoden,tror jag.
De går någon eventuell utbildning med skälet att få ett bättre jo-
bb,samtidigt som regering och alla medier vilt signalerar att det
inte finns några. Om man tittar historiskt på det så kan man
indirekt se att detta är ett utmärkt sätt att redovisa “glädjesiff-
ror” vad gällande den öppna arbetslösheten.Det här är enligt mig
inget undantag. Det är nu kanske den mest uppmärksammade
frågan som regeringen har att tampas med,och omdömet på re-
geringen skulle nog bli mera positivt om de kunde “få ned” arbe-
tslösheten.Denna “omstruktureringen av arbetskraften” lurar
långtifrån alla,men en nog stor del för att det skall uppnå sitt
syfte. Det kan finnas en positiv del hos vissa>deras självför-
troende ökar,men av intervjuer och tv-inslag att döma är det
bara en liten del som får denna effekt.
Trots att det som helhet är ett dåligt system,kostar det mycket pengar.Pengar som skulle kunna användas till utveckling av
nya jobb istället.Här har vi ett utmärkt kapital att finansiera sk-
attelättnader för att få igång marknaden igen.
Det finns mycket kompetenta människor som är utan arbete,det
är ett faktum.Det finns efterfrågan på tjänster och varor ex.sjuk-
vård och lägenheter,det är ett faktum.Varför inte försöka komb-
inera utbud och efterfrågan.Arbetslöheten är hög inom byggnads-
arbetare,bristen på 1:or och små 2:or är stor.Sätt dem på att by-
gga sådana.Jag hade tänkt mig någonting följande:En arbetslös
arbetare får arbetslöshetsunderstöd och/eller socialbidrag.vi
antar att en byggnadsarbetare x får 5000kr.i mån. i olika bidrag.
Sedan erbjuder man x ett bygg.arbete som skulle ge honom 5100kr.
i mån. .Om han inte vill ha arbetet så får han sina 5000kr.el ka-
nske en minskning med 100kr./mån.Jag tor inte ens att en sän-
kning är nödvändig,arbete är socialt viktigt för de flesta männ-
iskor,att inte tillhöra kategorin arbetslösa.
Denna åtgärd skulle medföra ett större utbud av varor/tjänster
som efterfrågan är stor på(sjukvården!!!),samtidigt som vi sku-
lle få ett lyckligare folk med midre depressioner.Detta i sin tur
skulle antagligen få till följd en minskning av problemen soc-
ialt sett som i sin tur skulle medföra minskad kriminalitet. om
metoden som sådan har några negativa sidor vet jag inte,jag
har inte upptäckt några iallafall.

3;Statsskulden uppmärksammades inte riktigt fullt ut förrän i
början på 1990-talet.Det var inte heller förrän då som man und-
ersökte vilken betydelse detta skulle ha för Sverige.Resultatet
blev i det närmaste katastrofalt,media intresserade sig för äm-
net med sådan intensitet att man började undra om det inte var
lika bra att börja sälja ut delar av Sverige direkt.Tidningsrubr-
iker som “Niklas föddes igår och är redan skyldig staten 150
000kr.”.Är det inte så farligt som media utgör det att vara?
Svaret är,i princip,jo.Men den stora missen är att VI inte har upp-
märksammat det här tidigare.Alla problem är lättare att lösa in-
nan de hunnit växa sig starka,detta inget undantag.Men med en
statsskuld på drygt 1400miljarder där vi varje år betalar räntor
motsvarande 14% av vårat totala BNP,är det betydligt svårare.

Varför gjordes ingenting på “det glada 80-talet”?Svaret ligger nog
i benämningen på tidsperioden,glada.Ingen var intresserad av
att sanera ekonomin det gick ju så bra iallafall.Det flöt på, alla
investerade sitt tillgängliga kapital,och spekulerade med annat
kapital som de fick genom att belåna sitt redan investerade kap-
ital,det var ” de girigas tid” och Sverige fungerade som något
slags monopol på låtsas. Men en dag sprack bubblan av allt
spekulerande och lekande,kanske till följd av en stor affär som
gick i stöpet eller kanske en artickel i en/flera tidning/tidningar.
Plötsligt frågade man sig vems felet var,varför vi left över våra
tillgångar.Alla skyllde på alla,alla som i princip var skuldsatta
upp över öronen ville bli skuldfria.Självmorden ökade och fram-
förallt mönstret.Det var inte längre bara de riktigt psykiskt sjuka
som suiciderade,utan gruppen ungre och medelålders män(den
typiska investeraren/spekuleraren som hade ett levnadssätt
som de inte på några vägar kunde upprätthålla efter “smällen”)
fick en plats i självmordsstatistiken.
Vems är nu felet att det gick som det gick?Det går inte att utpe-
ka en speciell person/grupp som bär hela ansvaret,men en bi-
dragande faktor till att det gick så långs som det gick är bank-
erna som utan någon som helst säkerhet lånade ut pengar,sig-
nalerade att det var totalt riskfritt,det var de som hela tiden bi-
drog till “snöbollseffekten” av skulder.Och när folk inte kunde
betala räntorna var det tvungna att spekulera mera,och var
därmed inne i den onda skuldspiralen.
Staten levde också lite i detta mönster.Det delades ut bidrag och
andra saker friskt utan någon som helst eftertanke,ordet budget-
ram verkade inte existera.Men när statsskuldsräntorna börjar
stiga över 10% av BNP så blir det svårt att dels betala räntorna
med bibehållen välfärd och dels få nya lån.Det sista är en sann-
ing med modifikation,lån finns altid att få men till skyhöga rä-
ntor(sambandet risk-vinst).
Situationen idag är svagt positiv.Skulden minskar men inte nog
snabbt.Här är det dock svårt att kritisera regeringen mer än på
de punkter som redan gjorts.Men förtroendet för Sverige har bö-
rjat att återhämta sig och detta är en föresättning för att utlänska
placerare skall satsa riskkapital i Sverige vilket i sin tur leder
till föbättrat ekonomiskt klimat för företagen som nyanställer,
bidragsutbetalningarna sjunker=mera pengar till att betala av
skulden=mindre räntebetalningar som ger ekonomiskt utrymme
att ge företag skattelättnader som ger en ökad eller bibehållen
välfärd.

4;Inflation uppkommer när lönerna överstiger summan av
de varor som producerats.
Inflation avvänds också av stater som ett system att beskatta
människor.Denna medod används dock bara av stater som
inte förmår att få in dem på något annat sätt.
Sverige har under snare delen av 1900-talet haft en hög inflation
men nu har vi istället en låg.Detta är bra.Men inflationsnivån
får inte vara för låg då detta inte är bra för exportindustrin.
Våra varor blir helt enkelt för dyra att köpa för andra länder.
Naturligtvis blir de importerade varorna motsvarande billiga-
re,detta kan verka positivt vid en första anblick,men är det
inte.Ett land skall alltid försöka att ha en större export än im-
port av den anledningen att vid en import förs pengar ut ur
landet,medans vid en export förs det in utlänskt kapital i
Sverige. Ex:
1.Sverige importerar 2000 Mercedes från Tyskland.Varje bil
kostar 200 000 omräknat i Skr.Det transporteras aldså ut
800 000 000kr ur Sverige.
2.Vi exporterar 2000 Saab till Tyskland.Varje bil kostar om-
räknat i Dmark 35000.Det förs in 70 000 000Dmark i Sverige

Men det går att tjäna pengar för den driftige även vid hög in-
flation.Säg att man 1980 lånar 5000000kr. av nordbanken.Med
en “gynnsam” inflation är den reella skulden 1990 2500000kr.
,en privatekonomisk vinst på 2500000kr.
En högkonjunktur medför automatiskt en hög inflation,genom
att det spekuleras mera och därmed ökar osäkerheten.
Inflation är en av orsakerna till ett budgetunderskott:Hög infl-
ation måste åtgärdas.Detta görs genom en uppstramning i
finanspolitiken vilket medför ökad arbetslöshet som i sin tur
ökar summan för olika bidrag vilket ofta måste finansieras
med hjälp av lån.
Sammanfattningsvis kan sägas att en gynnsam inflation är
en förutsättning för att ett lands ekonomi skall frodas och
må bra.Sverige har för närvarande en bra inflationsnivå,möj-
ligen tenderar den att vara lite låg.Ett exempel på detta är det
mycket ovanliga fakta att bilpriserna inte bara är oförändrade
,utan också har sjunkit.Omvärlden har aldså fått tillbaka sitt
förtroende för den svenska kronan.

*För låg inflation ger dåliga exportförutsättningar
*Inflation en en av orsakerna till konjunkturskillnader
*Det går att tjäna pengar även vid en första anblick för hög
inflation
*Omvärlden utövar hela tiden ett tryck på oss som påverkar
inflationen(man får betala xkr. för y liter olja.Oljepriset stiger.
Man får nu betala xkr.+höjning för att få y liter olja > kronans
värde har sjunkit i förhållande till omvärlden och oljan)

Hur är egentligen framtidsutsikterna för Sverige år 1996? Jo de
kunde varit sämre,faktum är att de rentav är svagt positiva.
Anledningen till det är främst att man uppmärksammat statssku-
lden,och börjat den långa vandringen med att sanera statsfinanserna.
Men det faktum att Sverige är och har varit under en mycket lå-
ng tid misskött, kvarstår. Jag menar, den finanspolitik som förts
i stort sett hela den senare delen av 1900-talet,kan bara resultera
i en större eller mindre katastrof(vad vi råkat ut för är upp till
läsaren att avgöra).Politik utan den minsta framförhållning med
måttot att “det ordnar sig alltid”.Sedan tror jag att alldeles för
mycket energi har lagts på att kämpa för sitt parti och upprätthå-
lla dess rykte.Energi som hade behövts för att ställa sig upp och
ta beslut som hade varit smärtsamma för väljarna,men det var all-
deles för riskabelt.Åtminsone kan man hoppas att det var av den
anledningen som inget hände,och inte av ren dumhet från politik-
ernas sida,att de inte förstod vilken sits Sverige höll på att hamna
i.
Det finns lite att önska när det gäller arbetsmoralen i Sverige,
man bryr sig lite för mycket om sig själv istället för att se sig
som en del i ett arbetsteam där hela teamet jobbar för företag-
ets bästa.Ingen “aviker”,även fast klockan är fem. Ett exempel
på detta är Japan.Där sätts gruppen före individen i samhäll-
et,säga vad man vill om det men följden blir ett mycket effektivt
och framgångsrikt land. Jag menar inte att vi helt skall anamma
det tankegångssättet,men en liten “titt” skulle Sverige må bra av.

Något som är en bromsande kraft när det gäller en positiv utve-
ckling av Sverige ekonomiskt sett,är den för tok för stora offent-
liga sektorn.Den metod som den offentliga sektorn jobbar efter är
tungrodd. All flexibiletet och förmåga till omstrukturering när
marknaden kräver som ett företag har,saknar den off. sekt. En
expansion inom den offentliga sektorn är i motsats till ett företag,
negativ eftersom det måste finansieras genom skattehöjningar,och
skattehöjningar är inte bra för ekonomin varken för privatpersoner
eller företag.
Men något som är mycket positivt för framtiden är vårat EU-
medlemskap.Detta ger möjligheter som vi inte alls hade tidigare
i form av samarbete över gränser och tullfria varor och tjänster.
Arbetskraften kan genom en sådan här union fördelas till de pla-
tser där det finns arbetstillfällen.
Överhuvudtaget stabiliteten som följer av en gemenskap som EU
kan bara vara positivt för allas ekonomier,framförallt för våran
egen(stabilitet har ju som bekant hyllats av våran statsminister,
det är dock inte den typen av stabilitet som han pekade på som jag
menar).

Ekonomi i Sverige, 1.2 out of 5 based on 3 ratings
| Mer
Betygsätt Ekonomi i Sverige


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ekonomi i Sverige eller som på något sätt är relaterade med Ekonomi i Sverige.

Kommentera Ekonomi i Sverige

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2