.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Genetik

Vad är / hur fungerar genteknik?Genteknik är ganska många saker. Inom gentekniken kartlägger man var i kromosomerna de olika generna ligger (Se HUGO) och man avslöjar genernas utseende in i minsta detalj. Man får då kunskaper som öppnar möjligheter att byta och flytta arvsanlag, samt att förflytta olika gener till t.ex. en tomat, så att den klarar kyla och insekter bättre. Dessa studier och försök ger oss en större chans att förstå och kunna motverka ärftliga sjukdomar, och på sikt kanske skapa vaccin mot idag obotliga sjukdomar som cancer och AIDS. Kort sagt: Medvetna ingrepp i organismernas arvsmassa.

Genombrottet för denna verksamhet kom i början av 70-talet, då den sk. hybrid-DNA-tekniken uppkom. Denna teknik kallas även genmanipulation, och går ut på att man flyttar arvsanlag mellan olika organismer. Med det menas, att man t.ex. kan flytta in arvsanlaget för mänskligt tillväxthormon i bakterier, så dessa sedan kan tillverka tillväxthormon i stor skala för medicinsk användning på människor.

Ett annat exempel (om än ganska överdrivet) är att placera in hudceller från ishavsvalar i gurkor, för att få dem att klara kylan bättre. Detta kallas fusion, dvs. att man ger en organism nya egenskaper genom att man smälter samman dess celler med en annan.

En för oss i samhället ganska viktig sak gentekniken fört med sig är den så kallade PCR-metoden (eng. Polymerase-Chain-Reaction) . Det är den som hjälper oss att fastställa bevis på brottslingar, t.ex. vid mord. Den går till så att man utnyttjar speciella enzymer för att mångfaldiga DNA i provrör. Därefter jämför man arvsmassan från en misstänkt person med t.ex. blod eller hudavskrap från brottsplatsen, och det går på detta sätt att fastställa om det är den misstänkte som begått brottet. Denna metod kan även användas till genforskning och fosterdiagnostik, m.m.

En annan del av gentekniken är kartläggning av olika gener. Med DNA-sekvensering menas att man kan bestämma ordningsföljden hos de beståndsdelar (nukleotider) som bygger upp DNA. Ett internationellt projekt har även dragits igång för kartläggning av gener. Detta projekt kallas HUGO eller HUman Genome Organisation (Se separat avsnitt). Men varför vill man då kartlägga människans gener? Jo, det ökar möjligheten att diagnostisera förebygga och behandla ärftliga sjukdomar.

Ja, åsikterna är många om dessa olika projekt. Vissa anser att de är növändiga för människans överlevnad medan vissa menar att man absolut inte bör ge sig in och ändra i våra naturliga gener, som Moder Jord skapat åt oss. Och medan samhällsdebatterna haglar över oss, går 90 % av Jordens befolkning här och vet inte alls vad vi skall tro.

Trots att det är oss det hela handlar om!

Vad skulle kunna hända oss i framtiden, om vi har otur?

Många av skräckberättelserna låter minst sagt ofattbara. Men tänk om du och jag i framtiden skulle ha ett genpass, en karta över våra gener. Där skulle man hur lätt som helst kunna utläsa när man beräknades dö, vilka sjukdomar man kunde drabbas av, och vilka sjukdomar man klarat sig ifrån, men som ev. barn eller syskon skulle kunna få. Skulle man då dra sig för att skaffa barn?

Det finns oändligt med exempel som man kan ta.

Om vi ska börja med det kanske viktigaste, barn. Bara genom en titt på genpasset så skulle man kunna avläsa hur barnet skulle bli. Man skulle även kunna ändra barnets gener så att föräldrarna blev “nöjda”, och eftersom att man lätt skulle kunna se hur barnet utvecklades i sin moders mage, och om det kanske hade en mental sjukdom t.ex. Downs syndrom, eller en dödlig sjukdom, så skulle en förälder antagligen välja abort. Även om man innerst inne vet att man trots allt skulle älska barnet mest av allt i världen, lika mycket som ett friskt barn. Men om barnet skulle ha en lindrig sjukdom, som diabetes eller astma? Självklart är det enklare att ha ett friskt barn. Förtjänar då inte det sjuka barnet rätten att leva? Ska man kunna ändra sitt barns utseende också? Eller hur långt kan man gå?

Ett annat exempel är när man ska ut och söka arbete. Ska då arbetsgivaren kunna kräva att se genetisk information, för att t.ex. förebygga arbetsskador?

Och försäkringsbolagen? En människa med dåliga anlag skulle få en mycket dyrare försäkring, om någon ens ville teckna en.

Nu börjar vi alltså tala om bättre och sämre människor, ett samhälle som mycket väl kan beskrivas med Nazist-samhället och Apartheid-regimen.

Ovanstående är givetvis skräckscenarion. Forskningen som bedrivs idag används i första hand till bra saker. Det finns väldigt många exempel här också, och för att nämna några så kan jag ta upp t.ex förhindring av sjukdomar. Med framstående genteknik så kan man kartlägga gener, och därefter se var sjukdomar sitter, och efter det försöka skapa vaccin och motgift. Och det är till största delen detta forskningen går ut på idag, att försöka hjälpa sjuka som ej kan botas. Man kan också upptäcka vid ett tidigare stadium om människor har anlag för sociala problem, som t.ex. våldsamt beteende, läs och skrivsvårigheter eller inlevelseförmåga. Dessa människor kan då redan vid ett tidigt stadium få stöd och hjälp, så att de på sikt kan utvecklas i samma takt som sina jämnåriga.

Men… Då krävs att vi har ett godhjärtat samhälle med bra resurser, precis som idag!

Kloning, vad är det egentligen?

Tänk dig en värld med människor skapade av andra människor. Forskare med 270 i IQ, löpare som alla sprang på den absoluta maxhastigheten för en människa och rika som lät massproducera sig själva med hjälp av maskiner. Ett klonat samhälle. Detta är teoretiskt möjligt. Knappast praktiskt, men det finns alltid risker…

Kloning innebär att man tar ut cellkärnan från en person, växt eller djur. Denna cellkärna sätter man in i en äggcell, som man tagit bort cellkärnan ur. Äggcellen inplanteras sedan in i livmodern på ett däggdjur eller människa där man låter den växa och utvecklas. Resultatet blir då en individ som är “identisk” med den individ man tog cellkärnan ifrån. Dock inte helt identisk. Den har exakt samma gener men et är också allt. Livmoderns miljö har en stor inverkan på fostret, och eftersom att klonerna skulle utvecklas i olika livmödrar så skulle de redan där bli en unik individ. Dessutom har man märkt vid försök på t.ex. möss att klonerna t.o.m. kan ha olika pälsfärg. Och den absolut största utvecklingen av vår enskilda individ kommer i vår uppväxt. Intryck och uppväxtmiljö kan aldrig bli den samma, vilket bidrar till att klonerna får olika personligheter. För alla behöver tryggheten i en familj för att växa upp till en sund människa.

Att massproducera kloner är inte heller möjligt, och lär inte heller bli det på ett bra tag. Det beror på att en levande cell behöver en viss tid på sig för att dela sig. Så även om man satte på så hög fart som möjligt så skulle det ta flera månader innan klonen är fullvuxen nog att födas.

De första försöken med kloning genomfördes 1964. Det var då en sydafrikansk groda som skulle klonas.

Men den mest kända kloningen någonsin är väl utan tvivel fåret Dolly. Det var 1997 som hela världen fick reda på att forskare vid Roslin Institute i Skottland hade lyckats klona ett får, Dolly. Senare samma år, den 13:e April fick Dolly en välskapt killing (på naturlig väg), som gavs namnet Bonnie. Detta var förstås en sensation, när man behövde 277 transplanterade celler för att skapa Dolly.

De etiska frågorna är självklara: Ska man kunna göra människor efter hur man vill ha dem? Kan inte detta leda till ett samhälle där man inte är något värd om man inte är perfekt? Är detta framtiden?

Vad är HUGO?

Som sagt är en stor del inom gentekniken att kartlägga våra gener. Det var därför som det internationella projektet HUGO instiftades.

HUGO är som det antagligen framgått inte en person utan en stiftelse, Human Genome Organization.

En människa har ca. tre miljarder tecken. Dessa tecken är uppdelade i 23 olika volymer, alltså människans 23 kromosompar. Ett antal forskare fick denna uppgift runt 1995, som det är meningen ska vara klar någon gång under 2010-talet. Först sade man att projekt HUGO skulle vara klart år 2005, men man insåg snabbt att uppgiften skulle vara övermäktig inom så kort tidsfrist.

HUGO är en världsvid organisation som inte bara studerar människans DNA, utan även några andra djurs och mikroorganismers. Meningen är att man ska försöka förstå funktionerna och lagarna för dessa molekyler, inte bara för människan, utan även för själva livet, allt ifrån encelliga varelser till “skapelsens krona”.

Man hoppas på att kunna förstå i stort vad livet här på jorden egentligen handlar om, men framförallt mer specifik kunskap om vilka protein varje gen ger upphov till. Och anledningen till allt detta är att man väntas öka möjligheten att diagnostisera, förebygga och behandla ärftliga sjukdomar.

Och visst finns det kritik till detta projekt också. Framförallt från kyrkan (som f.ö. ställer sig starkt emot denna typ av vetenskap). De menar, att pengarna som används till detta projekt kunde använts till annat. De tycker inte att det är rät att man försöker förstå vad liv egentligen är, då man bara räknar ut hur människan sannolikt är beskaffad, och väldigt lite hur hon verkligen ÄR beskaffad. Alltså, de menar att man genom generna inte kan avläsa om en människa ska bli skulptör eller ishockeyproffs, eller bankrånare för den delen.

Men, ensak bör man räkna med i alla projekt liknande dessa. Många kommer att anse att dessa projekt är fullkomligt vidriga, och att det strider mot allt vad moral heter.

Vad är genmodifierade varor, och vad innebär det?

Visst rör kloning av människor och djur oss. Men det känns ändå väldigt, väldigt långt borta. En sak som däremot finns nära oss är de genmodifierade matvarorna, gen-maten.

Redan för 5 år sedan fanns den första genmanipulerade tomaten i amerikanska mataffärer. Den var tåligare för transport och smakade bra och saftigt. Den hade givits gener så att den kunde skördas tidigare utan att bli övermogen vid transporten. Detta sägs vara framtiden. Livsmedel som är skräddarsydda för våra behov.

Men vi har egentligen hållit på med detta i tusentals år. Om än på mindre vetenskaplig väg. Vi har korsat våra husdjur och växter, för att de ska passa våra behov bättre. Men det vanliga avelsarbetet tar lång tid, eftersom att arvsmassan både är lång och väldigt varierad. Genteknik ger möjligheter att öka hastigheten i förädlings och avelsarbete, då man genom genmodifiering kan man få fram livsmedel och djur med specifika egenskaper, eftersom att man enbart för över den gen som bär det önskade anlaget, och inte alltsammans.

De moderna gentekniken arbetar på molekylnivå för att skapa organismer med speciella egenskaper. Men frågorna finns alltid där när man pratar inom detta område, Vilka risker finns? Finns det här i min matbutik? Kan man göra vad som helst?

Med olika metoder har man lärt sig överföra genetisk information i form av isolerade gener från en organism till en annan. Detta innebär att man i princip kan klippa ut den del av DNA som man vill ha, vi kan ta en isvalsgen som exempel, och överföra den till den organism som man vill använda, t.ex. en tomat. Detta leder då till att tomaten får genens egenskaper, i detta fall att tomaten blir tålig mot kyla. Detta kallas hybrid-DNA-teknik.

Man kan också använda sig av s.k. cellfusion, d.v.s. att man låter två gener som normalt inte skulle kunna befrukta varandra smälta samman. Då får dessa varandras egenskaper.

Men livsmedlen som framställs på detta sätt har ännu inte hittat ut i affärerna i så stor utsträckning. De som finns ute är märkta med en GMO-stämpel, som står för genetiskt modifierad organism, men denna stämpel är ovanlig här i Sverige, ännu.

Den absolut vanligaste typen av genmodifierade varor är grödor som är herbiresistenta, d.v.s. att de tål besprutningsmedel. Detta har inte helt oväntat väckt stor debatt, då man anser att detta kan vara farligt för konsumenterna. Och bör då människan lägga sig i det naturen skött i miljarder år? Ja, frågorna är givetvis många, men om ca. 10 år kan man tänka sig att detta blivit en del av ens vardag, och då kan det verka helt naturligt. Grönsakerna blir finare, godare, billigare och mer praktiska. Men många vill gärna dra slutsatsen redan nu, att detta bör stoppas på etiska grunder.

Kan man framställa DNA på konstgjord väg?

Man kan ju göra så mycket inom detta område, men kan man framställa DNA på konstgjord väg? Och skulle man i princip kunna göra en “konstgjord” människa?

Jag ska, trots att jag vet att detta låter långrandigt och krångligt, försöka berätta principen för detta.

Man har länge, ända sedan 70-talet, kunnat sammankoppla enstaka nukleotider så att man får korta DNA-kedjor. Men detta var en krånglig metod, som tog väldigt lång tid, och gav väldigt korta och ofullständiga DNA-kedjor. Men på senare tid har förbättringar skett. Man har utvecklat en automatiserad teknik som gör det möjligt att på enstaka timmar kunna tillverka kedjor som är upp till 200 nukleotider långa. Det finns nämligen en sorts “klisterenzym” som heter Ligas, vilken bidrar till att man kan sammanfoga små korta kedjor till långa. Med denna teknik har man byggt egna gener.

Sedan finns det en metod som jag tidigare har beskrivit, vilken kallas PCR-metoden. Men denna metod kan man “snabbkopiera” DNA i provrör, och få fram mångdubbelt fler. Man utgår där från en enda DNA-molekyl. När den värms till 90oC, bryts vätebindningarna mellan kvävebaserna, och på detta sätt separeras strängarna ifrån varandra. Därefter sänker man temperaturen och tillsätter enzymet polymeras samt råvarorna till DNA. Av dessa råvaror tillverkar enzymet nytt DNA med de ursprungliga strängarna som mallar. Detta upprepas om och om igen, och varje gång man värmer och kyler provet fördubblas strängarna. Denna metod har fått stor betydelse för forskningen där man framställer DNA från enstaka celler i sådan kvantitet så att de bättre kan studeras. Det är med denna metod man kan fastställa t.ex. bevis till brott med hjälp av bara en liten blodfläck.

Vad är fosterdiagnostik?

Ett väldigt omdiskuterat ämne inom gentekniken är den s.k. fosterdiagnostiken, metoden som gör det möjligt att fastställa mycket information från barn som bara är små foster. Detta innebär att föräldrarna långt innan barnet föds kan få information om huruvida barnet har anlag för några ärftliga sjukdomar, osv.

Man kan idag fastställa ett hundratal sjukdomar med hjälp av fosterdiagnostik, bl.a. om barnet kommer att få något handikapp, eller om det bär anlag för t.ex. cancer.

Det finns en rad olika metoder. Man kan ta fostervattensprov, moderkaksbiopsi, eller i vissa ovanliga fall blodprov från navelsträngen, något som undvik p.g.a. den stora missfallsrisken på ca. 5-10 %. Fostervattensproven är vanligast, och moderkaksbiopsi, så “odlar” man cellerna, för att sedan i stor förstoring kunna undersöka kromosomavvikelser. För att få fram ev. sjukdomar så kan man även göra biokemiska analyser på produkter från ämnesomsättningen hos fostret, och genom DNA:n kan man se sjukdomar som är ärftliga.

Då kommer vi till den etiska frågan. Är det verkligen rätt att låta ett barns liv kanske förspillas för att föräldrarna känner det övermäktigt att ta hand om ett utvecklingsstört barn? Eller är det alla föräldrars rättighet?

Men visst, fördelar finns.  Föräldrar kan ju faktiskt hinna förbereda sig mentalt för ett förståndshandikappat barn t.ex., så att det inte kommer som en chock.  Om man kan byta ut “sjuka” gener från ett barn, och därmed få det att kunna leva att helt normalt liv, så kan ju det anses som positivt.  Genom fosterdiagnostik så ska man kunna byta ut gener som medför ärftliga sjukdomar, vilket kan hindra spridning av dessa, och en person kan kanske i förväg räddas från en för tidig död, eller ett liv i plåga.

Men uppenbart är, att en förälder som får reda på att dess kommande barn har Downs syndrom, börjar tveka. Och även om de skulle älska det barnet lika mycket, så kanske det inte ges en chans!

Inom en inte alltför avlägsen framtid tror forskarna att vi ska kunna se om fostret har “negativa” anlag, t.ex. för kriminalitet eller alkoholism. Och då kommer frågan: Ska då föräldrarna kunna ta bort ett helt friskt barn, bara för dess anlag, trots att de planerat ett barn? Och är vi inte inne på lite fel spår då?

Man ska även kunna byta ut olika gener, så att föräldrarna i princip ska kunna bestämma exakt hur de vill ha sitt barn. Vidrigt säger vissa, bra säger andra.

För min personliga åsikt, se mina slutsatser!

Slutsatser

Ja, då har vi kommit fram till det ställe på uppsatsen jag alltid gillar mest, slutsatserna.

Eftersom att jag skrivit om så pass många ämnen förefall det självklart att jag skulle skriva en slutsats om varje ämne jag tagit upp.

Slutsats, Tillverkning av DNA på konstgjord väg, Hybrid-DNA-Teknik:

Forskningen gör framsteg, vilket jag uppskattar. Denna vetskap har gjort det möjligt att t.ex. hjälpa Polis i brottsutredningar och liknande, något som jag anser ha väldigt stor vikt i vårt moderna samhälle. Och dessa kunskaper ser jag som en av genteknikens främsta, just att man kan skipa rättvisa.

Jag har hört mardrömsberättelser på otillförlitliga sidor på Internet att man ska kunna tillverka människor helt utan föräldrar, en elitmänniska, men efter att ha forskat igenom detta ett litet tag fann jag att man inte kunde tro på allting som man fann. För att detta skulle vara möjligt så krävs betydligt mer framstående forskning, vilket jag uppskattar.

Detta är något jag uppskatta att fått reda på, då jag tycker att denna teknik är viktig att kunna grunderna i.

Slutsats, Kloning

Nu kommer vi till ämnet som är det absolut mest omdiskuterade i genteknikens historia, nämligen kloning.

Och det här tycker jag är något som kanske inte bör stoppas, men hållas på den nivå den är, med råttor.

Om vi ska börja med eventuella fördelar. Jag anser att det inte finns så många. Men en som jag kommit på är att man kanske kan rädda t.ex. utrotningshotade djur, genom att klona dem. Huruvida det skulle bli om inavel skulle inträffa kan man ju diskutera, som att få barn med sig själv…

Men hur moraliskt riktigt är det att framställa en kopia av någon annan? Barnet i fråga (om man skulle klona en människa) skulle först och främst vara en kopia av sin förälder, och skulle bara av det få enorma bekymmer. Han skulle antagligen tänka i hela sitt liv att han inte var en egen person, utan en kopia av en annan. Och hur skulle världen se ut? Detta är helt klart att skapa ett elitsamhälle, där bara de bästa räknas, för vem vill kopiera en “loser”? Framgångsrika människor skulle kopiera sig själva, för att deras kloner skulle bli framgångsrika, och då skulle vi få ett samhälle som kopierade sig generation för generation. Detta skulle skapa klasskillnader utan like, för det var ju bara de som hade pengar som kan göra de här sakerna. Och om jag blev klonad av t.ex. en far som var oerhört framgångsrik, och jag misslyckades, hur skulle det kännas? Jag tycker att man lägger sig i något som jorden hjälpt oss med i hela vår tidsålder, och det tycker jag att den ska få fortsätta med.

Och jag tycker också att varje livsform, i alla fall djur och människor, har rätt till sin helt egna unika genetiska uppbyggnad. Och att detta skulle vara ett framsteg, är jag inte så speciellt säker på. Jag tror, att om vi ska fortsätta att lägga oss i saker som vi inte egentligen har med att göra, så slutar hela vårt världssamhälle i ett enda stort kaos om, ska vi säga 200 år. En lång tid kan man tycka, men jämfört med de miljarder år vi levt här är den löjligt liten.

Detta är enligt mig absolut så oetiskt som det bara kan bli, och jag får helt klart ställa mig på någon motståndarsida till detta.

Slutsats, HUGO

Ja, forskningen gör framsteg. Och tur är väl det.

Ett projekt som detta måste jag nog säga att jag stöder. För jag anser det viktigt att veta saker om vår kropp och våra gener. För kan vi kartlägga oss själva, så kan vi hjälpa kommande generationer, genom att vi kan reda ut var t.ex. ärftliga sjukdomar ligger, för att sedan kunna på sikt utrota dem.

En grupp som denna kan ju trots allt betyda att vi får reda på saker som vi knappast skulle få reda på annars, och det är det jag tycker är huvudsaken.

Men visst finns det negativa aspekter också. För det kan ju anses fel att försöka till varje sätt att ta reda på hur livet sannorlikt ärr uppbyggt. Detta stämmer ju faktiskt oerhört sällan med hur man egentligen är. Även om man är född till snickare, så betyder ju inte det att man inte lika gärna kan bli fotbollsproffs, för att ta ett övertydligt exempel. Och är det kanske fel att försöka ta reda på allting? Man kanske inte borde lägga sig i naturens jobb?

Och ett par blå ögon förblir visserligen blå vilka uppväxtförhållanden man än har, men det finns ju saker runtomkring individen också. Och det är ju de som till allra största delen ger individen dess personlighet. Detta bör givesvis också belysas, men i stort sätt är jag FÖR projekt HUGO.

Vad är genterapi?

En av genteknikens fördelar är ju att förebygga och bota sjukdomar. Det är detta genterapi handlar om.

För med begreppet “Genterapi” menas att man kan föra över genetiskt material för att behandla en sjukdom, eller skadeade gener. Oftast när man ska föra över gener till mänskliga celler så använder man virus. Dessa virus kallas retovirus eller adenovirus, och har till uppgift att bära den aktuella RNA-strängen (RNA = Ribonukleinsyra, har till uppgift att överföra informationen i DNA till ribosomerna, där de olika ämnena DNA behöver förr att produceras finns). Dessa virus tar sig sedan in i cellerna, där RNA konvereras till DNA, för att sedan tas upp av cellens egna DNA-kedja. Men det finns andra sätt också. Ett är att använda s.k. libosomer. Dessa består av ett dubbelt membran av fett (lipidmembran) som kapslar in DNA. Lipidmembranen smälter samman med DNA och får på så sätt in DNA i cellen. Denna teknik användes till en början endast på lägre stående organismer, men nu på senare tid har man möjliggjort en teknik som gör det möjligt även på högt stående kreatur.

Denna teknik är väl utvecklad, men långt ifrån färdigutvecklad. Detta är också huvudanledningen till att försök inte gjorts på människor. Huvudproblemet är då att man har svårt att överföra generna till kroppen, och kontrollera hur många genkopior man överför, samt exakt var i arvsmassan de hamnar. Detta ska dessutom ske i rätt tidpunkt, och i rätt vävnad. Detta är en mycket komplicerad process. Ska man överföra gener till djur eller människor används virus, och hittills har man främst inriktat sig på att reparera genskador i benmärgens celler, då detta är det klart lättaste området att arbeta med.

Men väldigt viktigt är det, om ingreppet ska få någon som helst verkan, att man transplanterar generna till s.k. stamceller, dvs. celler som hela tiden bildar ny benmärg.

En viktig aspekt inom detta område har de senaste åren varit att försöka bota cancer. Ett sätt är att tillföra cancercellerna gener som gör att de känns igen av immunförsvaret, och ett annat sätt är att modifiera tumörceller som gör att de producerar gifter som dödar andra tumörceller. Sen finns det en tredje metod, som går ut på att tillföra de friska cellerna gener som skyddar mot cytostatika, cellgift.

Antagligen blir användningen av genterapi mycket begränsad en tid framöver, just på grund av de tekniska svårigheter detta innebär. Men att inom en snar framtid kunna konstruera celler som tillför t.ex. insulin till diabetiker, något som skulle innebära att man slapp en massa besvär. Man skiljer mellan ingrepp som görs på befruktade äggceller (somatiska celler) och på ingrep som görs på embryon eller befruktade ägg. Skillnaden blir att ingrepp på de somatiska cellerna endast påverkar individen, medan medan ingrepp på befruktade ägg eller embryon går i arv.

Vad är transgena djur?

När man flyttar en gen till en växt eller ett djur för att den/det ska få andra speciella egenskaper, kallas det att man genmodifierar en organism. När man gör detta på ett djur, för att det t.ex. ska få större muskelmassa, får man fram ett transgent djur, ett djur som blivit genetiskt modifierat.

De transgena djuren finns det många av, och de används. Framställning av transgena möss är vanligt för att de ska användas till forskning av mänskliga sjukdomar. Man har till den s.k. “Onko-musen” tilsatt gener så att den utvecklar cancer i högre grad än andra möss, alltså bra lämpad för vår cancerforskning.

Man har även t.ex. till kor förändrat i deras gener för att framställa läkemedel. Då har man tillfört gener som exempelvis tillverkar insulin i kons mjölk, för att ges till diabetessjuka. Detta blir ett mer naturligt insulin än det som går att framställa på konstgjord väg. I framtiden förväntas att djuren kan bli våra “läkemedelsmaskiner”, utöver dess uppgift som sällskapsdjur, då man kanske kan framställa mediciner på naturlig väg, i stället för att göra dem på ett laboratorium.

Ihärdiga försök görs idag på att försöka få fram grisar med samma immunförsvar som människan, och man försöker transplantera hjärnceller och bukspottskörtlar från djur för att försöka hitta ett motmedel mot t.ex. den idag obotliga Parkinsons sjukdom.

Ett annat känt fenomen är att behovet av organ för transplantation till svårt sjuka är betydligt större än utbudet. Kan man då få grisar att ha ungefär samma immunförsvar som en människa, så kan man ta organ från dem i stället, då ett närmast identiskt immunförsvar krävs. Grisar kan alltså i framtiden bli en sorts “organbank”, som alla människor har.

Majoriteten av folket är för liknande försök, då man ändå slaktar miljontals grisar varje år, så den etiska frågan är inte lika viktig här. Kan man få grisar att bli blodgivare tycker allmänheten att det kan vara bra.

Och visst kan transgena djur erbjuda en rad möjligheter att bota sjuka, men det finns stora risker också. Den största är väl problemen man har att överföra gener, då de ju måste fungera på exakt rätt sätt om de ska sättas i en människa. För skulle nåt gå fel, så kan risken finnas att en epidemi skulle bryta ut bland oss människor, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser. Många säger också att det finns en stor risk att t.ex. fiskars och fåglars arvsmassa skulle kunna sprida sig, vilket skulle kunna förorsaka en katastrof i längden.

Och ändrar man naturens gång för mycket? Eller är det bara en fortsättning på en förädling som människan hållit på med i tusentals år?

Arga reaktioner från bland annat kyrkan har väckts. De anser att människan springer runt och “leker gud”, och att det är etiskt väldigt fel att ändra naturens naturliga gång.

En begränsad användning skulle innebära att man går mycket försiktigt fram, försöker förutse och eliminera riskerna och använder tekniken endast för medicinskt bruk, och inte brukar denna teknik i ekonomiska eller livsmedelssyften.

Om man bestämde sig för att inte använda denna teknik alls, så betyder det att man helt tar avstånd från allt vad transgent heter, och låter Moder Natur sköta jorden som hon gjort i miljarder år. Detta i rädsla för att man ska föra djurs arvsmassa vidare i människor, och att det är fel att ändra i arters arvslinjer.

Men en sak måste man betänka. Detta löser inte några grundproblem. Vi måste fortfarande få i oss bra kost, och leva hälsosamt, då ett grishjärta aldrig gör dig friskare än vad ditt eget hjärta gör dig!

Slutsats, Genmodifierade varor

Det här är ett ämne som kommer närmare och närmare in i våra hem. Och frågan är om det inte är det här som står närmast på tur.

I tusentals år har vi ju som bekant sysslat med förädling av djur, något som förefaller helt naturligt enligt mig. Men nu har vi kommit till nästa steg, att genmodifiera vår mat. Och här tycker jag att en gräns måste sättas.

För jag tror inte att det skulle löna sig i längden att göra såhär med våra livsmedel. Visst kan köttet bli bättre, billigare och utan sjukdomar, vilket i teorin säkert skulle gynna oss.

Men jag tror, att om vi skulle införa allt för mycket av denna mat, så skulle detta system ta över, för att kanske på ganska lång sikt helt sluta med att använda normalt avlade djur. Då har vi förändrat hela systemet, och det är definitivt inte bra för vår fortsatta överlevnad. För tänk om något går snett? Då kan vi ha skapat ett helt “felaktigt” djur, som kanske inte kan klara sig själv, eller som är skadligt att förtära.

Då har vi på ett sätt kanske skrivit under vår egen dödsdom.

Men visst kan man hitta positiva aspekter. Dessa djur och andra matvaror blir ju både bättre och kanske också lättare att föda upp. Man kan tänka sig att man kunde göra en ko som åt hushållsavfall och inte behövde vara utomhus, vilket på ett sätt skulle underlätta, även om ett projekt som det naturligtvis inte skulle varken gå eller kunna genomföras. Och man kan ju också med genteknikens hjälp öka den fysiska hälsan hos människan, genom att skapa kalvar som inte kan få t.ex. Salmonella-smitta i sig.

Jag tycker heller inte att det är rätt att jämföra detta med vanlig avel. Där sker ju i alla fall allt på “naturlig” väg, och det skulle ju faktiskt kunna inträffa i naturen.

Men min definitiva slutsats måste ändå lyda att detta är etiskt fel, och att man endast kan genomföra de här sakerna på en del saker, kanske herbiresistenta grönsaker, eller fryståliga tomater.

Men det ska enligt mig ändå alltid finnas ett helt naturligt alternativ!

Slutsats, genterapi

Detta är ett ämne som livligt debatterats över hela världen, konsten att byta gener för att hindra eller bota sjukdomar.

Men trots det så tycker jag definitivt, att är det något inom gentekniken man bör satsa på, så är det genterapin.

För när det kan bli tekniskt möjligt att bota sjukdomar som Cancer och AIDS, så tycker jag att man bör utveckla den tekniken, för det måste väl ändå vara någonting som räddar liv!

Jag kan tänka mig en massa negativa saker med detta också, naturligtvis. Då kan vi som exempel ta den enorma osäkerheten som alltid finns där, och att tekniken idag inte är tillräckligt utvecklad för att göra några större ingripanden. Och naturligtvis finns risken alltid där, att man kan misslyckas, vilket kan få stora konsekvenser.

Därför tycker jag, att man bör spara lite grann med att införa några stora revolutionerande system. Kanske inte skynda så mycket, utan låta upptäckterna komma i den takt de kommer.

Slutsats, fosterdiagnostik

Nu har vi kommit till ett känsligt och mycket ovisst ämne, fosterdiagnostik.

Det finns en hel del både positiva och negativa saker man kan ta upp, och för att börja med de positiva;

Man kan säga att fosterdiagnostik kan vara väldigt bra om föräldrarna vill hinna förbereda sig, för t.ex. ett utvecklingsstört barn. Då kan de hinna fråga läkare och anhöriga frågor de inte hade hunnit fråga annars, vilket kan leda till att barnet får ett tryggt leverne redan från första början. Om man i framtiden skulle kunna byta ut “sjuka” gener från ett barn med en utvecklingsskada, så att barnet blev precis som alla andra barn, så skulle barnet känna sig mer som andra, och kanske bli lyckligare på det sättet. Eventuellt skulle man ju också kunna ta bort ärftliga sjukdomar, som skulle kunna ge barnet ett friskare liv, och det måste väl anses som bra.

Men de negativa aspekterna väger betydligt tyngre enligt mig. För vad ska egentligen föräldrarna säga, om de redan vid ett tidigt stadium får reda på att dess barn är utvecklingsstört? Jo, naturligtvis skulle de tveka om de skulle behålla barnet, och det skulle antagligen sluta med abort. För vem vill ha ett barn som inte är som andra? Det medför ju naturligtvis en väldig massa ansvar extra, och så jobbigt sen. Eller? Det finns ingenting som säger att en förälder någonsin skulle ha ångrat att de skaffade barn, bara för att barnet hade en utvecklingsskada. De skulle självklart älska sitt barn precis lika mycket som om det hade varit friskt. Men trots det tar de bort det, precis som om det inte skulle ha någon rätt att leva. Och då skulle antagligen alla utvecklingsstörda försvinna ur samhället, bortrensade.

Och då tycker jag att man har gjort en etnisk rensning, och att samhället blir ett samhälle där inte alla får plats, bara för att vissa har en sjukdom, och inte andra.

Skulle detta även fortsätta så till den milda grad att föräldrar väljer bort barn med astma, så har vi skapat ett elitsamhälle. Enligt mig får absolut inte något sådant hända.

Så fortsätt som det är idag, och behåll spänningen!

Slutsats, transgena djur

Här, precis som inom fosterdiagnostiken, finns både bra och dåliga saker, och dessa ska jag försöka peka på här.

För att sammanställa de bra sakerna: Här pratar vi ju först och främst ur medicinsk synvinkel. Jag tror, att det kan vara mycket bra att skaffa botemedel mot sjukdomar, t.ex. Parkinsons. Att man sedan gör detta med hjälp av grisar, tycker inte jag spelar någon större roll. Jag menar, att om de 3.5 milj. grisar som ändå slaktas i världen varje år kan hjälpa miljontals sjuka människor, så ska vi låta dem göra det. Djurförsök är måhända grymt, men så länge de inte är plågsamma, upplever knappast grisen det värre än en vanlig slakt, även om inte grisen vet det… Och att försöka framställa ett liknande immunförsvar hos en gris som vi har, ser jag som en positiv aspekt, även om riskerna finns där.

Men det finns ju en hel del negativt att säga också. Först och främst är det säkerheten. För katastrofen vore ju ett faktum om nu arvsanlag från djur skulle sprida sig i människor, och att vi inte märkte det förrän det var för sent. Då skulle vi kunna utrota hela vår art, på grund av några experiment. En annan sak att tänka på, är ju att man aldrig kan leva lika bra som om man har ett eget, friskt, hjärta. Och till det krävs sunt leverne och trygghet, för att nämna några saker.

Jag anser, att en tydlig gränsdragning måste komma in. För jag tycker inte att det är etiskt rätt att framställa livsmedel på ett orätt sätt, eller använda denna teknik endast ur ekonomisk synvinkel.

Däremot tycker jag, att denna teknik ska utvecklas och bli till något som vi verkligen kan ha nytta av. Men precis som med genterapi, så tycker jag inte att man ska jäkta fram, utan låta resultaten komma i den ordning de vill.
Källförteckning

Böcker och Tidsskrifter:

Nationalencyklopedin, band 7, 1992 Bra böckers lexikon, band 9, 1985 Naturkunskap kurs B, Henriksson, Anders, Gleerups 1996 Expressen, 4 mars 2000, “De äger rätten till våra gener” Vetenskapens värld, Människan

Uppslagsverk:

Nationalencyklopedin, band 7, 1992 Bra böckers lexikon, band 9, 1985 Compact 98, CD-ROM, 1998

Skolarbete:

Internet

Gentekniknämnden: http://www.genteknik.se

Genvägar: http://www.genvagar.slu.se

Jordbruksverket: http://www.sjv.se/genteknik/aktuellt

KF Provkök : http://www.kf.se/provkoket/tjana/genmod.html

Ica: http://www.ica.se/miljo/genteknik/genteknik.htm

Svenska kyrkans unga: http://www.svenskakyrkansunga.org/gen/etik.html

Djurförsök och genteknik: www.dd.chalmers.se/~f3aamp/gem40/djur/tilda.html

| Mer
Betygsätt Genetik


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Genetik eller som på något sätt är relaterade med Genetik.

Kommentera Genetik

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: Permission denied in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7

Warning: fopen(/var/tmp/.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7