.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Genetik

Ämne: Biologi, Forskning
| Mer

DNA-molekylen

DNA-molekylen är bäraren för arvet.
Modercellen kallas den “första” cellen, innan den delas till olika dotterceller. För att dottercellerna ska bli så lika sin modercell behövs molekyler som ger dem egenskaper som liknar moderns. DNA-molekylen finns i cellkärnan.

Bakterier har en lång cirkelformas DNA-molekyl, den kalals för kromosom och ligger fri (cellkärna saknas).
Eukaryoter har sitt DNA som ytterst tunna kromatintrådar i en cellkärna.
DNA-molekylen är uppbyggd på samma sätt till vilken organism som helst.
DNA-molekylen ser ut som en viras repstege (spiral). I spiralen finns det fyra kvävebaser:
A (adenin) – T (tymin)
C (cytosin) – G (guanin)
Ordningen mellan kvävebaserna kallas bassekvens. Det är den som gör varje DNA-molekyl unik. Bassekvensen är den samma i alla individens celler.

Människan är 98.6 % släkt med schimpansen.

Från DNA till protein

I början på jorden uppstod många olika celler, en del utvecklades vidare, ex det viktiga byggnadmaterialet PROTEINET. Proteinet fungerar som ett enzym (påskyndar kemiska reaktiner i celler och organismer). Protein är uppbyggt av 20 olika aminosyror, 8 av dessa är essentiella (livsnödvändiga). Bassekvenserna avgör hur aminosyrorna ska ordna sig i ett protein. Proteinbildningen äger rum i Ribosomerna.

Mitokondrierna (mtDNA) fungerar som cellernas kraftverk och levererar energi för att proteinbildningen ska fungera. De kan även bilda eget protein.

Gener

Arvsanlag = Gener.
Gener består av DNA. De är generna som berättar hur vi kommer se ut och vara. Ordet genetik betyder ärftlighetslära. Man definerar en gen som en bassekvens. Generna avgör vilka protein som ska bildas. Varke kromosom rymmer tusentals gener. Människan har 46 kromosomer och har ca 3 miljarder kvävebaser, vilket visar att människan har ca 35 000 gener.

Kromosomer

Varje individ har fått hälften av sin kromosomer från modern och fadern.
Homologa kromosomer menas med lika. De sitter parvis och kodar för samma egenskap. Allela gener betyder alternativa former av en viss gen. En kromosom kan vara dominant (AA) eller recessiv (aa). En egenskap som bygger på lika starka alleler (AA) eller (aa) kallas homozygot. Egenskap som innehåller både och (Aa) kallas heterozygot.
Kvinnor betecknas XX och männen betecknas XY. X är dominant medans Y recessivt eftersom den innehåller mindre gener.

Varje kromosom består av 2 kromatider. Kromatiderna hålls samman med hjälp av en punkt som kallas centromer. Den kan sitta imitten eller vid dess ände. Den hjälper kromosomerna att skiljas från varandra.

Vanlig celldelning eller mitos
Celldelning eller mitos är en del av cellcykeln.
Under mitosen delas en cell och det uppkommer 2 dotterceller som är genetiskt identiska med modercellen. Ibörjan är dottercellerna mindre än modercellen men de växer.
I modercellen finns et dubbelsträngande DNA som skiljer sig från varandra, varefter en ny sträng omedelbart växer ut. Momentet kallas replikation (fördubbling) och resulterar i 2 identiska DNA-molekyler. Resultatet blir två kromatider. Sedan reparerar den sig innan den ska införa nästa mitos.

Mitosen indelas i:
Profas, metafas, anafas och telofas.
Centriolerna befinner sig i var sin ände av cellen (som nord- och sydpol)

Reduktionsdelning eller meios

I könskörtlarna, äggstockarna och testiklarna förekommer både mitos och meios. Meios är en annan form av celldelning. Den halverar antalet kromosomer i de blivande könscellerna. Meiosen sker i samma fyra faser som mitosen men består av 2 delningar, meios I och meios II. I meios I sker ett utbyte (överkorsning) mellan fader- och moderkromatiderna och det blir en blandning. Meios I ger till resultat celler med ett halverat antal kromosomer. Cellerna har blivit haploida (n). Övriga celler är diploida (2n).

Sedan följer meios II som är samma som mitos. De båda haploida cellerna genom går en celldelning och får tillsammans 4 haploida celler. Tack vare överkorsningarna blir de genetiskt något olika varandra. Detta gäller bara hanar, hos honor bildar varje modercell bara ett ägg. Äggen har alltid X kromosomen. Hälften av spermierna får X och den andra hälften Y. Det befruktade ägget bli diploid.
Mutationer på gott och ont
Mutationer = förändringar av arvsmassan
De inträffar i både könceller (kan bildas cancer) och kroppsceller.
Man skiljer mellan spontana och framkallande mutationer. Spontana mutationer har hängt med i alla tider, det är en av orsakerna till evolutionen. Kontakt med kemiska ämnen och virus medverkar i både spontana och framkallande mutationer.
Oftast är mutationer negativa och leder till sjukdomar, missbildningar och andra försämringar. Orsaken är att en dominant allel (A) har muterats till en recessiv (a).

Celler har reparationsenzymer som i allra flesta fall rättar till fel som uppstått i arvsmassan. Större risk för mutation när man blir äldre och reparationsenzymerna blir svagare.

Mutationer är av 3 huvuslag:
Genmutationer, kromosommutationer och kromosomtalsmutationer.

Genetik, 2.6 out of 5 based on 21 ratings
| Mer
Betygsätt Genetik


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Genetik eller som på något sätt är relaterade med Genetik.

5 Responses to “Genetik”

  1. orjanlundkvist@telia.com on 06 Okt 2008 at 6:55 e m #

    Ni skriver fel om meios 1 och 2. Efter meios 1 bildas 2 diploida celler med en kombination av mammas och pappas kromosomer.
    Efter meios 2 bildas 4 haploida celler.

  2. jonas on 07 Dec 2008 at 9:53 e m #

    vad menas med genetik?

  3. george on 17 Maj 2009 at 9:14 e m #

    Genetik betyder ärftlighetslära.

  4. Oscar on 19 Sep 2010 at 7:58 e m #

    Hej. Gener> Minna mål är: Du beskriver hur en befruktning går till på cellnivå och hur celler är utifrån två genuppsättningar. Du berättar om arv och betydelsen av biologisk mångfald. Du beskriver hur cellerna fungerar.
    Du förklarar livsprocesserna i cellen. Du förklarar det genetiska arvet och den genetiska koden. Du kan använda dig av genetikens lagar.
    Skulle uppskata mer avancerat svar =) tack på förhand.

  5. Josef on 29 Sep 2011 at 4:20 e m #

    vad är det i cellkärnan som skiljer kropps- och könscellerna åt?

Kommentera Genetik

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2