.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Från runsvenska till sms

Ämne: Historia, Svenska
| Mer

Svenskans epoker

Runsvenskan ca 800-1225

Fornsvenskan ca 1225-1526 (klassisk fornsvenska till 1375, yngre fornsvenska från 1375)

Äldre nysvenska 1526-1732

Yngre nysvenska 1732- 1900

Nu svenska – nu

Ett språk är ett fantastiskt redskap i samhället. Det är ett otroligt sätt att kommunicera, uttrycka känslor, förhoppningar, och berätta om drömmar och händelser. Jag har fått i uppgift att presentera vad som har hänt med det svenska språket från runsvenskans tid fram till idag.

Det svenska språket är uppdelat i 5 epoker (se ovan) som jag tänkte presentera lite kortfattat om.

Under vikingatiden och perioden fram till dess att den latinska bokstavsskriften kom, brukar man kalla den runsvenska tiden. Språket är så olikt vår moderna svenska att vi idag inte skulle förstå ett ord av det. Vikingarna använde sig av runskrift som dom ristade in i stora stenblock som kallas för runstenar. Dom ristade även in i trä eftersom det var mycket lättare att rista i, men det finns tyvärr inte så många sådana bevarade eftersom trä har en tendens att murkna. Men det ungefärliga antalet runstenar som finns kvar från den här perioden är 3000. I runskrifterna berättade man t.ex. Om långa resor ut i världen, hedra avlidna släktingar, men också om livet hemma.

Skriften har ändrat sig mycket, men inte språket. Det kan betyda att språket har hållit sig kvar, men skriften har utvecklats till sin helhet.

Man vet inte så mycket om runsvenskans ordförråd, men man vet att svenskan inte hunnit få så många låneord än. De flesta ord är så gamla att man inte kan säga när eller var de uppstod. De orden kallas arvord. Några exempel på sådana ord är: fader, moder, gå, sedan, hus, vatten, vars och först.

Den runsvenska perioden pågick från år 800, fram till år 1225. Då fornsvenskan tog över.

Man vet mer om det svenska språkets utveckling efter den runsvenska tiden.

Fornsvenskan är lättare att tyda än texten på runstenarna men den ligger också alltför långt ifrån vårt nutida språk att vi skulle förstå det. Det var under fornsvenskans tid det latinska alfabetet kom till Sverige. Och det var också då man började skriva på allvar, inte bara på runstenar. Den tid man pratar om när man talar fornsvenska är medeltiden.

Förändringarna i det Svenska språket under fornsvenskan var enorma. Det som började under runsvenskan fortsatte nu.

Vi tog många ord från latinet och vissa från grekiskan. Många av dessa ord hade med kyrkan att göra t.ex.

kyrka, präst, biskop, brev, gymnasium, källare och klocka.

Men de latinska ord som kom var bara en viskning mot mängden tyska ord. Tack vare att många tyska köpmän bosatte sig i Sverige under medeltiden gjorde att svenskan dessutom fick väldigt många låneord från tyskan med, som t.ex.: Pengar, köpa, frukt, skomakare, släkt, dock och ganska.

Nästa epok som kommer att komma år 1526 är äldre nysvenskan (Gustav Vasas tid). Det är inte förrän nu vi med vissa svårigheter skulle vi kunna läsa en text från denna tid.

Ju närmare nysvenska vi kommer ju mer märker vi att tyskans påverkan minskar. Svenskan förändrades mycket under slutet av medeltiden. Gamla böjningar försvann. Det som är avgörande för att den ska räknas som en ny tid, beror på de förändringar som boktryckarkonsten innebar. 1526 var ett historiskt årtal, då Nya testamentet översattes nu för första gången helt till svenska. Något senare kom hela bibeln. Gustav Vasa lät, med hjälp av den nu existerande boktryckarkonsten, trycka upp bibeln och gav en till varje kyrka i landet. Tack vare denna bibel fick det svenska folket för första gången ett gemensamt förråd av ord och uttryck. Det är fortfarande tyskan som står för de flesta låneorden:

blyerts, förolämpa, ordentlig, främling, gift, upptäcka, fantastisk, smink m.m.

Runt 1700-talet (1732) räknar man med att den Äldre nysvenska perioden i språkhistorien slutar och den Yngre nysvenska börjar. Intresset att utveckla och kultivera språket var starkt under 1700-talet. På 1730-talet hände några viktiga saker för svenskan. Olof von Dalin, en författare och historiograf, gav 1732-34 ut veckotidningen ”Then Swänska Argus”, som införde en ny, mer vardaglig stil i skriftspråket. Något som Tidskriften också ville försvara var svenskan mot de främmande språkens påverkan.

Parfym, mamma, pappa, balkong, applådera, adjö, hotell, modern, blond, intressant, elegant, fräsch m.m. var franska ord som försåg svenska språket med eftersom fler och fler franska ord började sippra in till svenskan. Särskilt under 1700-talets senare hälft då franskan var ett modespråk. Det språk vi använder idag benämns som nusvenskan. Skriftspråket blev under 1900-talet rakare och enklare med kortare meningar. Det är i och med stavningsreformen 1906 som man verkligen kan säga att den Nusvenska språkperioden inleddes. Denna medförde att f ersattes med v (af blev av och öfver blev över). I många ord tog vi bort, för oss idag, konstiga verbböjningar t.ex. Äro och gingo. Grunden till denna reform lades i slutet av 1800-talet då engelskan och dess sätt att stava påverkade oss mycket. Man ersatte också ej och icke med inte. Men den största förändringen var talspråkets påverkan på skriftspråket. Efter 1945 lånas många ord in från engelskan. Och senare har även TV och datatekniken, med paraboler och internet anlänt. Beroende på detta har engelskan påverkat oss till och med mer än innan genom TV, Filmer, Datorer och annan teknik. Engelskan är det internationella teknikspråket, och man är numera beroende av att kunna engelska.

Under slutet av den nusvenska tiden uppstår SMS- och chattspråk (Smileys och förkortningar). Vilket för många, särskilt dom äldre kanske bara tycker att det är konstiga tecken hit och dit. Allt ser mest ut som hieroglyfer – medans de yngre i dagens samhälle verkar fatta. Men för dom som använder sig av Smileys och förkortningar är det väldigt effektivt och smidigt. Anledningen till att man gör det är för att i chatten är det så mycket innehåll som möjligt på så lite plats som möjligt som gäller – Det ska gå snabbt.

Om man skriver SMS vill man kanske också få in mycket text på en viss yta för att det ska bli billigare.

Här kommer några exempel på de vanligaste smileysar och uttryck man använder sig av när man SMS:ar eller chattar:

Glimten i ögat/Flirtar: Jag skrattar:

;) :-D

Ledsen/arg/besviken: OH my God! Är i chock

:( :O

Räcker ut tungan Glad, skämtar:

:P :)

Engelskt lexikon

r – are(är)

u – you(du)

LOL – Laughing out loud (skrattar högt)

BRB – Be right back(kommer strax tillbaka)

BTW – By the way (förresten)

IRL – In real life (i verkliga livet, live)

Svenskt lexikon

e – är

d – det

lr – eller

oxå – också

asså – alltså

tbx – tillbaka

ngt – något

asg – asgarvar

mkt – mycket

iofs – i och för sig

cs – ses

pok – puss och kram

Men hur kommer det svenska språkets fortsatta utveckling och framtid att se ut?

Engelskan är ju redan nästan ett världsspråk. Överallt där barn går i skolan lär de sig engelska. Även i delar av Afrika går det tillexempel nu att tala flytande, även med urbefolkningen. Kanske kommer japanskan och kinesiskan att ge oss mer än tidigare eftersom Japan och speciellt Kina, är länder på frammarsch. En teori jag tror på är, att orden kommer att bli kortare eftersom det skrivs så mycket på datorer – om man kortade ner orden skulle det kunna gå väsentligt mycket snabbare att skriva in stora texter. Alla dessa svenska och engelska chat-förkortningar, som används vid snabbkommunikation över Internet kommer säkert bli framtida brukliga uttryck. Det är ganska svårt att tänka sig hur framtidens svenska och Sverige kommer att se ut. Kanske kommer smileys att börja användas i tidningsskrifter, skönlitteratur och diverse rapporter och statsministern kanske kommer att tala om att valresultatet var fett (bra) eller kefft (dåligt). Kommer dagens globalisering och ökade internationalisering att leda till att världsspråket engelskan mer och mer influerar vårt språk. Kommer de engelska lånorden att öka och hur blir det med särskrivningar, kommer dessa i framtiden att tillåtas? – Kanske det, det är bara framtiden som har dom rätta svaren på det.

Från runsvenska till sms, 3.0 out of 5 based on 27 ratings
| Mer
Betygsätt Från runsvenska till sms


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Från runsvenska till sms eller som på något sätt är relaterade med Från runsvenska till sms.
  • No related posts

Kommentera Från runsvenska till sms

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2