.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Historisk ekonomi

Ämne: Ekonomi, Historia
| Mer

Uppgift1)

Jag tänker berätta om hur produktionssätten (dvs “tillverkningen”) av livsmedel har förändrats över tid. Vilken betydelse de olika tekniska framstegen har haft och ta med de 5 perioder som ingår i uppgiften etc.
Först så var det människor som kallades för Jägarna. De tillverkade redskap av sten, trä och ben. De levde av jakt, fiske och samlande. Så länge befolkningen i jorden eller världen var liten så levde de här typer av människor i rika naturtyper och arbetade inte så mycket, de levde i små grupper o.s.v. Afrika, Asien och Europa kallas för mellersta Östern. Jägarna hade svårt och fick problem med att försörja sig i vissa områden.

Det behövdes fler människor för jordbruket att utvinna allt mer från jorden och därför började människorna öka i antalet. När människorna blev allt mer och en del av de kunde samla på sig “Rikedomar” förändrades då samhället. Människorna fick lägga ner mer tid för att producera mer mat och på så sätt växte också jordbrukssamhället så att säga.När kvinnorna inte längre hade kontrollen över jordbruksarbetet förändrades deras sociala ställning, eftersom mycket av makten över jord och djur hamnade hos männen. Kvinnors roll blev mindre och istället fick de arbeta med matlagning, barnanpassning och att spinna och väva.

Eufrat, Tigris, Nilen, Indus, och Huang He är världens fem största floder. Några av De första samhällena i världen uppstod kring de här 5 största floderna. Eufrat är en flod i nuvarande Irak, där den tillsammans med floden Tigris bildar ett område som i antiken var känt som Mesopotamien. Alltså “landet mellan de två floderna” på grekiskan.

I mesopotamien vid Eufrat och Tigris fanns det rika jordbruksmarker. Människorna byggde då enkla bevattningsanläggningar, konsekvenserna blev att skördarna blev rikliga och befolkningen växte. Det kostade också mycket möda, dessutom så var det viktigt att människorna samarbetade. På 3000 talet f.kr. började människor kring dessa floder samarbeta för att genom dammar och bevattningskanaler få kontroll över floderna så att de skulle undvika katastrofer, som översvämmningar. De som kontrollerade var härskare med stor makt och prästerna som såg till att arbeten blev gjorda. Man kunde då få flera skördar varje år och på detta sätt växte eller utvecklades ekonomin starkt.

det var ett grupp folk som kallades för sumererna. De var bara ett av flera folk i Mellanöstern som vid olika tidpunkter härskade i Mesopotamien. Dessa folk mot slutet av 3000 talet f.Kr. odlade olika sädeslag, grönsaker, rotfrukter, lin, bomull och dadlar. De födde upp får, getter, nötboskap, svin och fåglar. I stadstaterna uppstod en social skiktning, alltså förändrades hela samhället. Människorna föddes in i olika sociala grupper och levde där hela sina liv. Men efterhand så togs ledningen av ett gudomligt kungadöme. Kungen som hette Faroa, sågs som en gud. Han gjorde att det blev en balans mellan naturen och samhället. Bönderna kunde betala skatter till Faroa och inte som tvångsmakt som i Mesopotamien behövde byggas upp.

Framåt 4000 f.Kr. började människorna i sydskandinavien att odla jorden. kunskapen om jordbruk spred sig från Balkan. Från Skåne spred sig också jordbruket snabbt norrut genom Skandinavien. Fram mot 3000-talets mitt började byggas Megalitgravar och därför gav blandekonomin ett överskott.Detta period kallas för Bondestenåldern. Under Bronsåldern 1800-500 f.Kr. ökade befolkningen starkt i Skandinavien och jordbruket blev efter hand viktigare. Sen kommer Järnåldern, det var ungefär 500 f.Kr. då järnåldern börjar i Norden. Kunskapen spred sig snabbt genom Sverige och de Nordiska bönderna kunde framställa järn. Här fanns gott om myrmalm, och bönderna lärde sig att framställaverktyg och enkla vapen.

I Europa omkring år 600 så bodde mindre än 20 miljoner männsikor. Men när tiden hade passerats under dem oroliga århundradena efter romarrikets fall så började befolkningen öka igen. Det var ett sådant militärt och politiskt system som kallades för Feodalismen, som växte fram i Karolingerrikets kärnområde under 800 – och 900 talet. Det feodala samhället liknade en pyramid med kungar och kejsare i toppen och bönderna som den breda basen. I början var jordbruket primitivt alltså outvecklad och avkastningen var också låg, så småningom utvecklades det och därmed ökade befolkningen. Det viktiga orsaken till varför befolkningen ökade var att klimatet blev varmare, särskilt i norra och västra europa där tillväxten var starkast. Människornas liv blev också tryggare när iden om den så kallade gudsfreden fick sitt genombrott och den feodala systemet utvecklades. Också spelade jordbruket en stor roll i detta sammanhang.

Så under Högmedeltiden (1000-1300) gjordes stora framsteg inom jordbruket. Bönderna kunde med hjälp av hjulplog och kragsele på djuren bearbeta jorden effektivare. Dragdjuren var oftast oxar men sen kom hästar eftersom de var starkare och uthålligare. Man gick från tvåskifte till treskifte på så sätt ökade också åkerarealen genom att man odlade upp ny mark. Samtidgt som jordbruket blev effektivera ökade också befolkningen kraftigt. Under medeltidens början hade Handeln nästan upphört i Europa norr om Medelhavet. Men på 1000 talet tog handeln fart eller kom igång igen. Det bildades större städer runt borgar, kloster och kyrkor. Ett bra exempel är den stad som heter Brugge i nuvarande Belgien som utvecklades. I England och Wales byggdes över hundra städer mellan 1066 och 1190, i tyskland var de mångdubbelt fler. Det började finnas varor att handla med , kyrkan och stormännen kunde betala dyrt för de fina varor. Genua, Florens och Venedig i Norditalien blev viktiga handelsstäder för exklusiva varor från Orienten, medan det tyska handlesförbundet Hansan transporterade gods som fisk, salt och järn över haven i norr. De flesta rikare städerna bröt sig själva eller blev fria från feodalismen och styrde sig själva. Alltså blev de oberoende emot länsherren.

Sen under andra hälften av 1200 talet ökade befolkningen så mycket att nästan all jord var tagen i bruk. Det blev mindre gödsel, balansen mellan åker och änger försämrades genom att man lät dem breda ut sig, avkastningen blev sämre. Flera svältkatastrofer dök upp över kontinenten, bland annat därför att klimatet blev kyligare igen också missväxt. Det var alltså redan en försvagad befolkning som drabbades när digerdöden (pesten) år 1346 nådde europa. En tredjedel av befolkningen dog. Men de som överlevde fick det bättre. Alltså bristen på arbetskraft gjörde att lönerna steg. Bönderna gjorde uppror och kunde tvinga bättre villkor på godset. Perioden kallas för Senmedeltiden (1300-1500).

Det gamla samhällets höjdpunkt och sammanbrott uppträde vid 1700-talet. De flesta som levde på den Europieska landsbyggden på 1700 talet, upplevde säkert att livet gick upp och ner det mesta som neråt, alltså utan någon utveckling. Sen började hända saker. Åkrarna producerade alltmer livsmedel och antalet människor ökade också i antal. Under 1700-talet lyckades många storgodsägare lägga beslag på stora jord arealer för eget bruk. Många godsägare hyrde ut jorden till de speciella företagare som använde sig av anställda jordbruksarbetare och investerade i nya redskap och nya metoder. De ville göra vinst helt enkelt. På så sätt satsade många på att odla foderväxter som det heter, så att de kunde hålla flera djur och få mer gödsel. Också genom att växla grödor på fälten behövde de inte ligga i vila vissa år, och genom gödseln ökade skördarna. Särskilt nyhet var Potatis som fick allmän spridning i Europa under andra hälften av 1700-talet. Drillplog för utsäde och gödsling byggdes år 1745. teknikens landvinningar utnyttjades alltmer inom jordbruket. Redskap, maskiner och vagnar tillverkades dessutom alltmer järn vilket ökade produktiviteten. Befolkningen ökade/växte genom att man förbättrade möjligheterna för att kunna överlvea/försörja sig vilket gjorde att fler människor överlevde. Många blev mätta av jordbruket och tillväxten inom hemindustrin speciellt textiltillverkningen skapade också bättre överlevnadsmöjligheter. Dödligheten minskade också. Den ekonomiska utvecklingen gjorde också att bönder lärde sig
läsa och skriva. Alltså en allt större delen av det “tredje ståndet” lärde sig läsa och skriva.

I slutet av 1700 talet började den Industriella Revolutionen i Storbritannien. Där fanns både kapital, arbetskraft och en marknad för det nya produktionssättet, som byggde på produktionen av varor med hjälp av maskiner och de arbetare som var anställda. Det var ju textilindustrin, där uppfinnigar av mekaniska maskiner för spinneri och vävning öppnade för fabrikstillverkning. En viktig förutsättning var också att energiförsörjningen och transportsystemet ändrades. Uppfinningen av ångmaskin spelades här en avgörande roll. Tidens viktigaste energikälla var stenkolet, och vid gruvorna kom ångmaskinen för att pumpa upp vatten och hissa upp kolet. Men ävnen fabrikernas maskiner kunde drivas av ångmaskiner, och detta gjorde att människor blev oberoende av vattenkraft när industrierna lokaliserades.

Till slut så satte man hjul på ångmaskinen och fick ett lokomotiv-kraftkällan vid den industriella revolutionens viktigaste transporttekniska landvinnnig, järnvägen. Människornas sättet att arbeta och leva förändrades väldigt mycket genom eller på grunda v den Industriella Revolutionen. De fattiga lämnade jordbruket och livet i by och samlades i städernas fabriker och arbetsområdet. Där var villkoren för arbete ofta svåra, ohälsosamma och otrygga, inte minst för kvinnorna och barnen, som under industrialismens början gick lätt att styra och som utnyttjades som billigt arbetskraft.

Den andra fas i den industriella revolutionen inträffade udner perioden mellan 1830-1870.
År 1784 lyckades man genom den så kallad puddelprocessen tillverka smidbart järn med stenkol i stället för dyrt träkol. När järntillverkning steg, ökade efterfrågan på stenkol vilket gjorde att man ställde krav på förbättrade och biligare transporter för kolet. Omkring år 1815 lylyckades några engelsmän sätta ångmaskiner på hjul och driva de framåt. Dess utveckling öppnade nya möjligheter. Det byggdes också de första Järnvägslinjerna t.ex. mellan Manchester och hamnstaden Liverpool. Under 1830 fick det nya transportsättet sitt genombrott. I Tyskland, Frankrike och USA var utvekclingen snabb. Några år sedan började ånfartyg konkurrera ut segelfartygen. I Tysklnad år 1834 bildades en tullförening som låste många av transportsytemets problem. År 1850 flerdubblades kol och tackjärnsproduktion inom tullföreningens stater. Det bildades ett nära samarbete mellan universiteten och industrin. De tyska arbetarna fick den högsta läs och skrivkunnighet i världen. Det skulle ge den tyska industrin viktiga fördelar mot slutet av århundrade (seklet). Så tack vare universitetens forskning utvecklades den kemiska industrin snabbt och man kunde då sälja en rad nya varor som: parfymer, färgämne, plaster, apoteksprodukter, sprängämnen och gödningsämnen. Elektricitet och olja började användas som energikällor och uppfinningar gjorde det ännu bättre för människors sätt att leva. Vetenskapen fick en ökad roll då det gällde att ta fram ny teknik, nya produkter, och nya arbetsmetoder.

Fas tre i den Industriella revolutionen kallas för stålåldern. De nya metoder för ståltillverkning öppnade stora möjligheter. Bättre maskiner gjorde att verkstäderna kunde tillverka exakt likadana delar i stora mängder och som kunde börja användas inom vapen, lok- och bilindustrin. Järnvägarna byggdes billigare och bättre. Stora stålkonstruktioner i form av broar, byggnader och fartyg kunde byggas. Det var år 1889 när Eiffeltornet byggdes till exempel.
Det som orsakade det industriella genombrottet i Sverige under 1850-talet var en ökad efterfrågan, inte någon ny ide eller teknik som man tidigare ansett som den viktiga orsaken. Från 1870-talet hände en en industriell tillväxt i Sverige som fick en väldigt viktigt betydelse för samhället. En stor verksamhet för investering inleddes inom industrin och i bostads- och järnvägs-byggandet. En ökad jordbruksexport börjades, och en stor ökning i kapitalvaru-industrins produktionsvärde (maskiner, utrustning m.m..). Det var en kraftig utländsk efterfrågan på svenska exportvaror som gjorde det möjligt för denna utveckling. Järnindustrin blomstrade genom den ökande efterfrågan på svensk järnmalm från delar av Europa som också höll på att industrialiseras. I mellansverige fanns företag som Sandviken, Uddeholm, Domnarvet och Fagersta inom järn- och stålproduktionen. Järn och skog var de två faktorer som mest bidrog till landets ekonomiska utveckling under denna perioden.
Uppgift 2)
I den här uppgiften så ska jag försöka berätta hur olika ekonomiska system har påverkat människan, hitta likheter och olikheter. De ekonomiska förhållande och kampen mellan de rika och fattiga.
Det vi kallar Antikens Grekland grundades på 700 talet f.kr.storhetstiden var på 400 talet f.kr.det som har gjort Antikens grekland så berömd är teatern, demokratin, idrotten, sagorna och gudarna. Grekland var aldrig ett enat rike utan det bestod av en rad stadstater. En stadstat bestod oftast av en stad och det som fanns runt den.I Antiken så hade man eller delade människor i fyra olika klasser, nämligen: överklassen, medelklassen, nedre klassen och slavar. Den övreklassen spenderade sin all tid åt, krig, staten, litteratur och filosofi dessutom var de medborgare. De medelklassen var inte kvalificerade för att vara medborgare i Aten och de arbetade som handelsmän och hantverkare, betalade stora skatter o.s.vI Athen hade man ett demokratiskt samhälle där man fick rösta. De som inte fick rösta och räknades inte som medborgare var kvinnor, slavar och invandrarna. Rom och grekland var de första slavsamhällena i historien. I Grekland från 500-talet och i Italien från 200-talet f.Kr. ersatte slaveriet andra former av beroende arbetskraft. Det fanns tre miljoner slavar under Caesera tid. En slav var bara en egendom som ägaren kunde göra vad de ville med. Slavarna var oftast krigsfångar och offer för det så kallad plundringståg. Det goda tillgången på arbetskraft gjorde att utvecklingen inom jordbruk stannade av. Den teknologiska utvecklingen stod i stort sett stilla under hela antiken i alla fall i rom. Muskelkraften var den helt dominerande energikällan under antiken. Vissa slavar användes av staten, de byggde upp Roms infrastruktur d.v.s. genom att anlägga vägar,broar och akvedukter etc. detta gjorde att rom blev rikare eftersom utbyggda vägar ledde till att man kunde bedriva handel lättare och på flera ställen. Roms inkomster steg eftersom mer handel ledde till fler tullar vilket var bra för staten. Rom expanderade hela tiden ekonomiskt sett, men en ekonomisk expansion leder nästan alltid till inflation coh det var det som hände när Rommarriket delades upp i Västrom respektiv östrom. Som sagt så var bra infrastruktur viktigt för Rom ekonomiskt sett men också för transport av trupper till de områdena som var darabbades av krig på ett effektivare sätt. Att Armen ska kunna ta sig fram snabbt var väldigt viktigt på så sätt växte också ekonomin.
Sen kommer vi fram till den muslimska världen som under medeltiden var liksom rom ett slavsamhälle, men formerna var mycket olika. För det första så var köpmännena ekonomiskt ledande i städerna och hade ingen politiskt makt alls. Det var de ämbetsmännen och de högsta militärerna som hade makten etc. Enligt Sharia, den islamiska rätten, kunde inte en muslim göras till slav. Slavarna användes i första hand i hushållen och i armen alltså som soldater. Från och med 800-talet bestod de elittrupperna i de muslimska länderna för det mesta av slavar, särskilt turkar. De flesta slavar gick över till Islam och deras barn blev fria, kvinnorna isolerades och fick stanna hemma som i grekland och roma. Den muslimska värdlen var ocksåen stadskultur till skillnad från medeltidens europa. Bönderna bidrog med mat och skatter. Skattetrycket och arrendetrycket på dem var mycket tungt. Jordbruket utvecklades mycket liten i likhet med Antiken och de tekniska nyheterna var också få och kan inte alls jämföras med vad som hände i europa under medeltiden. Efter denna tid utvecklades feodalismen under 700-900 talet. Feodalismen betyder att en kung delade upp sitt rike till olika adelsmän eller stormän genom att svära kungen en trohetssed blev vasaller under kungen. Bönderna hade väldigt låg status jämfört med godsherrar och riddare. Det var bönderna som försörjde de övre delarna i den feodaliska samhället eller pyramiden. Bönderna var livegna bönder och inte slavar vilket betyder att bonden hade sin egen mark som han brukade och ett eget hem. Den livegne kunde inte köpas eller säljas jämfört med Antiken. Han hade rätt att bruka den gård han satt på, och han kunde lämna den i arv till sin son. Men den livegne fick inte flytta från sin gård utaan tillstånd, och hans dotter inte fick gifta sig utan att betala en avgift till godsherren. En ideologi växte fram och som bestod av tre stånd, nämligen: “de som ber”, “de som strider” och “de som arbetar”. De här tre stånden hade olika representanter som delade makt med kungen. T.ex. kunde de här bestämma skatter och stifta lagar. Och kungen kunde vinna mer makt genom att ta skatter och betala soldater och ämbetsman.
Under 1700 talet bestod 75% av Sveriges export av en enda vara nämligen stångjärn. Det var stänger av smidbart järn som kunde användas för tillverkning av knivar, plogar, ventiler, spik, hjulbeslag, hästskor och spader. Efterfrågan var väldigt stort och järnbruken var helt beroende av landsbygden och av bönder för att kunna hålla igång sitt smide. Under 1700 talets mitt blev det allt svårare för bönderna att öka sin arbetsinsats. Bönderna blev mindre beroende av extrainkomster från bruksarbetet dels att de började säga emot brukens privilegier p.g.a. all starkare ställning både ekonomiskt och politiskt. Det gjorde det svårt för de industriella utveckling. Trots att man hade tillgång till kapital och stigande efterfrågan stannade av industrin. Orsaken var att järnbruken var beroende av träkol och ved. Bränslet måste till stor del tas ur böndernas skogar, som järnbruken hade svårt att komma över. I Storbrittanien experimenterades fram förbättringar av spinnrocken och vävstolen. På 1730 talet infördes “den flygande skytteln” som gjorde att en vävare kunde tillverka dubbelt så mycket tyg på samma tid. På 1760 talet infördes en ny maskin “Spinnig Jenny”. Nu kunde man spinna tio gånger så snabbt som med den gamla spinnrocken. De här drevs med muskelkraft, men 1771 konstruerades en ny vattendriven spinnmaskin som ersatte muskelkraften med ett vattenhjul. Detta gjorde att produktionstakten ökade mycket snabbt och bidrog till den industriella utvecklingen. Jag håller med Karl marx att det är de ekonomiska förhållandena och kampen mellan fattiga och rika som driver fram förändringar i olika samhälle.
Sverige slutade spela som en stormaktsroll när de förlorade Finland i krig år 1808-1809. 1800 talet kom istället att karaktäriseras som fredlig och ekonomisk utveckling. Jordbruket moderniserades genom skiften och nya odlingsmetoder, och hemslöjden växte. Under Karl XIV Johans regeringstid infördes en politik som var konservativ men på 1840 talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen besluttade om allmän folkskola och näringsfrihet. Det var år 1865 när ståndsriksdagen avskaffades och ersattes av tvåkammarriksdag. Denna reform betydde en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en överklass och i den andra kammaren dominerade bönderna. Kvinnans ställnig under 1800 talet blev alltmer debatterad. Eftersom kvinnorna var omyndiga och hade en arvsrätt som var begränsad. När samhället moderniserades då förändrades också förhållandet eller skillnaden mellan män och kvinnor, alltså mellan könen. I arbetarklassen blev familjförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjens försörjning i bondesamhället. De liberala reformen vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet. Men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.
Under slutet av 1800 talet blev folkrörelserna, frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen ett nytt inslag i det politiska och sociala livet i Sverige. I deras samlingslokaler spreds Demokratiska tanke och arbtessätt. Politiskt viktigast var arbetarrörelsen. Det var då år 1880 när det Socialdemokratiska arbetspartiet (SAP) bildades och 1898 slöt sig samman fackföreningarna runtom landet i Landsorganisation (LO). Arbetsgivarna ville först inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd sina anställda bli medlemmar. Men efter en period ordnades förhållanden mellan parterna på arbetsmarknaden o.s.v. lite kort om slaveriet i Sverige. Visst finns slaveriet kvar i olika delar av världen. Enligt FNs beräkning är det 13 miljoner slavar runt om i världen. T.ex. idag kallas slaveriet för trafficking och människohandel. I andra länder är det Många fattiga arbetare där de inte kan betala av sina skulder och förblir slavar. Men genom att vi ser och har lärt oss i historien kan vi också bekämpa slaveriet och avskfaffa den helt.

mina åsikter:

jag tycker nu att historien är ett väldigt intressant ämne eftersom jag har lärt mig hur saker och ting var från början. Hur allting börjades när människorna t.ex. homo sapiens sapiens alltså “människan som vet att hon vet” utvecklades. Olika tider och epoker från Bondestenåldern till Medeltiden. Jag har lärt mig Hur människornas situation var, hur det har förändrats över tid och hur jordbruket har moderniserats med hjälp av nya teknik, alltså de tekniska framsteg och uppfinningar som jag har nämnt i min uppsats ovan. Jag har själv bott i Indien och människornas levnadssätt har inte förändrats, inte som Sverige eller andra Europieska länder. Det är fortfarande muskelkraften som är den dominerande energikällan. Jämställdheten är inte lika, det är män som bestämmer, kvinnor stannar hemma och passar barn, städa och laga mat., typiskt exempel. Men de har rösträtt och förhoppningsvis kommer landet att moderniseras. Ekonomin är inte lika stabilt p.g.a. den stora befolkningen o.s.v.
jag fick läsa många sidor och jag har njutit av varje sida, det var roligt att läsa också om Arabvärlden om vår profet “Muhammed” som var köpman, det visste jag inte att han var köpman och framträdde i mekka år 610. jag skulle vilja gärna veta om varför det inte finns någon bild på vår profet muhammed och vad det kan bero på? Han föddes ju år 570 e.Kr. och dog år 632 e.Kr.

Navid Kazemyar


Historisk ekonomi, 2.8 out of 5 based on 33 ratings
| Mer
Betygsätt Historisk ekonomi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Historisk ekonomi eller som på något sätt är relaterade med Historisk ekonomi.

One Response to “Historisk ekonomi”

  1. Rebecca on 30 Maj 2010 at 4:18 e m #

    Bra jobbat!

Kommentera Historisk ekonomi

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2