.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Humanbiologi

Ämne: Biologi, Hälsa
| Mer

HUDEN

Huden är kroppens största organ och väger ca 5 kg på en vuxen människa.

Huden skyddar oss för yttre påverkan dessutom är den viktig när kroppen reglerar sin värme- och vätskebalans. För att vår kropp ska bilda D-vitamin, behöver huden vara i solljus.

Vår hud är indelad i 3 lager: Överhuden, läderhuden och underhuden.

ÖVERHUDEN

Det yttersta lagret på huden kallas överhuden. Den bildar ett mycket effektivt skydd med ett lager på ungefär 0,05-0,5 mm tjockt. På hälen är överhuden mycket tjock men på ögonlocken är den väldigt tunn. Allra längst ut på överhuden finns det ett lager som kallas hornlagret. Detta är ett lager av döda platta celler och de cellerna innehåller ett hårt hornämne som kallas keratin. Hornlagret skyddar huden mot stötar och gör huden nästan vattentät, samt ser till att inga bakterier och kemikalier kommer in i kroppen.

Precis under hornlagret ligger tillväxtlagret, där det hela tiden bildas nya celler eftersom cellerna i hornlagret nöts bort. Vi ömsar och får ny hud hela tiden.

Längst ner i överhuden har vi pigmentceller, som har i uppgift att göra kroppen brun när vi solar, ungefär som ett solskydd. När pigment bildas ojämnt i huden får vi fräknar. Fräknarna syns mer efter solning och är vanligast hos rödhåriga människor.

LÄDERHUDEN

Läderhuden som finns under överhuden, är 1-4 mm tjock och uppbyggd av starka fibrer. Unga människor har smidig och stark läderhud medan äldre människor har svagare och skrynkligare läderhud. Det är läderhuden från djur som används när man gör läder och skinn. I läderhuden finns det väldigt mycket talgkörtlar, blodkärl, nerver, känselkroppar och svettkörtlar. Talgkörtlarna bildar talg och gör huden mjuk. Svettkörtlarna utsöndrar svett genom små öppningar i huden som kallar porer. För det mesta består svett av vatten och salter och svetten är luktfri. Det är först när den kommer i kontakt med bakterier den börjar lukta. Det brukar oftast hjälpa att skölja av sig med vatten för att bli fräsch.

I läderhuden finns också hårresarmuskler som reser håren på kroppen när vi är rädda, fryser eller ryser.

Mu=hårresarmuskel

Huden är vårt allra viktigaste känselorgan.

Det finns väldigt många olika känselkroppar där, vissa känner av värme andra kyla och några smärta.

Det som känselkropparna gör när de känner av något skickar de nervimpulser genom ryggraden till hjärnans känselcentrum.

Ju flera känselkroppar som reagerar, desto starkare blir upplevelsen.

Ett exempel på detta är till exempel att om du ska bada i en pool, och du först känner med handen så kan vattnet kännas jätte kallt när det är lagom varmt.

UNDERHUDEN

Underhuden som ligger under läderhuden lagrar det mesta av vårt fett i fettceller. Allt fett bildar isolerande lager som skyddar mot till exempel kyla.

Tjocka människor har tjockare underhud än magra.

Underhuden är också ett skydd för under liggande organ.

Underhuden har en lösare bindväv än läderhuden och den är inte skarpt avgränsad från läderhuden. Håret på koppen bildas i hårsäckarna som ligger i början av underhuden.

I underhuden ligger vener, artärer och nerver som förgrenar sig upp i läderhuden.

Till huden hör också hår och naglar, som är förhornade överhudsbildningar

SKELETTET

Vårt skelett innehåller ca 200 ben av olika slag och har till uppgift att ge kroppen staga och skydda inre organ.

Skelettbenen har en yttre hård och kompakt yta och ett inre mjukt, poröst innehåll. Inuti benet finns det röd och gul benmärg. I den röda benmärgen så bildas det blodkroppar, medan det i den gula märgen nästa bara finns fett.

Benet innehåller benceller som ständigt arbetar med att bygga upp eller bryta ner benet. De ämnen som bygger upp skelettet är proteiner, kalcium, magnesium och fosfor.

Runt benen ligger det en hinna, benhinna, som har blodkärl. Dessa blodkärl ser till att bencellerna får näring. I benhinnan finns det också gott om nerver och därför gör det ont att bli slagen på skelettbenen.

Det finns långa, korta och platta skelettben. Exempel på långa är lårben, skenben och överarmsben. De korta benen är de vi har i händer och fötter. Skallen, skulderbladen och bäckenet tillhör de platta skelettbenen.

När två eller flera skelettdelar möts, bildas en led.

Leden gör så att skelettben hålls ihop och kan röra sig i en speciell riktning.

En led innehåller alltid ett ledhuvud och en ledpanna där benändarna är täckta av en hinna av brosk. I springan som bildas mellan benen finns det ledvätska, som smörjer ledytorna så de lättare glider mot varandra. Runt lederna finns det starka band som håller ihop benen. Dessa band kallas för ledband eller ligament.

I några leder så passar inte benändarna ihop så bra, och därför finns det en menisk eller en disk inskjuten i ledspringan.

Skillnaden på en disk och en menisk är att disken avdelar leden helt och menisken bara delvis.

Vi har 3 olika sorters leder. De är kulled, gångjärnsled och vridled. Kulleden gör så att benen kan röra sig i maximalt antal rörelseriktningar. Vi har kulled i axel och i höft.

Gångjärnsleden gör så vi kan böja leden upp och ner, och de finns i armar, fingrar och tår. Vridleden gör så att vi kan vrida i leden. Vridleder finns i nacke och i armbåge.

Ryggradens delar är kotor och diskar, och denna uppbyggnad ger ryggen stor rörlighet. Ryggraden är indelad i halskotor, bröstkotor, ländkotor samt korsben och svansben. Ryggraden är svagt s-formad vilket gör att den är stötdämpande och skyddar skallen.

Ryggen kan skadas om vi lyfter fel eller för tunga saker. Diskarna kan då hoppa ut och trycka på nerver som finns mellan koterna. Detta kallas för diskbråck.

Rörelse och träning är bra för ryggen medan tobak kan skada ryggmuskler och diskar.

MUSKLERNA

Vi har 3 olika sorters muskler i kroppen.

Det är skelettmusklerna, de glatta musklerna och hjärtmuskeln.

Hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur och glatt muskulatur

SKELETTMUSKLER

Skelettmusklerna i kroppen är ungefär 700 st, och de påverkas av vår vilja. Det är dessa muskler som gör att vi kan röra på olika delar av kroppen, genom att de är fästade på skelettet.

Vi har både böjmuskler som böjer en led, samt sträckmuskler som sträcker ut leden. En böj- och sträckmuskel samarbetar, då en jobbar så slappnar den andra av. Om en muskel ska böja eller sträcka en led, måste den sitta fast på båda sidor om den leden. Det gör den med en kraftig sena i varje ände av muskeln.

En skelettmuskel består av många muskeltrådar, fibrer, som i sin tur är hopbuntade muskelceller. Varje muskelcell består av ännu tunnare proteintrådar, fibriller. Det finns 2 ämnen i fibrillerna, som gör så att muskeln kan sträckas ut eller dras ihop. Längs muskelcellerna finns det blodkärl som ger dem energi.

Vår skelettmuskulatur utgör ca 40-50 procent av hela kroppsmassan och skelettets muskler finns över hela vår kropp, i olika form och storlek.

GLATT MUSKULATUR

Den glatta muskulaturen har vi i magsäcken, tarmarna, blodkärlen och inälvorna. Vi kan ej kontrollera den glatta muskulaturen med vår vilja.

Muskelfibrerna i den glatta muskulaturen saknar tvärstrimmighet, till skillnad från skelettmusklerna och hjärtmuskeln. Detta beror på att fibrillernas 2 ämnen är färre och därför ser det inte tvärstrimmigt ut.

HJÄRTMUSKELN

Den sista muskelsorten är hjärtmuskeln. Den är också tvärstrimmig men har en annan utformning än skelettmuskulaturen. Hjärtmuskeln kan man inte styra med viljan. Hjärtats muskel styrs av elektriska signaler, som skickats till den.

Hjärtmuskeln

Kondition är ett mått på musklernas uthållighet.

Musklernas uthållighet beror på, hur mycket syre de kan ta upp från blodet. När vi tränar behöver musklerna mycket syre. Det är genom träning som musklerna blir bättre och bättre, på att ta upp syret från blodet. Det bildas då fler små energiverk i muskelcellerna, som kallas för mitokondrier.

I mitokondrierna sker förbränningen som frigör energi.

Om man tränar hårt och regelbundet kan mitokondrierna tredubblas, i de muskelceller som tränas.

Om man får bättre kondition så ökar syreupptagningsförmågan.

Kondition är en färskvara och man behöver träna regelbundet för att hålla den uppe.

Doping är när man använder ett medel för att kunna öka sin prestationsförmåga, till exempel när man vill vinna en springtävling.

Man kan dopa sig genom bloddoping. Då tappar man ut ca en liter av sitt blod och väntar några veckor. Då har det kommit nya röda blodkroppar och ersatt de i blodet man tog ut. Om man nu sprutar in det sparade blodet igen, så får man flera röda blodkroppar, som transporterar syre i kroppen. Detta ger då en större prestationsförmåga.

Ett annat sätt att dopa sig på, är att ta konstgjort manligt hormon. Detta heter anabola steroider och när det används, byggs musklerna upp snabbare.

Förmodligen dopad man…

BLODET

Vår kropp har ett blodomlopp, som ser till att det kommer ut näring och syre till alla celler.

Hjärtat är själva pumpen som får blodet att cirkulera runt. Från hjärtat pumpas syrerikt blod ut i stora blodkärl, som kallas artärer.

Det är denna “artär-pumpning” som man känner som pulsen.

Pulsen kan man känna på halsen eller baksidan av armen.

Artärerna delas sedan upp i miljontals små kärl, som heter kapillärer.

Det är i kapillärerna som syre och näring passerar över till cellerna från blodet. Det är också i kapillärerna som cellernas avfall tas upp av blodbanan.

De små kapillärerna samlar ihop sig till större kärl som heter vener, och i venerna förs det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat.

Det lilla kretsloppet börjar från högra hjärthalvan där blodet pumpas till lungorna. I lungorna tar blodet upp syre och avger koldioxid i de små lungblåsorna. Sedan strömmar det ut syrerikt blod från lungorna, till hjärtats andra, vänstra, halva där det sedan ska ge sig ut, i det stora kretsloppet.

Det stora kretsloppet börjar med att blodet kommer ut från vänster hjärthalva och fortsätter ut i den stora kroppspulsådern, aorta. Därefter delar blodet upp sig i mindre artärer, så det slutligen kan nå kapillärerna. När blodet lämnat syre och näring samt tagit upp koldioxid och annat avfall, så strömmar det syrefattiga blodet vidare via vener, tillbaka till hjärtats högra halva. Nu är cirkeln sluten och det lilla kretsloppet börjar om igen.

Blodets kretslopp

Som vuxen har man ca 4 till 6 liter blod i sitt blodomlopp.

Ungefär hälften av detta är en färglös vätska så kallad blodplasma, som är en tjock tungflytande vätska.

Blodplasman består nästan bara av vatten men har också väldigt många nyttiga ämnen som till exempel socker, salt, och proteiner samt olika hormoner.

I blodet har vi 3 st olika blodkroppar. Vi har vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.

De röda blodkropparna har i uppgift att transportera runt syre i kroppen. För att de ska kunna göra det, så har de ett speciellt protein så kallat hemoglobin, som innehåller järn.

Röda blodkroppar

De vita blodkropparna försvarar oss mot bakterier och infektioner i blodet.

Men det finns bara någon procent av dem i blodet, nästan alla rör sig i kroppens vävnader utanför blodkärlen.

Vid till exempel blodcancer förökar sig de vita blodkropparna på ett väldigt okontrollerat sätt och tränger ut de andra cellerna.

En vit blodkropp som angriper bakterier

Till sist har vi också blodplättar, de hjälper till att läka sår.

När man skär sig så skadas blodkärlen, men de drar också ihop sig för att minska blödningen.

Då klibbar också blodplättar ihop sig och tätar läckan.

Isac Bernharth

Humanbiologi, 2.6 out of 5 based on 8 ratings
| Mer
Betygsätt Humanbiologi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Humanbiologi eller som på något sätt är relaterade med Humanbiologi.
  • No related posts

Kommentera Humanbiologi

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2