.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Energiförbrukningen i Sverige och Världen

Sverige använder betydligt mer miljövänliga energikällor än vad andra länder gör. Men det borde vi också eftersom vi har så mycket skog och så många åar i Sverige. Vi använder inte lika mycket fossila bränslen som andra länder, men ändå använder vi väldigt mycket fossila bränslen. I Sverige är nämligen hälften fossila och hälften inte. Om man tittar på hela världen så har dom fossila bränslena mer än 90 % av “marknaden”. Energiförbrukningen i världen har ökat drastiskt bara dom sista 50 åren. Energiförbrukningen har mer än fördubblats.

Världen Sverige

På dessa diagram kan man dra den slutsatsen att oljan är ungefär lika stor i Sverige som i resten av världen. Detta är ett fossilt bränsle och därför är det inte så bra att vi använder så mycket av det för det tar slut. En annan sak som inte är bra är att det används så ofantligt mycket naturgas runt om i världen. Det används inte heller så mycket förnybara energikällor i världen, bara 9 % mot Sveriges 49 %. Det var de jag syfta på när jag skrev att Sverige var ett miljövänligt land.

Fossila bränslen

Fossila bränslen är sådana energikällor som kommer att ta slut. Dom största fossila bränslena är kol, olja och naturgas. Dessa bränslen finns lagrade i jordskorpan och dom har troligen skapats av döda växter och djur, som har ledat på botten av sjöar i mellan 50 och 500 miljoner år. Det är därför dom kommer att ta slut och det kommer att ta en mycket lång tid innan det bildas nya.
Man har forskat mycket inom detta och kommit fram till att oljan kommer vara slut om 50 år, kolet om 250 år och naturgasen om 65 år om vi fortsätter förbruka dom lika fort.
Om 50 år så finns det inte längre någon olja här på jorden och man har oljan till så många olika saker. Av oljan gör man bensin som används av en rad olika fordon. Man värmer även upp hus med olja. Från oljan utvinner vi en rad olika saker, det tyngsta ämnet är asfalt och det lättaste är naturgas.

Om 65 år finns det inte längre någon naturgas kvar och det kommer att drabba dom redan fattiga afrikanska länderna värst, eftersom dom säljer mycket naturgas. Naturgas används bl a till gasolkök och det är den “tredje världen” som drar upp användningen0, eftersom dom använder mer naturgas.

Om 250 år är alla dom stora fossila bränslena borta och det sista som försvann var kolet. Kol är en bergart som är brännbar och den används främst till att värma upp hus och byggnader.

Fördelarna med fossila bränslen är att dom är billiga och är för det mesta effektiva. Nackdelarna är att dom tar slut och att dom förstör miljön och snabbar på växthuseffekten.

Framtidens energi

Framtidens energi tror jag är vindkraft, solkraft, jordvärme, vattenkraft och biobränslen. Det är inga fossila bränslen och dom kommer att fungera ända tills solen slocknar. Dom är så kallade förnybara bränslen. När sedan dom fossila bränslena kommer att ta slut så kommer dessa ta över.

Istället för bensin så kanske bilarna går på solkraft. Istället för att värma upp husen med olja så gör man det med vindkraft, jordvärme, vattenkraft, solkraft eller biobränslen. Man kommer även att kombinera alla, tror jag.

Förutom fördelen med att det är miljövänligare så är den också billigare. Det kanske inte är billigare att skaffa dom, men sedan kostar det inget att nyttja dom och i längden blir det mycket billigare.

Jordvärme betyder att man utnyttjar jordens värme genom att ha slangar med en vätska i under marken. Under marken är det ungefär 5-6 grader och i södra Sverige behöver man bara gräva en meter medan man i norr behöver gräva djupare. vätskan pumpas runt med en värmepump och värmer upp vatten som sedan använts till varmvatten och värme i form av vattenburen värme.

Solenergi: Solceller omvandlar solljuset direkt till elektrisk energi. Dom kan användas till många olika saker från miniräknare till kraftverk och dom kräver nästan ingen underhållning. Den första solcellen tillverkades år 1945 i USA, men första gången den användes var år 1958 i en satellit. Solcellerna består av ett lager kisel från det slås elektroner loss när fotoner träffar kisel ytan. Då dras elektronerna iväg och då bildas ett flöde av likström. Dom första solcellerna hade en effektivitet på bara 8-11 procent, men idag ligger den upp till 20 procent. Solcellerna har en ganska hög kostnad och det är nackdelen med detta. Ett annat sätt att ta tillvara på solenergin är genom solfångare. Man värmer upp dom med solenergi som i sin tur värmer upp vatten som sedan går runt i huset och använts som varmvatten och uppvärmning av hus i form av vattenburen värme. Detta sätt är mycket billigare och minskar energikostnaderna. Det finns också kraftverk som utnyttjar solenergin väldigt bra. Ett sådant kraftverk finns i södra Frankrike och där har man fått upp en temperatur på 4000 grader. Solkraft finns även i Sverige men mest som solfångare på hus. I Särö som ligger söder om Göteborg så har man byggt upp ett helt bostadsområde med solfångare som energikälla.

Vindkraft har använts sedan antiken, men då hade man väderkvarnar som man bl. a malde säd med. Men dagens nya vindkraftverk bildades på 1970-talet. Vindkraftverken passar bäst där det blåser mycket och det gör det längs Europas västkust och i Kalifornien. I Sverige så är Skåne det ställe som är bäst att ha vindkraftverk. Det har med att göra att det är så platt och vinden kan få upp en bra fart. I vindkraftverket så sitter det en generator som omvandlar vinden till ström.

Vattenkraft är också väldigt gammalt och det började som ett vattenhjul. De mordena vattenhjulet är vattenkraftverket. Man får energi genom att utnyttja vattnets rörelseenergi och göra om det till ström. Vattnet går genom turbiner också innan det rinner vidare. En annan sorts vatten kraft är vågkraft, som har en mycket lovande framtid i länder med stora vågor t.ex. England och Norge. Meningen är att man skall bygga en sorts vågkraftverk (en fördämning till sundet som bara släpper igenom vattnet) i ingången till olika sund och sedan när tidvattnet sjunker och höjs skall man ta tillvara på den energin och omvandla den till ström. Ett ganska smart sätt att utvinna energi på, men ändå inte. Tänk på vilken skada miljön tar av alla kraftverk.

Biobränslen är vad man kan elda av skogen och det är också en förnyelsebar energikälla. Det är också helt miljövänligt trots att man släpper ut koldioxid när man eldar det. Det beror på att ett nytt träd behöver lika mycket koldioxid för att överleva som man släpper ut när man eldar upp det gamla. Det bidrar alltså inte till växthuseffekten. Hela 18 % av Sveriges energi användning kommer från biobränslen.

Växthuseffekten

Jordens atmosfär fungerar på samma sätt som glaset på ett växthus. Solen går in genom den och värmer upp jorden men sedan när den skall ut igen så blir det svårare genom växthuseffekten. Då blir luften innanför atmosfären varmare och varmare och till slut smälter isen vid polerna och då blir det översvämning i dom länder som ligger lågt jämfört med vattennivån. Vår atmosfär består av: 78 % kväve, 21 % syre och 0,03 % koldioxid samt lite vattenånga och ädelgaser.

Har vi människor skapat växthuseffekten?
Det är ingen som är riktigt säker på det, vissa tror att jordens klimat ändå hade förändrats även om inte vi människor skulle ha funnits. Desto fler tror att det är vi människor som har skapat växthuseffekten, i alla fall skyndat på den.
Medeltemperaturen på jorden är ca 15 grader Celsius. Men om inte atmosfären hade fungerat som ett växthus så skulle medeltemperaturen vara – 20 grader Celsius. P.g.a. att vi människor släpper ut så mycket koldioxid (fossila bränslen mest) så förstärks växthuseffekten och medeltemperaturen ökar. Detta är inget man förfärar utan den har redan börjat! Jag tycker att man skall förbjuda all användning av fossila bränslen. Vi människor förstör hela planeten och vi vet om det men vi gör inget. Det är ju lika dumt som att alla på hela jorden skulle begå självmord. Under dom senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden höjts med ungefär en halv grad och halten koldioxid har ökat mycket. Jag tycker att vi skall börja använda dom framtida energikällorna och det inom en snar framtid!

Uran-235

Grunden för all kärnkraft är ett par atomer som kan klyva sig, när neutron sänds ut. Denna atom kallas för Uran-235. Uran förekommer i naturen i form av malm, som bryts i olika gruvor och dagbrott. I det uranet finns det ändats 0,7 % Uran-235. Man måste alltså öka halten uran för att få upp det till 3 % (vad kärnkraftverket behöver), så man anrikar det. Malmen krossas och det tillsätts olika kemikalier, som sedan blir Uran-235. Sedan tillverkar man små sylindrar av det som kallas för kutsar. Som man stoppar ner i långa stavar som kallas för bränslestavar. En reaktor har cirka 45 000 sådana stavar. När uranet klyvs så frigörs energi som man tar till vara på i t.ex. ett kärnkraftverk (detta kallas för fission). Det är ungefär samma process som sker på solen, men då slås atomerna istället samman. Men det kan bara ske där temperaturen är väldigt hög som just på solen (detta kallas för fusion). När en neutron träffar uranatomen så klyvs den på mitten, samtidigt som 2-3 nya neutroner bildas. Det är neutronerna och klyvningsprodukternas rörelse energi som sedan omvandlas till värme. En atombomb fungerar på det sättet att alla dessa delningar sker på en gång och det går på en miljondels sekund. Materialet i bomben måste vara minst 90% rent klyvbart material.

Kärnkraftverk

Idag finns det 442 el-producerande kärnkraftverk i världen varav fyra finns i Sverige Ringhalsverket, Barsebäckverket, Oskarshamnverket och Forsmarkverket. I ett kärnkraftverk så använder man sig av uranbränsle. Men i det uranet har man bara 1-3 % klyvbart Uran-235. Det uran man använder i kärnkraftverken består av 97 % Uran-238 och bara 3 % Uran-235 Mot atombombens 90 % -100 % klyvbart Uran-235 så är det väldigt lite och det gör så att inte hela kärnkraftverket sprängs. Neutronerna har en väldigt hög fart när dom kastas ut från kärnklyvningen och dom bromsas sedan av vattnen. Alla våra svenska kärnkraftverk är såkallade tryckvattensreaktorer (PWR). Det finns också en annan sorts kärnreaktor som inte är lika vanlig och den heter kokvattensreaktor (BWR).

PWR reaktorn hålls vattnet i ett så högt tryck att det inte kan koka och det kan man genom att man har en tryckhållningstank som är fylld med ånga och vatten.

BWR reaktorn kokar vattnet så att det bildas vatten inne i tanken. Mot PWR reaktorn som inte kokar vattnet. Trycket i BWR reaktorn är bara hälften så högt som i PWR reaktorn.

I Sverige så finns det som sagt enbart PWR reaktorer och alla är byggda mellan 70- och 90-talet. Ringhalsverket har fyra olika reaktorer. Ringhals 1: 750 MW och den byggdes 1975, Ringhals 2: 800 MW och den byggdes också 1975, Ringhals 3: 915 MW och den byggdes 1981 och Ringhals 4: 915 MW och den byggdes 1985. Barsebäckverket har två stycken reaktorer. Barsebäck 1: 580 MW och den byggdes 1976 och Barsebäck 2: 580 MW och byggdes ett år senare 1977. Oskarshamnverket har tre stycken reaktorer. Oskarshamn 1: 450 MW och den byggdes 1972, Oskarshamn 2: 580 MW och den byggdes 1974 och Oskarshamn 3: 1060 MW och den byggdes 1986. Det sista verket är Forsmarksverket och den har tre stycken reaktorer. Forsmark 1: 900 MW och byggdes 1980, Forsmark 2: 900 MW och den byggdes 1981 och Forsmark 3: 1060 MW och den byggdes 1985. Alla dessa har planerats att stänga ett efter ett fram till år 2010.

Hur fungerar ett kärnkraftverk?

Ett kärnkraftverk är ganska komplicerat. Men själva hjärtat i verket kan man kalla reaktorn. Reaktorn värmer upp vattnet med hjälp av bränsle element som består av Uran-235. Vattnet i reaktorn blir ungefär 320 grader. När det har blivit så varmt så pumpas det vidare till en ånggenerator som gör vattnet till ånga som sedan sätter fart på en turbin som sitter i kärnkraftverket. Turbinen i sin tur sätter igång en elgenerator som transformerar upp till 400 000 volt. När sedan ångan passerat igenom turbinen så kyls den ned med hjälp av kylvatten direkt från havet. Efter det så pumpas det vidare till reaktorn igen. Detta var en sammanfattad beskrivning på hur en PWR- reaktor fungerar.

Hur påverkar det miljön?

Men kontrollerar hela tiden miljön utanför kärnkraftverken och mäter strålningen och sånt. Ökningen får inte ens vara 0,1 millisievert och det är inte mycket. Det är t.ex. mindre än den strålning man får vid en röntgenbild hos tandläkaren. Dom som ansvarar för kraftverken är i första hand kraftförlaget. Dom ansvarar för att all personal och dessutom alla civila skyddas mot strålningen.

Hur säkra är dom?

Ett kärnkraftverk är väldigt säkert och det har flera olika väggar av bl a värmeisolering, betong, strålskärm och stål. Ett kärnkraftverk måste vara konstruerat på det sättet att det inte får läcka ut några radioaktiva bränslen. Det finns vissa nödvändigheter för kärnkraftverken. Reaktorn måste vara noga kontrollerad. All personal måste vara kompetent och väl utbildad. Man har ett bra säkerhetssystem. Man måste underhålla en reaktor så att de radioaktiva ämnena inte läcker ut. Som det skedde i Tjernobyl. Det hade varit dålig underhållet kärnkraftverket och då gick det som det gick.

Vad tar avfallet vägen?

Först så kommer det till ett så kallat “mellan lager”. Därifrån sedan flyttas det efter 30-40 år till ett större lager som ligger 500 meter under jorden. Det blir avfallets slutförvarings plats. Fall kärnkraftverken läggs ned år 2010 så kommer det att finnas ca 200 000 kubikmeter radioaktivt avfall i Sverige nere i gångar under jorden.

Energiförbrukningen i Sverige och Världen, 1.4 out of 5 based on 18 ratings
| Mer
Betygsätt Energiförbrukningen i Sverige och Världen


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Energiförbrukningen i Sverige och Världen eller som på något sätt är relaterade med Energiförbrukningen i Sverige och Världen.

2 Responses to “Energiförbrukningen i Sverige och Världen”

  1. Sarah on 20 Nov 2008 at 3:04 e m #

    Den här uppsatsen är ambitiös men innehåller så många faktafel att den inte kan/borde ha fått ett G ens.

  2. Björn Bennarp on 30 Jul 2011 at 5:15 e m #

    Att det i Sverige bara finns PWR reaktorer är fel. I ringhals finns tre PWR resten är eller var BWR reaktorer i Oskarshamn, Barsebäck och Forsmark.
    Snälla rätta i textmassan så att åtminstone det blir rätt. Förtjänar inte ens ett IG efter rättelsen.
    Vänligen
    Björn

Kommentera Energiförbrukningen i Sverige och Världen

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2