.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Fjärilar

Ämne: Biologi, Djur
| Mer

Inledning

Jag har tänkt skriva ett fördjupnings-/projekt arbete om fjärilar, det är för att jag tycker att de är det finaste insekterna som finns och dessutom så vill jag bl.a. veta hur deras levnadssätt går till. Fjärilar är nog de enda insekterna som man tycker om, de är fina att se på, de bits inte, bortsett ifrån vissa nattfjärilar då, ruskiga surrande saker som dras till lampor, larver som festar på våra skördar och till och med vissa tropiska nattfjärilar som faktiskt suger blod, då blir nog perceptionen fel.

Mitt mål med detta projekt är att lära mig om fjärilarnas evolution, hur de har utvecklats genom åren och hur de utvecklas när de födds tills de blir vuxna och fullbildade fjärilar. Hur deras systematik ser ut, hur länge de lever i genomsnitt och hur de bland annat övervintrar. Det finns två sorters av fjärilar, då pratar jag om natt- och dag fjärilar, det ska jag även skriva om.
Jag ska även skriva fakta om tre olika fjärilsarter, citronfjärilen, bastardsvärmare och silkesfjärilen, det är för att vi ska se vilka skillnader och likheter det finns mellan olika arter.
Jag ska hitta fakta genom Internet och en jättebra bok om fjärilar som jag har lånat från biblioteket, även tidigare kunskaper som jag har. Men det är nog inte så mycket jag kan om fjärilar än så länge.

Fjärilar – Utseende och byggnad

Fjärilar (Lepidoptera) som är fullvuxna har två par vingar, två fasettögon, två antenner och ett avlångt sugrör som ligger hopprullat som en fjäder, när den inte är till användning. Fjärilskroppen är uppbyggd av tre delar, huvud, mellankropp och bakkropp. Antennerna används för luktsinne och för att känna. I mellankroppen så finns det kraftig muskulatur, det svarar främst för rörelseförmågan. Framdrivningen får fjärilen genom framvingarna och lyftkraften genom bakvingarna.
Mellan vingribborna så sträcks två tunna membraner ut, ribborna är tunna kanaler och hos den färdigutvecklade fjärilen är dessa luftfyllda. Fjärils vingar täcks av små olikfärgade fjäll.
Syreupptagning, mat spjälkning och fortplantningen sker från bakkroppen.

Systematik
Rike:
Djurriket
Animalia
Stam:
Leddjur
Anthropoda
Understam:
Enkelbensleddjur
Uniramia
Klass:
Insekter
Insecta
Ordning:
Fjärilar
Lepidoptera
Vetenskapligt namn

Lepidoptera

Insekterna ingår i leddjuren som delas in i en mängd ordningar varav fjärilarna är en.
Mellan insekterna är fjärilen den näst största ordningen, det finns mer än 180 000 kända fjärils arter i hela världen, mer än 5000 är befintlig i Europa. Ordningen delas upp i ungefär 130 familjer. De som jobbar med fjärilssystematik- s.k. taxonomier – lägger vid systematik stor vikt vid hur vingribborna är ordnad under ung fjällen på en fjäril. Detta kan ofta vara försvårat att uppfatta, utan att först ta bort alla vingfjäll i och med det förstora vingarnas färgmönster.

Livsstil

Eftersom att det finns så många fjärilsarter så är det också antal planläggningar för överlevnad mycket stort.
Att fjärilar föds som ägg är allmänt för alla arter. Det kan ta allt från några dygn till flera månader tills ägget kläcks, äggen befruktas samtidigt som det läggs. Från ägget kommer en liten larv fram, som läggs på sin värdväxt där dem kommer att äta och frodas.
Larven måste ibland göra uppehåll i vegeterandet för att byta skin, eftersom att deras skinn inte kan växa mer än till en viss ändpunkt. Detta sker ungefär fyra gånger för de flesta fjärilsarterna. Fjärilslarverna äter mest blommor och blad, men det finns även vissa arter som skaver ved inne i trädstammar och så en och en annan larv som klokt låter sig tas av myror och släpas till en myrstack för att där sedan leva rejält på myrlarver. De flesta fjärilar som är fullbildade suger växtarter som näringsvätska och nektar; en del gillar exkrementer bättre.

När larven väl äter ordentligt med mat och bytt skinn ett par gånger och som inte behöver växa längre uppstår ännu en skinn ömsning. Men denna gång sker s.k. förpuppning, det går ut på att insekten blir en någorlunda orörlig puppa, larven spinner in sig i en s.k. kokong. Insekten är i regel overksam under puppstadiet, det innebär att den vare sig kan klättra, krypa eller äta. I själva verket kan puppan ses som en övergångsfas från larv till fjäril. Man kan då redan se tydligt blivande vingar, ben och antenner med mera, även om den knappt kan röra sig och absolut inte flyga. Den fullbildade fjärilen (en så kallat imago) kläcks slutligen ut puppan, viktigaste uppgiften för fjärilen är nu att försöka hitta ett partner att föröka sig med. Det finns till och med vissa arter som saknar förmågan att äta, de är istället mer intresserade av att hitta en partner som de kan para sig med, ifall de ät honor ska hinna lägga så många ägg som möjligt innan de dör.

Fjärilarna finner rätt partner genom synen och luktsinnet som hjälper de. Utmärkande doftämnen (feromoner) skall vara avgörande när fjärilarna (och små kryp) arbetsstämmer varandra.
Hos vissa dag fjärilar, till exempel Äng smygare, så har hannarna ibland doftfjäll som honan ska dras till när den känt doften, då sker oftast parning aktuellt när de finner varandra. För att kunna dofta sig fram i livsvillkoret så är många hannar utrustade med manskap med stora plymliknande antenner: Ju större antenn yta de har, desto bättre luktsinne.
Doftorganen ligger vanligen i betydligt små hårstrån på antennens ytor. Med hjälp av sina antenner kan några hannar lokalisera en hona på flera kilometers stäcka.

Övervintring

Ägget är det stadium som kan tyckas vara det minst köldkänsliga. I norden är det bara 13 % som klarar övervintring som ägg, 8 % övervintrar som färdiga fjärilar, 14 % som puppor och larv är då det vanligaste övervintringsstadiet, hela 65 % som övervintrar. (I vilket larvstadium övervintring förekommer är dock olika, beroende på vilken art det är.)

Tidigt på våren kan man se arter som flyger omkring i något passande område, det är fjärilar som har övervintrat som fullbildade fjärilar. Det finns dag fjärilar som har kläckts redan hösten innan, och då sitter de i dvala under vinterns gång. De vaknar sedan upp i liv igen när vår och försommarsolen tittar fram och värmer omgivningen. Man känner igen de övervintrade fjärilarna genom deras vingar som ser slitna och färglösa ut, än på sensommaren året innan. De vanligaste fjärilarna som övervintrar är Nässelfjärilen, Påfågelöga och Citronfjärilen.

Fiender

Växter och djur har olika roll i naturen, fjärilarna har två huvuduppgifter: Att glädja oss människor och bli till fågelmat. Men framför allt är varje arts uppgift naturligtvis att överleva, men fjärilarna har tyvärr så många fiender.
Fåglar och trollsländor jagar i luften, när fjärilar gör blombesök då är det krabbspindeln till exempel som äter fjärilar. Sedan finns det också nät byggande spindlar i gräs och buskage som spinner sina nät som fjärilarna fastnar i. Fjärilar har egenskapen att skydda sig från sina naturliga fiender, men då skyddar de sig genom att gömma sig. De färdigbildade fjärilarna har kamouflageteckning på undersidan som hjälper de att synas mindre i naturen, kamouflage färgen har vanligen samma färg som skogen, stenarna eller liknande och en hel del arter har någon struktur av avskräckande mönster på vingarnas utsida, som till exempel påfågel ögat.
När Aspfjärilen sitter med spridda vingar ser vingarna ut som ett rovdjur för att den har ögonfläckar på vingarna och aspfjärilens vita bakvinge band ser ut som en bred mun med vita tänder.
Dag- och nattfjärilar
Dagfjärilar är den grupp som man oftast tänker på i samband fjärilar, det finns 20 000 arter av dagfjärilar. Dagfjärilarna har ofta vingar med färgglada mönster och så brukar de ha vingarna ihop slagna över ryggen så att undersidan syns. De flesta arterna är kamouflage färgade i under sidan av vingarna för att inte lätt upptäckas av fiender. När de har vingarna utbredda är det för att väcka stor beundran på honor eller för att värma sig i solskenet. Detta krävs för att kroppstemperaturen ska bli högre innan de ska flyga iväg.
De andra fjärilarna kallas för nattfjärilar. Det är oftast så att dag fjärilarna är dag aktiva och natt fjärilarna natt aktiva, men det finns undantag också.

En sak som skiljer dag- och nattfjärilarna åt i allmänhet är antennerna, skillnaden är att dagfjärilarnas antenner avslutas som en liten klubba och medan nattfjärilarnas antenner oftast är fjäderlika hos hannarna och smala och raka utan klubba hos honorna. En annan sak som skiljer de åt är att nattfjärilarna har en hållhake (frenulum) som sätter ihop bakvinge och framvinge. Frenulum finns inte hos de flesta dagfjärilarna. Natt flygande arter finner sin föda genom att använda luktsinnet, de kan frestas av ett sött fruktmos, men lockas även av lampor med ultraviolett ljus. När de vilar eller sover, lägger de vingarna utmed kroppen.

Ljud från fjärilar

Det finns fjärilar som kan skapa ljud, det finns flera fjärilsarter i Sverige som har läten som är troliga kan uppfatta ute i naturen. För att höra några av dessa så behöver man ett särskilt hjälpmedel, ultraljudsdetektor för att några har bara högfrekventa ljud. Med helt olika uppgifter har fjärilarnas ljudalstring inträtt på flera olika sätt helt oberoende av varandra. I anknytning med parning och kontakt använder fjärilar sina läten. Vissa ljud har också tillkommit för att skydda sig från fiender för att skrämma de, som t.ex. fladdermöss. Exempel på ljudalstrande fjärilar i Sverige är; Påfågelöga, Apollofjäril, mindre båtspinnare och spinnmallar.

Citron fjärilen

När vår sol börjar komma fram och värmer marken så börjar först de gula hanarna komma fram och efteråt de gröngula honorna. Citron fjärilen är en av dagfjärilarna som vaknar först på våren. När de har vaknat och gett sig iväg för att leta efter pollen och nektar parar de även sig för att honan ska kunna lägga ägg på blad som äggen sedan kan leva vidare på.
Citron fjärilen är en av de fjärilarna som övervintrar som en fullbildad fjäril på vintern. Mellan juli och augusti krälar de nya fjärilarna ur pupporna och börjar flyga under sensommaren, sen är det dags att hitta en plats som de kan övervintra på. I enbuskar övervintrar de flesta citronfjärilarna. Eftersom att ungarna på citron fjärilen är gröna på undersidan så liknar den mest ett blad, när den slår ihop sina vingar. Hanarna har stark gul färg medan honan på håll kan förväxla med andra vitfjärilar och kan bli lite grönaktig färg på vingarna. Citron fjärilen blir äldst av alla svenska dagfjärilar – i hela tio månader. Citron fjärilarna förkommer allmänt i nästan hela landet.

Bastardsvärmare

Bastardsvärmare är fjärilar med starka färger på vingarna som blått, svart och rött som oftast motsvarar giftigt i naturen. Denna typ av färgteckning kallas aposematisk.
Dessa fjärilar är märkta för att kunna avge en gulaktig vätska som innehåller bland annat giftiga cyanidföreningar. Så man förstår att de flesta fåglarna låter dem vara, och det är väl tur! Varje art är lämpad till en särskild växt, de trivs mest på ljusa och varma ängar men också på grusmarker. Man ser ofta bastardsvärmare på olika typer av blomrika marker och då de besöker blommor som åkervädd. Stora populationer av flera arter kan hittas på samma gång på speciellt gynnsamma lokaler.
I ängs-och betesmarker där betet nyligen tagit slut förekommer oftast dessa stora populationer, eller på slåttermarker med sen skördetid och en omfattande bete. Bastardsvärmare flyger framför allt i juli.

Silkesfjäril

Silkesfjärilen är en mycket betydelsefull fjäril som odlats i Kina i 5000 år, det är mal som är oerhört ekonomiskt betydelsefull då den tillverkar silke. Larven spinner sin kokong av rå silke, kokongen består av en enda sammanhängande tråd av rå silke som är mellan 300-900m lång, därför kallas den för silkesmask.
Silkesmasken har bra matlust och äter endast mullbärslöv, både dag och natt, det leder till att de växer ganska snabbt. Ett tecken på att det är dags för de att byta skinn är när färgen på deras huvuden blir mörkare, den får en mer gulaktig färg efter fyra gångers skinn byte och deras skinn blir även mindre. Det betyder att de kommer att täcka sig själva med en kokong av silke.
Silkestrådarna kan bli för korta och oanvändbara ifall larven får äta sig ur sin kokong på naturlig sätt. Kokongerna slängs i upphettande vatten för att stoppa det här, det leder till att larven dödas men det gör också lättare att rulla upp kokongen, oftast äts själva larven upp. Den vuxna malen kan inte flyga, den har livnärts endast för silkesproduktion. Silkesfjärilen kallas också för mullbärsspinnare och mullbärssilkesfjäril. I modern tid har silkesmasken varit fastställt för stora undersökningar och studier detta är på grund av sin utsträckta historia och ekonomiska betydelse.

Det var i Kina som legenden påträffades av en förhistorisk kejsarinna som hette Xi Ling-Shi, när hon var ute och gick såg hon maskarna. Hon upptäckte att en tunn tråd kom ut när hon gick fram till en mask och vidrörde den, sedan kom det mer och mer silke ut och lindade sig kring hennes finger. Hon upptäckte till och med en liten kokong och förstod direkt att den var början till silkestrådarna. Kunskapen om detta spred ut sig genom att hon lärde ut detta till folk runtomkring sig.
Silkesmasken används till och med som läkemedel i Kina, bland annat till för att ta bort gaser, lösa upp slem och lindra kramp.

Forskning kring Fjärilar

Varifrån vissa fjärilar ursprungligen kommer ifrån finns det mycket kunskap om. Med stöd av en teknik som grundar sig på en masspektrometer av typ IRMS, som står för Isotope Ratio Mass Spectrometer, med hjälp av stabila isotoper ( t.ex. kol, kväve, väte/deutrium/) som är inlagrade i vävnadsprover, kan man få information som kan användas för att bestämma det geografiska området som ett särskilt djur/insekt vuxit upp i. För att fördjupa sig i monarkfjärilens flyttning i Nordamerika har man använt sig av detta teknik. Metoden funkar perfekt för att bestämma olika populationers upphovsområde. Med undsättning av metoden ska svenska vetenskapare ta reda på om några av de flyttande fjärilsarter som förekommer i Sverige leder sitt ursprung från lokaler inom landet eller från födelseplatser längre söderut i Europa. Vidare räknar man med att kunna fastställa om de flyttande fjärilarna eventuellt härstammar från samma begränsade ursprungsområde eller om vi i Sverige påverkas av individer från mycket skilda delar av utbredningsområdet.

Analys och Diskussion

Jag ska göra en analys om hotade fjärilsarter, vad människor gör för att en art inte ska dö ut och hur det går till.

I omgivningen är flera fjärilsarter lämpade till olika successionsstadier, d.v.s. Igenväxningsgrader i naturen. Fjärilar är i behov av öppna marker med mycket blommor, därför blir fjärilarna färre och färre, de trängs undan. Det beror på att deras biotoper försvinner. Från början uppstod störningar i naturen av stormar och bränder. Större växtätare som hjortar, visent och uroxe betade landskapet. När människan började använda marken producerades störningar särskilt genom växelbruk och bete av tamdjur.
Många igenväxningsstadier uppkom under hela denna omställningsperiod i anknytning med att skog avverkades och att fällen stegvis växte på nytt. Ett stort antal fjärilsarter gynnades av detta. Skörden av ängarna var också en viktig del i den äldre metoden att bruka jorden. Många av våra ängsarter gynnades av detta. Generella och vitt spridda arter har blivit ovanliga nu när såna områden tillåts växa igen. Ytan gräs – och hagmarker är numera bara en smula mot förr.
Jordbruk och skogsbruk har förutom detta erfarit stora förändringar under de senaste 50 åren. Jordbruket har effektiviserats, man är inte i behov av lika stora ytor längre för skörd och bete. Konsekvenserna har utfallit att ängsmark har planterats med skog i stor mängd. Man gjorde insats i första hand på gran, för skogsbrukets del.

Olika initiativ har tagits i olika länder och även inom EU för att hjälpa så många arter som möjligt. Artdatabanken i Uppsala analyserar vilka arter som blivit sällsyntare, fastställer varför de gått tillbaka och vilka hotelser som förekommer. Man ger ut s.k. rödlistor för detta ändamål med fem års uppehåll. Den senaste är “Rödlistade arter i Sverige 2005″ (Gärdenfors 2005). De hotade arterna klassificeras efter hur hotade de är. Naturvårdsverket har gett de länsstyrelserna i uppgift att ta fram s.k. åtgärdsprogram för de mest hotade sällsynta dagfjärilar som är med här, detta är för att kunna placera in artbevarande åtgärder. Först och främst ska åtgärdsprogrammen illustrera vilka insatser som ska sättas in för att de olika arternas överlevnad i landet skall säkerställas. T.ex. så syftar de på dem som äger mark eller de som bearbetar marken. Länsstyrelserna ska vara granskare och till och med ha möjlighet att ge ekonomiskt stöd där så det behövs. Insatserna i sig handlar vanligen om att få åter ängs och hagmarker som är på väg att gå förlorade, det kan vara förstörelse och gräsmark av olika slag. Vilken typ av betesdjur som sätts in är betydelsefullt, hur många och hur dags på året man släpper ut djuren. Bete av stora husdjur har allmänt varit bäst.

Två länder som har förlorat många arter är England och Holland, I England har fyra arter gått förlorade de senaste sektet Ännu värre är det i Holland som har minskat med 36 arter av 71 och 15 arter har dött ut. I Sverige är situationen inte så allvarlig än så länge. Många arter som dött ut i Holland finns ännu kvar i Sverige. Just nu har vi förlorat en art, tryfjäril. Men däremot finns det 31 arter som finns med på listan över hotade arter i Sverige. Tre av dessa är akut hotade och inom en snar framtid riskerar de att gå förlorad från landet.

Fjärilssamlare har numera en databas som de använder för att studera fjärilarnas flygtid, populationens variabilitet och yttre karaktärer, detta kan göra utifrån de insamlade exemplaren. Med hjälp av dessa studier kan man se hur ärftliga ändringen inom och mellan populationer blir annorlunda med tiden. Man kan även med stöd av dessa data fastställa hur hotad en särskild art är och hur man bäst kan bevara den i framtiden. Många likadana studier kan inte utföras om inte det finns insamlade exemplar från flera lokaler.

Så som det ser ut idag så tror jag att många fjärilsarter kommer att försvinna i framtiden. Samtidigt så tror jag att många kan bevaras med hjälp av de nya tekniken som data basen som visar hur man kan skydda en särskild art om den verkar vara utrotningshotad. Men om det är så farligt att man inte kan få tag på en fjärilsart då är det nog illa för dennas framtid. Det kan leda till att arten dör ut.

Eftersom att det inte finns så mycket öppen mark med blommor i Sverige så finns det risk för arterna att försvinna om Sverige fortsätter att ha så dåligt väder och så lite ängsmarker. Även om man upptäcker nya arter så tror jag inte de kommer att trivas i ett land som Sverige, kanske enstaka gör det, det tror jag för att det finns mest skog i Sverige och fjärilar är inte anpassade för att leva i skog, utan de behöver nektar från blommor. Jag tror inte det finns tillräckligt med ängsmarker i Sverige, men det finns däremot ganska mycket maskrosor på särskilt våren och sommaren, men jag tror fortfarande inte arr det är tillräckligt. Jag tror att fjärilar precis som fåglarna är anpassade till ställen med mycket blommor, växter och örter. Det kan vara fint väder på sommaren men även regn, fjärilar trivs nog inte med regnigt väder, det är just därför de övervintrar under den kalla vintern.

Det man ska göra för att bevara en fjärilsart är bland annat det nya tekniken att databasen ser hur hotad en art är och hur man kan skydda den som bäst i framtiden, om man lyckas samla in fjärilsarter som är hotade så tror jag att man kommer lyckas bättre med att skydda en särskild art. Men det som påverkar fjärilarna mest är de brukade ängsmarker som vi människor använder. Även klimatförändringen påverkar djur och fjärilar, det finns inte så mycket man kan göra åt naturkatastrofer och klimatändringen, men jag tycker att vi kan börja med att skydda fjärilar genom att bruka marker lite mindre.

Fjärilar, 3.6 out of 5 based on 19 ratings
| Mer
Betygsätt Fjärilar


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Fjärilar eller som på något sätt är relaterade med Fjärilar.

Kommentera Fjärilar

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2