.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ideologier

Ämne: Samhälle
| Mer

Konservatismen

Konservatismen är som ett svar på det som hände i Frankrike år 1789. De som förespråkade konservatismen ansåg att revolutioner såsom Frankrikes bara ledde till kaos och oordning och ett fall tillbaka i utvecklingen. Om ett samhälle skall förändras måste det ske varsamt och väl genomtänkt, eller som engelsmannen Edmund Burke beskrev det; samhället är som ett träd som måste klippas varsamt och rätt annars tar man död på det. Detta är, kan man säga, en av grundtankarna inom konservatismen, man måste ha respekt för det förflutna och traditionen för att kunna förbättra samhället.
En av de främsta tänkarna inom konservatismen i början på 1800-talet var tysken Georg Wilhelm Friedrich Hegel (1770-1831). Han hävdade att politiken var överordnad ekonomiska och sociala förhållanden och därför krävdes en stark och organiserad stat som kunde styra och reglera den konkurrensen som uppstod mellan de sociala klasserna och mellan medlemmarna från samma klasser.
Folket delade han in i tre stora grupper, eller stånd som han kallar det: jordägarna, dvs de som ägde jorden och livnärde sig på den, förvärvsståndet, de som producerade och distribuerade varor, och det tredje “allmänna ståndet” som inte verkade för sina egna intressen utan för nationens välbefinnande.
Det tredje och kanske det viktigaste “allmänna ståndet” har alltså utan tvekan den största politiska makten och skall vara ekonomiskt oberoende genom antingen statliga eller privata egendomar. Syftet med detta ståndet är att verka för statens intressen och se till så att nationen fungerar. Statens väl går alltså före individens väl. Därför, anser Hegel, är allmän rösträtt inte nödvändigt utan hurdan staten bör vara kan inte avgöras genom allmänna val utan, citat; “staten är god oberoende av om majoriteten av medborgare anser det eller ej” ;slut citat. Alltså, staten eller det “allmänna ståndet” ska arbeta mot ett bättre samhälle oavsett om resten av folket anser att de gör det på ett bra sätt.
Han delade in förvärvsståndet i tre ytterligare stånd: hantverkarståndet, som producerar varor, fabriksståndet, som utför ett arbete av något slag i massskala, och ett handelsstånd, som byter varor mot pengar.
Klassfrågan, anser Hegel, är ett problem, men motsättningen mellan arbetare och herre är något som alltid kommer att finnas och som alltid har funnits. Han beskriver det som ett herredräng-förhållande, där herren är den som har makten, men som blir beroende av sina drängar när han skall handla, och där drängen är sin herres redskap. Detta förhållande är till och med nödvändigt för utvecklingen av individen och samhället, eftersom striden mellan människor går ut på ett erkännande av den motsatta parten och först då kan man leva sida vid sida i samhället. Men det är också ett olyckligt förhållande som endast staten kan upphäva.
Hegel håller med liberalerna i att frihandel mellan länderna och fri konkurrens mellan företag kan vara bra för den så kallade “rena ekonomin”, men detta medför att det blir oordning i samhället där politiken blir styrd av ekonomin. Istället skall ekonomin styras av det allmänna ståndet som genom väl genomtänkta beslut ser till så att nationen utvecklas och går framåt.

Liberalismen

Liberalismen anses vara borgarklassens ideologi, eller medelklassen, främst därför att det var den samhällsklass som kom lite i kläm innan den franska revolutionen. Eftersom borgarna var en relativt stor grupp i samhället ansåg de att de borde ha något att säga till om. Men de hade ingen politisk och ingen större ekonomisk makt, och detta var de allra flesta medvetna om. Till skillnad från de allra fattigaste kunde de läsa och skriva och många började inse att något måste göras. Det blev revolution och liberalismen tog form.
Grundtankarna inom liberalismen är att varje människa eller individ skall ha en politisk och ekonomisk frihet, alltså ingen form av klasssamhälle eller ståndsindelning. Nationen måste styras av en folkrepresentation, alltså representanter valda av folket, genom allmänna val. Dock, ansåg man, låg det ett problem i okunnigheten och bildningen av de lägre klasserna i samhället, som till antalet var många. Rösträtt hade alltså de som hade en viss form av skolning dvs medelklassen och uppåt.
Den ekonomiska friheten uppnådde man genom att införa fri konkurrens mellan företag, frihandel mellan länder, och ett helt fritt näringsliv utan inblandning av staten. Tanken är alltså att individen tillgodoser sina egna intressen och därmed gynnas övriga grupper och även hela samhället. Detta fenomen brukar kallas den “osynliga handen”. Denna, den så kallade “ekonomiska liberalismen” skapades av den skotske nationalekonomen Adam Smith. Han ansåg att all inblandning av staten i näringslivet, till och med socialpolitiska åtgärder var skadligt. Denna extrema form brukar även kallas “Manchesterliberalismen” eller “Laissez-faire”. Smith ansåg att näringslivet fungerade enligt Darwins teori om naturligt urval, dvs de starkaste överlever.
I slutet av 1800-talet framträdde engelsmannen John Stuart Mill med en ny form av liberalism, som anses vara en början på socialliberalismen. Han ansåg att det viktigaste för den politiska utvecklingen var yttrandefriheten. Om alla idéer får komma fram, desto extremare desto bättre, då kan opinionen avgöra om idén är galen eller genialisk. Det leder till utveckling av samhället. Han satte alltså yttrandefriheten före allmän rösträtt.
Enligt Mill måste en nation styras av folket, genom en folkrepresentation, men med folket menar han den “kvalificerade delen”, alltså den del som visste vad det var frågan om. En outbildad massa kan vara farlig eftersom den lätt kan styras åt olika håll. Denna massa är enligt Mill arbetarna. De måste alltså skolas innan de kan bli fullvärdiga medborgare och få rösträtt. Mill menar att man måste sträva efter en total rösträtt, det finns dock ett undantag. Människor som får socialvård eller fattigunderstöd skall inte ha inflytande i politiken eftersom de inte har något intresse av sparsamhet utan uppmuntrar till slöseri.
För att få rösträtt, måste man uppfylla två krav, enligt Mill. Först måste man vara så pass bildad att man kan ta ställning i olika politiska sammanhang och det andra kravet är att man måste betala skatt för sin rösträtt. Ifall inkomsten är så liten att den inte kan beskattas, skall där finnas en möjlighet för individen att köpa sin rösträtt med ett mindre belopp. Uppfyller man båda kraven, skall man ha möjlighet att rösta.
Det kanske mest typiska för socialliberalismen är ett ökat ansvarstagande för fattiga och utslagna i samhället både från statligt och privat håll.

Slutsats

Man kan ju lätt konstatera att konservatism och liberalism står ganska långt ifrån varandra vad gäller ekonomin och politiken, men båda ideologierna anser att arbetarklassen eller den stora massan inte skall ha alltför mycket att säga till om.
Vad gäller den ekonomiska och politiska makten så placerar Hegel den hos det tredje ståndet, de rika och klokaste människorna, medan Mill och liberalerna lägger den hos individen. Alltså, i det konservativa samhället har en liten grupp mycket stor makt (både ekonomisk och politisk), men de anses vara så pass kloka att de verkar för nationens och statens väl och inte för sin egen samhällsklass intressen.
I det liberala samhället ligger den politiska makten hos folket eller den kvalificerade delen av folket, i form av en allmän rösträtt och en folkvald riksdag. Den ekonomiska makten ligger hos varje individ, med en skillnad i förutsättningar; en hantverkarson har nog en större ekonomisk makt än en vanlig arbetarson; men alla har teoretiskt sett en möjlighet att göra det bättre för sig med hjälp av den fria konkurrensen.
I frågan om allmän rösträtt så ställer sig de båda ideologierna helt olika. Liberalerna strävar mot en allmän rösträtt medan de konservativa anser att allmän rösträtt inte är bra för nationen. De vill att de mest kompetenta skall sköta politiken och att den gruppen vet bäst oavsett om folket protesterar. Liberalerna vill däremot att den kvalificerade delen av folket skall få rösträtt om de uppfyller ovan nämnda krav, men i båda fallen stängs arbetarklassen utanför vilket är ett problem.
Sammanfattningsvis kan man säga att de konservativa anser att staten är överordnad ekonomin och den skall styras av det tredje och “allmänna ståndet” som har de bästa förutsättningarna för att verka för att nationen är harmonisk och välordnad. Man minskar då sprickorna mellan klasserna och samhället utvecklas på alla plan.
Liberalerna sätter i första hand ekonomin och anser att en god ekonomi leder till ett mer utvecklat samhälle både på social, politisk och ekonomisk nivå. Man strävar också efter allmän rösträtt och en individuell frihet, där alla har yttrandefrihet.

Ideologier, 3.3 out of 5 based on 6 ratings
| Mer
Betygsätt Ideologier


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ideologier eller som på något sätt är relaterade med Ideologier.

Kommentera Ideologier

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2