.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Första världskriget

Ämne: Krig
| Mer

2.1 Bakgrunden till kriget

År 1815 var Europa mycket oroligt efter att ha besegrat Napoleon och Österrike-Ungern, Preussen, Ryssland, Storbritannien och Frankrike samlades därför för att diskutera det som skett. Efter kongressen hade alla stormakterna fått säga sitt, länderna var överens och gränserna för var land dragen. Under denna tid hade de till och med fungerande telegrafer, poster och järnvägar över gränserna. Dessutom var Tysklands kejsare, Englands kung och Rysslands tsar kusiner. Men jakten på makt och viljan att expandera ledde till flera oroligheter.
Efter en lugn tid utan krig och oroligheter började Europa åter igen att bli oroligt. Både Ryssland och Österrike-Ungern var under början av seklet oroliga stater och Tyskland började uppträda som en stormakt. Landet ville bland annat ha mer makt och yta. Samtidigt var Österrike-Ungern intresserad av att expandera och då främst i Balkan som hade stora problem såväl politiskt som ekonomiskt. Men Serbien, som låg i Balkan, var intresserade av att expandera sitt välde och skapa ett storserberiskt land. Detta hotade kejsaren i Wien som hade lagt beslag på Bosnien och Hercegovina då Serbien la anspråk på grannländerna. Serberna i sin tur stöttades av Ryssland. Inte minst av den anledningen att Ryssland på så sätt fick bra inflytande på Balkan och kunde sprida den panslavistiska tanken om att alla slaviska folk borde höra samman.
Det var många orsaker till att kriget startade. En var att Tyskland och Frankrike båda var stora makter och ledande industriländer i Europa. Men då Frankrike börjat komma efter skyllde landet detta på krigsnedlaget år 1871 då tyskarna hade tagit två av Frankrikes rika landskap; Alsaac och Lorraine.
Det som sedan fick allt att brista var det som kallas Skottet i Sarajevo. Detta skedde i Bosnien, som under denna tid tillhörde dagen Österrike, den 28 juni 1914. Den som sköts var den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand. När Franz och hans fru kom till Sarajevo fick gärningsmannen, som hette Gavrilo Princip, syn på bilen och sköt både Franz Ferdinand och frun. Gavrilo Princip var 19 år då han begick mordet och tillhörde den serbiska nationalistiska organisationen Svarta handen. Denna organisation kämpade för att Serbien skulle återfå sin makt och bli större även till ytan. Gavrilo har sedan setts som nationshjälte av nazister i Serbien. Efter denna händelse ställde Österrike-Ungern ultimatum till Serbien. De krävde bland annat en garanti mot att inte liknande saker skulle ske i fortsättningen samt svar inom 48 timmar. Serbien svarade inom den utsatta tiden och godkände allt, utom kravet om att utrensa misstänkta nationallister och nekade Österrike-Ungern till medverkan i polisutredningen om mordet. Omvärlden såg positivt på svaret, men Österrike-Ungern såg sin chans att hindra Serbien i sin expansion. Den 28 juli förklarade Kejsaren krig mot Serbien och Ryssland, som stödde Serbien, började mobilisera. Tyskarna uppfattade denna mobilisering som riktade mot sitt land och krävde därför att den skulle avbrytas. När Ryssland vägrade att göra detta förklarade Tyskland krig mot Ryssland den 1 augusti 1914. Detta var början av svarta veckan. Den fortsatte med att Frankrike mobiliserade och ställde sig på Rysslands sida, då dessa var i förbund. Tyskland förklarade då krig även mot Frankrike.
Tyskarna började kriget genom att gå in i Belgien, som var neutralt, för att attackera Frankrike norrifrån. På så sätt kom Tyskland i konflikt med Storbritannien som skyddade Belgiens neutralitet. Storbritannien förklarade därför krig mot Tyskland och då den svarta veckan var slut hade alla de större länderna i Europa blivit indragna i kriget. Meningen med Tysklands plan var att snabbt besegra Frankrike för att sedan, med stor kraft, vända sig mot Ryssland, men det skulle bli ett långt och utdraget krig.

2.2.1 Planer för kriget

Alla länder gick in med tron på att kriget skulle bli kort och planerna var många, Noggrannast planering hade tyskarna. En gammal generalstabschef, Alfred von Schlieffen, hade arbetat fram en plan för anfall av Frankrike. De skulle gå in genom Belgien för att sedan fortsätta ner längst kanalkusten och slutligen inta Paris söderifrån. I hans plan ingick även att vinna mot ryssarna på östfronten. Detta skulle bli möjligt då Schlieffen trodde att Rysslands mobilisering skulle ta ett par veckor och under denna tid trodde de att kriget med Frankrike skulle vara över. Då skulle de tyska trupperna hinna till östa fronten för att besegra Ryssland. Men ingen av planerna gick speciellt bra då de fick motstånd av britterna då de gick igenom Belgien och på så sätt blev låsta redan i detta skede.

2.2.2 Västfronten

Tyskarna gick in i Belgien och lyckades utan större problem inta Bryssel och kom därigenom till den Franska gränsen. De tyska arméerna attackerade Frankrike från de belgiska och tyska gränserna och det gick bra för dem den första tiden då Frankrike flera gånger drabbades av nederlag och tyskarna trodde att kriget snart skulle vara över. Tyskarna trängde fransmännen och britterna till reträtt mot Paris, men efter ungefär en månads krigande hindrades tyskarna vid Marne. Trots detta fortsatte tyskarna kriget, då de såg chanser att vinna, men i slutet av november stod kriget helt stilla och övergick till skyttegravskrig. Längst med hela den 500 kilometer långa västfronten låg tyska soldater och fransk-brittiska soldater nedgrävda i sina skyttegravar i tre år. Mellan rivalerna låg ett “ingen mans land”. Detta var ett sönderskjutet område där avstånden ibland var kilometerbrett mellan de båda fienderna och ibland inte mer än 50 meter. På de områden där avstånden var minst var även kriget mest stillastående. Detta då det under kriget hade kommit nya mycket effektiva vapen och de innebar stor sannolikhet att bli skjutna bara de skulle lämna sina gravar. Men även om det fanns många nya och effektiva vapen så som stridsvagnar, gas och flyg så var det ett stort problem som återstod. Framfarterna i kriget gick för sakta! De starka vapnena hade också fört med sig att fienderna aldrig kom så nära varandra som de gjort tidigare och detta förde med sig att kommunikationen mellan lägerna blev sämre. Den enorma förbrukningen av ammunition dag efter dag, inte minst på västfronten, ledde även till att det blev en tävlan om vilken sida som hade snabbast kanon- och ammunitionsfabriker. I dessa fabriker hade många kvinnor fått ta över arbetet från männen som var ute på fältet. Detta ledde till en positivare bild av kvinnor och gav kvinnorna, i många länder, fler rättigheter och respekt. Även en av krigens nyheter, stridsvagnen, som var en brittisk uppfinning användes för första gången i detta krig. Den kallades the tank, för att förvirra tyskarna och användes för första gången vid Somme 1916. Den fick dock sitt genombrott 1917 i Cambrai.

2.2.3 Östfronten

På östfronten utkämpades kriget mellan de båda stormakterna Tyskland och Ryssland. Då Schlieffenplanen föll hade de ryska arméerna börjat passera över de tyska gränserna. Trotts detta lyckades tyskarna stoppa anfallet och istället vinna ett par vinster. Den 2 maj 1915 gick tyskar och österrikare in i Ryssland, under hösten erövrades hela Polen och Österrikes tidigare förlorade Galizien återtogs. Under år 1917 bröt en revolution, där Lenin och Bolsjevikerna fanns i spetsen, ut i Ryssland som gjorde landet mycket politiskt oroligt. Då denna pågick passade tyskarna på att ta land av de svaga Ryssland. 1918 beslöt sig Ryssland för att gå ut ur kriget och slöt i december fred, i Brest-Litovsk, med Tyskland. Detta blev en stor seger för Tyskland.

2.2.4 Kriget till sjöss

När det stod helt stilla på västfronten försökte Tyskland och Storbritannien göra ett avgörande till sjöss istället. Detta gick dock inte så bra då de flesta som sköts var civila eller varulaster som andra länder ägde. Den brittiska strategin var att se till så att blockera förbindelser till Tyskland och dess allierade, stänga inne den tyska flottan och blockera leveransen av vapen och livsmedel. Syftet med detta var att svälta motståndaren på både mat och vapen.
Tyskarnas strategi var att använda den tyska flottan som ett hot, som britterna skulle bli skrämda av och på så sätt slippa gå in i strid. Kriget drog ut på tiden och blockaden blev allt viktigare. Tyskland och dess allierade hamnade under 1917-1918 i ett mycket svårt försörjningsläge där de var allmän brist på vapen och livsmedel. Tyskarna försökte då att göra ett drag med att attackera med ubåtar samt försökte göra en motblockad. Den första perioden av ubåtskriget så sköt tyskarna alla fartyg inom en krigszon som var runt de brittiska öarna samt i Medelhavet. Detta ledde till att det blev flera drabbade än britterna, bland annat USA, som blev hårt drabbade. Den första perioden avbröts just av hänsyn till amerikanarna efter att tyskarna sänkt ett skepp, den 7 maj 1915, vid namn Lusitania dör 1 198 man dött, varav 100 amerikaner. Men då tyskarna var i stort underläge under år 1916 valde de att den 8 januari 1917 återuppta ubåtskriget. Det tyskarna hade gjort stora felbedömningar på var hur stor denna satsning egentligen var, motståndarnas kapacitet till motstånd och USA:s betydelse för kriget. Detta krig till sjöss kom aldrig till ett avgörande.

2.2.5 USA

År 1914 hade USA förklarat sig neutrala i kriget. Anledningen till att de gav sig in i kriget var att de insåg att Frankrikes och Storbritanniens skulder till landet aldrig skulle kunna återbetalas om Tyskarna vann. Dessutom var de upprörda då tyskarna hade sänkt skepp som inte var inblandade i kriget. Alla fick handla med USA bara de använde sina egna fartyg. I april 1917 gick USA med i ententen och gav sig in i kriget på riktigt.

2.2.6 Kriget tar slut

Sommaren 1918 hade ententen samlat ihop en väldig arme´ och attackerade tyskarna. Tyskarna hade då inte en chans. Trots att de vunnit seger i öst och att de tyska trupperna fortfarande stod på fransk mark så var det Tyskland som var de stora förlorarna i kriget. Österrike-Ungern höll på att falla i bitar och hade tvingats ge upp och den 11 november 1918 skrev Tyskland under ett avtal om vapenstillestånd och första världskriget var därmed över.

2.3.1 Följder av kriget

Kriget var över men det fanns mycket problem i Europa som kvarstod. Krigets förstörelse hade varit stor, svält och sjukdomar hade tagit många liv och ca 13 miljoner människor hade dött i kriget och minst lika många blivit invalidiserade.
Sju nya stater skapades. Dessa var Finland, Estland, Lettland, Polen, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Österrikarska kejsardömet blev till två små stater, Österrike och Ungern. Den politiska oron i de förlorade staterna ledde till att ledningarna störtade och kejsare avgick eller avsattes. En av de kejsare som tvingades avgå var Tysklands kejsare Wilhelm II som flydde till Holland och ersattes av socialdemokraterna. I Ryssland segrade kommunisterna och bildade Sovjetunionen.
Eftersom de flesta männen var ute i kriget blev de kvinnorna som gick in och tog över deras arbetsuppgifter. På så sätt blev kvinnorna sedda som arbetsdugliga då de skötte produktioner och fick samhället att fungera relativt bra. Många länder började se kvinnor på ett annat sätt och i vissa länder fick kvinnor till och med rösträtt efter det första världskriget. Finland bröt sig loss från Ryssland och blev 1917 självständigt.

2.3.2 Versaillesföredraget 1919

I början av 1919 samlades ledarna för USA, Storbritannien, Frankrike och Italien i Paris. Där kom de överens om villkor som skulle gälla då kriget nu tagit slut. Många av dessa gällde vad Tyskarna skulle göra. Tyskarna skulle återlämna landskapen Alsace och Lorraine till Frankrike, avmilitarisera gränslandet, Rhenlandet, till Frankrike, lämna ifrån sig alla sina kolonier och ha en begränsad krigsmakt. Dessutom så skulle de betala stora krigsskadestånd till de inblandade länderna, framför allt Frankrike. Dessutom tyckte Frankrikes premiärminister, Clemenceau, att de skulle förklara sig skyldiga till kriget. Den 28 ju8ni bjöds sedan de tyska representanterna till Versailles. De hade ingen möjlighet att förhandla om avtalen utan fick skriva under de hårda villkoren. Däremot var inte de fyra länderna, som varit med och framställt villkoren, överens så USA och Storbritannien skrev aldrig under. USA:s president förklarade det med att han inte tyckte att man skulle skylla allt på tyskarna och att USA inte gått in i kriget för att göra Frankrike till en stormakt, utan bara för att “hjälpa till”. Versaillesfördraget ledde till “Dolkstöts legenden”, vilket var att tyskarna inte kunde acceptera utgången av kriget och kände att de fått ett dolkskott i ryggen. Detta anses vara en av orsakerna till det kommande världskriget som bröt ut år 1939.

2.3.3 Nationernas Förbund

De segrande makterna bestämde. År 1920, sig för att bilda en internationell organisation för en säkrare fred. Denna kom att kallas NF (Nationernas Förbund)
Iden om förbundet kom från USA:s president Wilson, men sedan godkände de aldrig USA:s inträde i organisationen då de tyckte att USA gjorde bäst i att inte bry sig om Europas affärer.
Efter kriget skapades nya stater där de nationella kraven skulle gälla, men detta gick inte speciellt bra. I det nya Jugoslavien fördes serber, makedonier, kroater, slovener, albaner med flera samman och de olika kulturerna och religionerna skapade stora problem.

3. ANALYS

Orsaken till att det första världskriget bröt ut var en blandning av de nationalistiska tankarna som hade uppkommit under Napoleons tid, konkurrensen mellan de olika länderna och flera länders vilja att expandera. De många ostabila staterna i öst var knappast något som förhindrade kriget. När sedan Tyskland börjar uppträda som en stormakt är det inte svårt att förstå att det blir kaos i Europa. Då sedan skottet i Sarajevo skedde föll allt samman. Här kan man tydligt se hur hat mot andra och nationalismen tydligt börjar visa sig. Även Svarta handen, den organisation som mördaren av den Österrike-ungerska kronprinsen tillhörde var ett tecken på hur stark nationalismen började bli under denna tiden.
De olika länderna gick in i kriget av olika orsaker. Österrike-Ungern ville expandera sitt imperium och startade därför krig mot Serbien då den utlösande faktorn med mordet på deras kronprins hade skett. Ryssland ville skydda Serbien för att på så sätt även kunna sprida tanken om att alla slaviska folk hörde samman. Detta var en nationalistisk tanke kallad panslavistiska tanken som sedan skulle vara något av en grund till det som blev Sovjetunionen. Då Ryssland gick in i kriget och Tyskland kunde se dem mobilisera så blev de rädda och bad ryssarna att avbryta detta. Då de inte avbröt sin upprustning förklarade Tyskarna krig mot Ryssland då de trodde att mobiliseringen Ryssland utförde skulle bli ett hot för det egna landet. Då Tyskland förklarade krig mot Ryssland fick de indirekt en till motståndare, Frankrike. Detta eftersom Ryssland och Frankrike var i förbund. Samtidigt hade Frankrike och Tyskland länge varit konkurrenter och någon större chans att de två länderna skulle hjälpa varandra fanns därför inte. Det land som dock trodde sig ha störst förmån av kriget var ändå Tyskland. Då de givit sig in i kriget så följde de den länge planerade Schliefferplanen vilket de trodde skulle innebära stora vinster både i öst, mot Ryssland och i väst, mot Frankrike. Dock hade de inte räknat med de motstånd som fanns och inte heller kanske att Storbritannien skulle förklara krig mot dem då de gick in i det neutrala Belgien. Tyskarnas plan var genomtänkt, men i praktiken så var den något överskattad. Tyskarna hade inte alls tänkt på vilka framsteg som ryssarna hade hunnit göra inom det militära samtidigt som de överskattade sina egna förmågor.
Om man bortser från kriget i sig med de olika slagen så hade kriget också en stor politisk mening. Då männen var ute i kriget så fick kvinnorna visa framfötterna och många upptäckte kvinnans duglighet. Detta hade inte varit något man innan tänkt på en i vissa länder, att sätta en kvinna i det som såg som mansarbete. I vissa länder infördes till och med rösträtt för kvinnor i samband med dessa erfarenheter strax efter kriget.
De var också ett flertal nya vapen som användes för första gången i detta krig. Bland annat stridsvagnen och ubåten. Detta samband med uppfinningar kan man se i flera krig. De stillastående krigen och svårrubbade konflikter leder till att man testar alla möjliga medel för att bryta upp situationen. Även i de krig som pågår nu använder vi massvis av nya tekniker för att vinna över våra motståndare. Idag handlar mycket dock om att avlyssna eller med tekniska nyheter kunna övervinna våra motståndare. Samtidigt kan man se att tekniken har givit både goda och onda effekter på vårat sätt att krigsföra. Medier och tidningar har gjort det lättare för alla eller många i varje land att ta del av vad som händer. Den utbredda informationen har också lett till att vi i större utsträckning kan framföra våra åsikter och meningar utan att det ändras om på det sätt som det gjorde förr då mycket som sades kunde omvandlas som i “viskningsleken”. Däremot har många effektiva vapen och krigsförings vapen uppkommit som innebär en effektivare “slakt”.
Det som jag själv tycker är intressantaste är dock hur stort steg Versailesföredraget och Nationernas Förbund kan ha varit för att hålla Europa samman. NF som sedan utvecklades till FN, Förenta nationerna, är det som kanske inte gett oss en definitiv lösning, men ett steg mot fred. Däremot kan diskuteras om ländernas närmande på varje kontinent skulle vara något bra. Om varje kontinent skulle skapa en motsvarighet till FN finns det en stor risk för at det växer fram en form av nationalism då vi har samma valuta, liknande språk och liknande. Kanske skulle detta bli en fara om varje kontinent skapar sitt eget imperium. Om sedan några av kontinenterna skulle gå över gränsen och vill sprida sin tanke skulle vi vara tillbaka där vi var innan kriget bröt ut. Vi skulle ha på tog för stora imperium för att kunna kontrollera dem, även om varje land troligen skulle bli en stat som hade sina egna lagar och någon form av regering. Troligen hade det även blivit inbördeskrig inom de olika nationerna då de inte skulle vara lätt att samordna ett sådant stort område och få dem tycka att detta var ett krig eller korståg som var något att satsa på. Själv tror jag inte att detta skulle vara helt möjligt. Men att det bildas större länder då flera småstater slås samman tror jag alltid att det kommer att finas. Och USA, som under första världskriget började leka världspolis, kommer nog att fortsätta lägga sig i de konflikter som uppstå.

Första världskriget, 2.6 out of 5 based on 27 ratings
| Mer
Betygsätt Första världskriget


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Första världskriget eller som på något sätt är relaterade med Första världskriget.

Kommentera Första världskriget

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: Permission denied in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7

Warning: fopen(/var/tmp/.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7