.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Internationell ekonomi

Ämne: Ekonomi
| Mer

INNEHÅLL

Att byta varor och tjänster med varandra – att köpa och sälja – är ett grundläggande mänskligt behov. Ingen människa kan själv tillverka alla de produkter han eller hon behöver för sitt uppehälle. Därför är handel en lika gammal företeelse som de äldsta mänskliga civilisationerna. De produkter som säljs och sättet det sker på har förändrats genom tiderna. Men den grundläggande anledningen till att handel bedrivs har alltid varit densamma. Handel har gjort det möjligt för människor att köpa de varor de inte själva har kunnat tillverka eller som inte har producerats lokalt. Importen har givit företag och konsumenter tillgång till världsmarknadens varuutbud. Därmed har en växande ekonomi och ett ökat välstånd skapats. Handel kräver tillit mellan människor och med den tilliten har civilisationerna kunnat utvecklas. Tillit skapar fred – det är något vi kan lära av historien. Handel och krig är varandras motsatser. Handel bygger på frivilliga byten mellan två parter, där båda tjänar på bytet. Därför är handel inget nollsummespel – i stället bidrar handeln till att skapa ökat välstånd för alla. DET RÄCKER INTE med att varor tillverkas – de måste vara tillgängliga för kunderna också. Det är därför handelsfunktionen alltid har behövts. Det är ett nödvändigt förädlingssteg som förenklar människors tillvaro. Såväl parti- som detaljhandlaren fyller ett viktigt behov både i samhällsekonomin och för enskilda människors dagliga liv. Konkurrensen mellan olika handelsföretag pressar priserna och gör det möjligt för folk att få mer valuta för sina pengar. Handel skapar alltså välstånd och välståndet skapar handel. Utan handel skulle det inte finnas något välstånd. Och utan en god ekonomisk tillväxt som skapar ett växande välstånd, så sjunker efterfrågan på handelns tjänster. Ett ökat välstånd leder inte bara till att fler varor efterfrågas. UTVECKLINGEN HAR OCKSÅ en kvalitativ sida. Den handlar om att köpa bättre varor av högre kvalitet och att kunna välja ur ett större utbud. Den konsument
som vill ska kunna köpa miljövänliga varor. Den som behöver ska kunna köpa glutenfritt. Den som så önskar ska kunna få ökad service, exempelvis i form av hjälp med montering av en nyinköpt möbel. Den som är händig och inte behöver hjälpen kan i stället välja att köpa en vara från det växande inslaget av lågservice- och lågprisbutiker. För att kunna bidra till ett högt välstånd behöver handeln frihet, säkerhet och ett gott företagsklimat.

• Friheten innebär fri företagsamhet, fri konkurrens
på lika villkor, fri handel över gränserna och fria
etableringar.
• Säkerhet i arbetsmiljön är en förutsättning för en effektiv och framgångsrik verksamhet.
• Ett gott företagsklimat innebär låga skatter och enklare regler, inte minst då det gäller arbetsmarknad, konsumentfrågor och miljö. Företagsklimatet handlar även om en väl fungerande infrastruktur, fungerande betalsystem, rimliga hyresnivåer och möjligheter till personal med en relevant utbildning.

Handeln skapar välstånd

Sverige ska vara en marknadsekonomi. Vad som produceras samt när, var, hur, av vem och till vilket pris ska avgöras genom samspelet mellan utbud och efterfrågan på den fria marknaden. Marknaden är den överlägset bästa formen av ekonomisk organisation som världen känner. Den fria företagsamheten ska uppmuntras. Företagsamheten ger de bästa förutsättningarna för välstånd och tillväxt. Handel utan fri företagsamhet är inte möjlig. Äganderätten ska ha ett starkt skydd i grundlagen. Det privata ägandet skapar grunden för en god långsiktig och ansvarsfull ekonomisk utveckling.
Fri konkurrens på lika villkor
Ökad konkurrens är bra och ska främjas. Branscher med få nyetableringar kännetecknas ofta av stagnation. Svensk Handel välkomnar därför nya företag inom alla handelns branscher. Alla former av konkurrensbegränsningar och karteller måste motarbetas. Det gäller både statliga regleringar och privata monopoltendenser. Principen om fri konkurrens väger tyngre än avtalsfriheten. Nätverk och kontaktskapande verksamheter mellan handelsföretagen ska inte motarbetas. Frivilliga kedjor av enskilda handlare, oftast baserade på vertikala avtal mellan parti- och detaljhandel, får inte diskrimineras i förhållande till helintegrerade företag. Stat och kommun bör i princip inte själva driva näringsverksamhet. Myndigheterna måste stå fria från affärsintressena. Därför bör de inte själva delta på marknaden utan endast övervaka att reglerna följs. Läkemedel och alkoholhaltiga drycker bör få säljas av privata handelsföretag på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Den offentliga upphandlingen ska vara konkurrensutsatt. Den offentliga sektorn konsumerar varje år varor och tjänster för hundratals miljarder kronor. Det är inte rimligt att politikerna väljer ut en leverantör utan att jämföra med alternativen. Organisationer bör få möjlighet att överklaga upphandlingsförfarandet åt enskilda företagare som inte har resurser att själva driva en rättslig process. Ett stärkt Konkurrensverk bör övervaka att upphandlingslagen följs.

Fri handel över gränserna

Importen måste främjas på samma sätt som exporten i dag främjas av stat och näringsliv. Importen gynnar både näringsliv och konsumenter genom att de får ett bättre utbud av varor och tjänster till ett lägre pris. Exporten och importen är lika nödvändiga delar i en växande utrikeshandel. Alla former av handelshinder ska elimineras. Fri handel över nationsgränserna gagnar alla, såväl företag som konsumenter. Det gäller i särskilt hög grad för ett litet land som Sverige, där utrikeshandeln relativt sett är mer omfattande än i större länder. Nya hinder för handeln måste därför motverkas både nationellt, inom EU och globalt. Fri handel ska råda även för jordbruksvaror och textilier. Detta är viktigt både för att ge fattiga länder bättre möjligheter att utvecklas och för att ge konsumenterna i bland annat Sverige billigare mat och kläder. EU:s jordbrukspolitik måste därför avregleras.

Handeln behöver frihet

Vad som produceras samt när, var, hur, av vem och till vilket pris ska avgöras genom samspelet mellan utbud och efterfrågan på den fria marknaden.
WTO: s arbete måste stödjas och WTO ska koncentrera sig på handelsfrågor. Miljöfrågor och arbetsrättsliga frågor hör bättre hemma i andra internationella organ. Krav på bättre miljö och arbetsvillkor får inte användas i protektionistiska syften. Arbetet för internationell avreglering och harmonisering av regler om varor och tjänster bör förstärkas. Avregleringar kan skapa nya marknader där det förut fanns offentliga monopol. Harmoniseringar kan minska regelbördan och underlätta för handeln genom att många olika nationella regelsystem ersätts med ett gemensamt regelverk. Skilda regler i olika länder driver annars upp kostnaderna för produktion och distribution. EU: s inre marknad är viktig – därför måste regelverket vara begripligt och det måste efterlevas. Få och enkla regler underlättar handeln. Arbetet på att få reglerna införda i nationell lagstiftning och att få dem efterlevda är viktigt för att handeln ska kunna flyta så smidigt som möjligt inom Europa. EU: s inre marknad är viktig – därför bör svenska myndigheter införa EU: s direktiv utan att lägga till egna strängare regler. Ett syfte med gemensamma regelverk i Europa är konkurrens på lika villkor. Det undermineras av nationella särlösningar. Om Sverige ser behov av strängare regler skall de med kraft drivas inom EU-gemenskapen. EU: s inre marknad är viktig – men den får inte hindra handeln med världen utanför Europa. Om EU sluter sig mot omvärlden, så försvinner en del av fördelarna med att delta i den gemensamma inre marknaden. Därför ska EU: s hinder mot import från länder utanför unionen monteras ner. En gemensam europeisk valuta är en viktig förutsättning för den gemensamma europeiska marknaden. En stabil valuta utan transaktionskostnader förenklar för företagen och konsumenterna. Samtidigt skärps konkurrensen med bättre möjligheter att jämföra priser. Om omständigheterna i övrigt är de rätta, kan EMU bidra till högre tillväxt i Europa. Sverige bör främja turismen. Pengar som utländska turister spenderar i vårt land är en exportinkomst för Sverige. Men både antalet utländska turister i vårt land och deras bidrag till BNP är lägre än i jämförbara länder. Genom en ökad turism ökar köpkraften i Sverige, vilket gynnar såväl handelsföretagen som ekonomin i stort. Turismen kan stimuleras genom lägre skatter på besöksnäringen. Staten bör dessutom göra mer för att marknadsföra Sverige utomlands som turistland. Insatserna kan på sikt bli självfinansierande.

Fria etableringar

Konkurrensen ska mötas, inte motas. Fri etableringsrätt och fri konkurrens är – förutom låga skatter – den bästa garanten för att priserna hålls nere. Nyetablerade företag ska varken ha bättre eller sämre villkor än tidigare etablerade företag. Det är lika oacceptabelt att motarbeta som att gynna nya företag gentemot gamla. Äldre och nyare butiker ska konkurrera på lika villkor. Konsumenterna måste fritt kunna välja handelsplats. Konsumenterna efterfrågar olika slags handelsplatser, till exempel stadskärnor, externa shoppingcenter och lanthandlar. De olika handelsplatserna är ibland konkurrenter till varandra. Men de utgör minst lika ofta komplement som tillgodoser olika behov. Kommuner har en viktig uppgift i att ansvara för den fysiska planeringen. Men det finns ingen anledning för myndigheter att motarbeta eller stödja vissa handelsplatser gentemot andra. Utan ett kundunderlag kan inte butiker drivas vidare – men genom en attraktiv stadskärna kan handeln där utvecklas positivt. Stadskärnan måste vara tilltalande, ren, säker och ha god tillgänglighet med både parkeringsplatser och kollektivtrafik. En del av arbetet med stadskärnorna är de lokala politikernas uppgift. Men samarbetet mellan handel och fastighetsägare är avgörande för en attraktiv och framgångsrik stadskärna. Aktiva centrumföreningar kan möta konkurrensen från externa köpcentra. Utan ett kundunderlag kan inte butiker drivas vidare – men genom förnyelse och effektivisering kan lanthandeln lättare överleva. Genom mentorer och aktiv kunskapsöverföring kan lanthandlare få hjälp med förnyelse av sortiment och inredning. Det offentliga kan i vissa fall delfinansiera sådan verksamhet. Lanthandeln kan också öka sin överlevnadskraft genom branschglidning, till exempel genom att vara turistbyrå, apotek, spelombud eller systembolag och ta marknadsmässigt betalt för detta. Bättre logistik i form av samleveranser är ytterligare en väg. Efterfrågan på framförallt dagligvaror och drivmedel talar för ett fortsatt behov av lanthandlare.

Fri etableringsrätt och fri konkurrens är den bästa garantin för att priserna hålls nere

Det behövs fler poliser i Sverige – men det behövs också effektivare utnyttjande av de poliser vi redan har. Polisen måste vara mer tillgänglig och arbeta snabbare och mer resultatinriktat. New Yorkmodellen, med prioritering och nolltolerans av lindriga brott som en metod att förebygga svårare brott, är en väg väl värd att ta efter. Rättvis konkurrens kräver att alla handelsföretag håller sig inom lagens råmärken. Häleri måste bekämpas effektivt. När en butik köper in varor som har stulits från andra butiker är det en konkurrens av värsta sorten. Samma

sak gäller befattning med smuggelgods. Handelsplatser måste vara säkra platser. Om stadskärnor och köpcenter blir tillhåll för missbrukare och kriminella, slår det direkt mot handeln och övrig service. Handelsföretagen och polisen kan tillsammans med andra aktörer skapa tryggare och trevligare handelsplatser. Enklare regler för kameraövervakning. Användningen av kamera för övervakning i butiker ökar säkerheten och förbättrar möjligheten att gripa gärningsmän. Men reglerna måste göras enklare och medge övervakning av hela butikslokalen. Rättsväsendet måste se strängt på rån. Att bli utsatt för ett rån är en svår kränkning för den enskilde individen. Alla väpnade rån ska därför klassas som grova, oavsett om det är ett skjutvapen, något annat vapen eller en attrapp som används. Rån är inte jämförbart med stöld utan det är ett våldsbrott. Polisen måste prioritera bekämpningen av rån. Snatteri kan bekämpas effektivare. Det är viktigt att bekämpa snatteri eftersom detta är en inkörsport till grövre brottslighet. Alla snatteriärenden kan slutföras direkt i butiken med snabba ordningsböter som skapar tydlighet mellan brott och påföljd. Polisen får då resurser över till annat. Men beloppsgränsen för att brottet ska rubriceras som stöld måste sänkas. Butiker måste ha rätt att portförbjuda individer som har begått brott. Att portförbjuda hela grupper av människor är, oavsett vilka grupper det rör sig om, diskriminering. Men att portförbjuda enskilda individer som tidigare har gripits för brott i butiken är en berättigad åtgärd. Intern brottslighet måste ses allvarligare än övrig brottslighet. När anställda bryter mot sin lojalitet med arbetsgivaren och begår stölder, eller på annat sätt utnyttjar sin ställning i företaget på brottsligt sätt, är det extra omoraliskt och det bör återspeglas i påföljden. Ekonomisk brottslighet kan förebyggas och bekämpas effektivare. Snabb registrering av ärenden hos PRV försvårar för ekonomiska brottslingar att utnyttja anmärkningsfria bolag till bedrägerier. Även sedelförfalskning och databrottslighet kan bekämpas effektivare med en högre utbildningsnivå hos bland annat polis och myndigheter. Annonsskojeri är en brottslig “bransch” som omsätter stora summor varje år. Även om varje enskilt brott är litet, så är det ett gissel för handeln som helhet. Därför måste rättsväsendet ägna betydligt mer uppmärksamhet åt detta. Organiserad brottslighet mot partihandeln måste hindras. I dag sker omfattande stölder i samband med lagring och transporter. Ofta genomförs dessa stölder av mycket välorganiserade ligor. Polisen måste aktivt bekämpa dessa brott. IT-samhället kräver seriöst säkerhetsarbete hos företag och myndigheter. Informations- och kommunikationsteknologin skapar enorma möjligheter för handeln. För att de ska kunna tas till vara behövs säkra system. Att de olika systemen är tekniskt pålitliga är varje företags ansvar, både gentemot sig själva men också gentemot andra företag och gentemot de kunder som företaget har affärsrelationer med. Även myndigheterna måste ha pålitliga system. Handelsföretagen och polisen kan tillsammans med andra aktörer skapa tryggare och trevligare arbetsplatser.
Sänkta och jämnare skatter
Skattepolitiken ska inriktas på att sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxten. Ett skattesystem som skadar förutsättningarna för tillväxt är inte bra för någon och allra minst för handelsföretagen som drabbas av vikande efterfrågan och köpkraft. Delar av kapitalbeskattningen bör avskaffas helt. Dit hör dubbelbeskattningen på aktieutdelningar samt förmögenhets- och arvsbeskattningen. Med fler riskvilliga och kapitalstarka individer, blir det fler investeringar. Och med detta följer högre tillväxt och stigande köpkraft. Skatten på arbete måste minska. Genom hög skatt på arbete blir personalkostnaderna högre. Detta skadar särskilt de arbetsintensiva företagen, bland annat handeln. Lägre arbetsbeskattning gynnar alla branscher men mest de som anställer flest, vilket är bra för sysselsättningen. Alla branscher bör betala för sin miljöpåverkan. Industrin har nedsatt energibeskattning, vilket innebär att andra branscher får betala industrins miljöpåverkan. Nedsättningen i energiskatt bör gradvis fasas ut så att alla branscher betalar energiskatt i förhållande till sin egen energiförbrukning. Momsen och punktskatterna måste sänkas. De skadar svenska handelsföretag i konkurrensen med utländska företag. Jämnare konkurrens kräver att moms och punktskatter närmar sig den europeiska nivån.

Flexibel arbetsmarknad

Arbetsmarknadens regler måste vara företags- och individanpassade. Det gäller att öppna upp lagar och kollektivavtal för flexibla lösningar, anpassade till att olika arbetsplatser har olika förutsättningar. Reglerna ska ta hänsyn både till företaget och till dess medarbetare vad gäller lönesättning och anställningsvillkor. Företagandets dynamik måste återspeglas i regelverket. Arbetsrätten bör i större utsträckning baseras på
avtalsrätten. Då kan arbetsgivare och arbetstagare avtala friare om anställningsvillkoren. Därigenom tillvaratas bäst företagens möjligheter att i samverkan med medarbetare finna lösningar som gynnar företagens förmåga att växa och bereda fler sysselsättning. Konflikträtten på arbetsmarknaden måste moderniseras och balanseras. Konflikter är negativa för både medarbetare och arbetsgivare. Det är inte acceptabelt med omfattande stridsåtgärder för att nå begränsade mål. Inte heller ska det vara tillåtet att genom mycket begränsade stridsåtgärder hota hela företagets existens. Möjligheten att vidta sympatiåtgärder vid strejker bör också minska. Löner bör sättas utifrån varje medarbetares individuella bidrag till verksamheten och det enskilda företagets förutsättningar. Lönesättningen är ett konkurrens-, inspirations- och styrmedel. Därmed bidrar lönen till bra prestationer och personlig utveckling, vilket även ökar produktiviteten. Det leder till bättre lönsamhet och höjd lönenivå i företagen. Central lönesättning utifrån givna befattningar och statiska Ob-regler tar varken hänsyn till medarbetarens utveckling eller varje företags unika situation. Ohälsan kan reduceras genom samlade åtgärder av arbetsgivare, arbetstagare och myndigheter. Handeln är en av de branscher som har lägst sjukfrånvaro. Den tvingas därför i dag subventionera andra branschers högre sjukfrånvaro. Arbetsgivare kan bidra till attraktiva arbetsplatser genom en god arbetsmiljö och genom ett bra och tydligt ledarskap. Medarbetare och arbetsgivare ska ges incitament att bekämpa ohälsan och komma tillbaka i arbete. Regelverken måste tydliggöras så att felaktig tillämpning vid sjukskrivningar undviks. I ett läge med arbetskraftsbrist i Sverige är det en självklarhet att öppna gränserna för arbetskraftsinvandring.
Sverige håller på att få en svår obalans på arbetsmarknaden, där efterfrågan på många slags arbetskraft vida överstiger tillgången. Även handeln kan få svårt att rekrytera framöver. För att undvika flaskhalsar, löneinflation och låg tillväxt är det därför angeläget att öppna gränserna för dem som vill komma hit och arbeta. Det är angeläget – också för företagens egen skull – att jämställdheten på arbetsplatserna ökar. Kompetens, inte kön, ska avgöra frågor såsom representation i styrelserummen, tillsättande av chefer och lön. Det är också viktigt att underlätta för medarbetarna att kombinera karriär och familjeliv.

Enkla regler

Regelverket måste reformeras. Marknadsekonomin är inte möjlig utan regelverk. Men reglerna måste vara färre och enklare. Dessutom bör de vara tydliga, genomförbara, relevanta och möjliga att kontrollera efterlevnaden av. Reglerna får inte heller krocka med varandra. Regelverket bör bli stabilare. Förutsägbarheten – vilken är viktig i all affärsverksamhet – kräver stabila regler. När nya regler införs måste det ske med hänsyn till näringslivets behov av att kunna planera verksamheten. Lagstiftning som får negativ retroaktiv verkan för företagen kan inte accepteras. Reglerna måste efterlevas av alla. Myndigheterna måste se till att de lagar och förordningar som finns verkligen efterlevs av alla. I annat fall uppstår illojal konkurrens som skadar de handelsföretag som följer regelverken. Att öka regelmassan av politiska skäl utan att kunna nå målen med regleringarna är inte meningsfullt. Myndigheterna måste vara serviceinriktade. Handläggningen av ärenden ska gå fort. För att minska småföretagens arbetsbelastning bör en myndighet ansvara för alla kontakter med dem. Uppgiftsinlämningen ska vara enkel och varje uppgift ska endast behöva lämnas en gång. Myndigheterna ska samordna sitt arbete utan att störa företagarna i onödan. För entreprenörerna är ett allmänt gott entreprenörsklimat viktigare än enskilda punktinsatser. Sverige behöver fler nya innovativa handelsföretag. Klimatet är något som påverkar alla företagare medan punktinsatserna bara gynnar vissa. Ett bättre klimat kräver bland annat att entreprenörer släpps in även inom områden som i dag domineras av offentliga monopol eller där entreprenörskap nästan är omöjligt på grund av skatter och regleringar. Det behövs fler små och fler växande företag. Alltför få företag startas och de som startas växer sig alltför sällan stora. Regelverket måste uppmuntra småföretagsamhet och entreprenörskap utan att avskräcka företagen från att växa. Det sker genom en generell politik som behandlar stora och små företag på ett likvärdigt sätt. Denna politik ska utgå ifrån att alla företag har begränsade resurser att klara av byråkrati. Regler som direkt försvårar småföretagande måste tas bort. Det ska löna sig att vara en aktiv ägare. Generationsväxling och ägarbyten av företag ska inte försvåras av regelverken. För invandrarföretagare är det extra angeläget med enklare regler. Komplexa regler blir ännu mer obegripliga för den som har annan kulturell och språklig bakgrund än den svenska. Det betyder inte att invandrare skulle få enklare regler än infödda svenskar – i stället behövs enklare regler för alla. För vissa invandrare, framför allt från kulturellt avlägsna länder, kan entreprenörskap underlätta för att komma in på arbetsmarknaden. Invandrare som integreras och startar egna företag är en källa till tillväxt. Sverige hade varit fattigare utan de många handelsföretag som drivs av invandrare.

En väl avvägd konsumentpolitik

Behovet av statligt reglerad konsumentpolitik är i dag mindre än tidigare. Det beror på en kombination av ökad konkurrens, högre utbildning hos allt fler, förbättrade möjligheter att inhämta information och ett mer etiskt medvetet agerande hos handelsföretagen. Staten ska ange ramarna för konsumentskyddet. Detaljreglering hämmar konkurrensen och initiativkraften och driver därigenom upp priserna. Egenåtgärder är bättre än statliga regler. Det ligger i företagarnas eget intresse att skapa goda relationer till kunderna. Åtgärder som företagen tillsammans vidtar till skydd för sina kunder kan lättare anpassas till marknadens förutsättningar och blir på så sätt mer kostnadseffektiva. Statlig märkning och EU-märkning är positiva inslag men de måste vara grundade på objektiva fakta. System med märkning av varor kan vara lämpliga för att upplysa konsumenterna om olika varors bakgrund, säkerhet, hur de har producerats, något som är en naturlig del av dagens konkurrens.

En rationell miljöpolitik

Miljöpolitiken skall grundas på samhällsekonomiska analyser, vetenskapliga studier och miljökonsekvensbeskrivningar. På detta sätt kan vi få mesta möjliga “miljönytta” för satsade resurser. Miljöpolitiken måste utgå från de allvarligaste miljöproblemen och resultera i övergripande regler. I stället för en komplicerad detaljreglering bör marknadskrafterna utnyttjas för att styra mot de mest effektiva lösningarna. Samråd med näringslivet är viktigt för att få bra lösningar på miljöproblemen. Den svenska lagstiftningen bör harmonisera med andra länders miljölagstiftning. Eftersom många miljöproblem är gränsöverskridande, krävs internationella lösningar. Gemensamma EU-regler bör utgöra grunden för det svenska regelverket. Producentansvaret bör läggas på det företag som sätter en produkt på marknaden. Det gäller oavsett om det är en tillverkare eller en importör. Ansvaret bör definieras som i EU och vila på en avvägning av vad som är miljömässigt önskvärt, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Handeln ska ta sitt ansvar för en god miljö genom ett aktivt engagemang i kretsloppsarbetet. Bra miljöinformation kan bidra till att minska produkters miljöpåverkan. Neutrala och oberoende miljömärkningar samt standardiserade miljövarudeklarationer kan spela en viktig roll både för företag och för konsumenter när det gäller att välja produkter med lägst miljöpåverkan.

En väl fungerande infrastruktur

En väl utbyggd infrastruktur är nödvändig för handeln. Infrastrukturen beslutas av politiker. Därför är det viktigt att de förstår handelns behov av effektiva och säkra transporter. Infrastrukturen ska inte bara fokusera på att transportera individer utan även varor. För den internationella handeln är standardisering och harmoniserade logistiksystem avgörande. Detta måste vidareutvecklas, förstås och användas i

hela världen. De internationella transporterna av varor måste på sikt bära sina miljökostnader. Effektiva transporter kräver att infrastrukturen främst byggs ut där behovet är störst. Framkomlighet i och kring de större tätorterna är därför en prioriterad fråga.

Enkla och pålitliga betalsystem

Handeln behöver en välfungerande och konkurrensutsatt finansmarknad. Utan konkurrens kan inte handeln få de goda finansiella villkor den behöver. Det gäller kortbetalning i butik, billiga och effektiva elektroniska betalningslösningar samt effektiva, billiga och säkra system för hantering av kontanter. Handeln är också i övrigt beroende av ett bra utbud av finansiella tjänster. Det behövs bättre konkurrens på betalningsområdet med friare rörlighet av betaltjänster över gränserna. Betaltjänster och andra finansiella tjänster bör utformas av den finansiella sektorn i nära samverkan med handelns företrädare och på en konkurrensutsatt marknad.
God balans på lokalhyresmarknaden
Hyresförhandlingar bör äga rum mellan likvärdiga parter. Den ökande koncentrationen på marknaden för affärsfastigheter har medfört en förhandlingsmässig obalans mellan hyresgäster och hyresvärdar. Därför behövs vissa regleringar till skydd för hyresgästen. Inte minst är det viktigt med ett starkt besittningsskydd. Lokalhyror ska sättas efter marknadsmässiga priser. Det kräver en god genomlysning av priser, villkor och utbud. I de fall hyresvärden och hyresgästen inte kan komma överens, behövs ett juridiskt system som, på marknadsmässiga grunder, avgör vad som är en rimlig hyra.

Utbildning och forskning – även om handeln

Handelns status måste höjas. Otillräcklig eller negativ skildring av handeln i läroböcker eller medier måste motverkas. Både företagen och medarbetarna tjänar på att handeln får den positiva klang den förtjänar. Det behövs mer utbildning om handel och för handelsföretagen.
Handeln behöver för sin utveckling entusiastiska företagare samt kompetenta och motiverade medarbetare. Såväl gymnasier som högskolor bör ägna ökad uppmärksamhet åt handeln. Nya akademiska handelsutbildningar välkomnas. Det behövs mer forskning om handel. Forskningen om handel är, jämförd med forskningen om industrin, eftersatt. Därför behövs ökade medel till akademisk forskning inom olika discipliner som rör handeln. Svensk Handel är till för att stärka handelns företag, för att förenkla tillvaron för den enskilda företagaren och för att driva opinionsbildning i viktiga handelsfrågor. Svensk Handel är en arbetsgivar- och näringspolitisk organisation för importörer, parti- och detaljhandel och andra handelsföretag. I dag arbetar en halv miljon inom handeln, som har fått en allt mer framträdande roll som motor i svensk ekonomi. Över 40 procent av tillväxtföretagen i Sverige är idag handelsföretag. Svensk Handel har drygt 15 000 medlemsföretag med drygt 20 000 arbetsplatser där 250 000 medarbetare är verksamma i en rad olika branscher – både inom detalj- och partihandeln. Svensk Handel samarbetar dessutom med ett trettiotal branschorganisationer inom parti- och detaljhandel. Svensk Handel bildades 1997 när Grossistförbundet, Handelsarbetsgivarna och Köpmannaförbundet gick samman.

U-länder

Med en ökad betydelse i världsekonomin och i den internationella handeln har u-länderna fått ökad vikt också i handelspolitiken. Ländergruppen spelade en avsevärt mer aktiv roll i de förhandlingar som ledde fram till WTO-avtalet än vad man gjort i tidigare rundor.

Även inför ministermötet i Seattle var u-länderna aktiva genom att driva frågor på en mängd områden. I WTO: s pågående handelsförhandlingar under “utvecklingsdagordningen från Doha” är det uttalade målet att sätta u-ländernas behov och intressen i centrum för arbetsprogrammet.

Ett stort antal u-länder har också under senare år anslutit sig till WTO. Över hälften av världens minst utvecklade länder (MUL) är medlemmar och ytterligare några ansöker för närvarande om medlemskap.

Bakgrunden till det ökade intresset från u-landshåll är givetvis den radikala omsvängning i handelspolitisk strategi som skett i stora delar av tredje världen. Betydande unilaterala liberaliseringar på handelspolitikens område har ägt rum i många länder. Länderna har ofta kombinerat liberaliseringarna med en reformering av den inhemska ekonomin mot mer marknadsstyrning.

Många av de mer utvecklade u-länderna har idag uppnått en sådan produktions- och exportkapacitet att de har mycket att vinna på en mer omfattande integration i det internationella handelspolitiska systemet.

Detta är också just vad som skett i och med Uruguayrundan. Tidigare kunde länderna välja att stå utanför vissa av GATT: s överenskommelser (de s.k. koderna). Idag omfattar i princip hela WTO-överenskommelsen samtliga medlemmar. Reglerna är också omformade på ett sätt så att de bättre innefattar u-länderna.

Viktigt att hålla i minnet är att u-länderna – i än högre utsträckning än i-världen – är en heterogen skara länder. Gruppen omfattar allt från högteknologiskt avancerade stater över effektiva exportörer av råvaru- och jordbruksbaserade produkter till extremt fattiga och skuldtyngda länder utan någon egentlig produktionsbas. WTO-systemet skiljer på u-länder och MUL (minst utvecklade länder). Reglerna medger i allmänhet MUL längre övergångstider än “vanliga” u-länder och undantar dem i vissa fall helt.

FAKTA OM
SVENSK HANDEL

Tullhantering

Att planera för tullhantering är en väsentlig del av varje tredjelands transport. Förseningar på grund av missade licenser, saknad av riktiga tulldokument och certifikat kan både kosta onödiga pengar och skada företagets rykte.

Mahé kombinerar expertis på global tullbestämmelser med en lokal kunskap och erbjuder tullhantering och konsultation som en del av vårt serviceutbud.

Vi håller oss ständigt uppdaterade om lagar och förordningar, regler och avgifter, för att allt skall bli korrekt. Vi är dessutom uppkopplade till tullverkets datasystem för snabb handläggning av varje tullklarering.

Försäkring

Försäkringsskydd är tyvärr alltför ofta ett försummat område när det gäller godstransporter. Leveransvillkor och andra överenskommelser for stora konsekvenser om något oförutsett inträffar. Mahé hjälper dig gärna att hitta det försäkringsskydd som är mest lämpligt för varje enskilt varuflöde.

| Mer
Betygsätt Internationell ekonomi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Internationell ekonomi eller som på något sätt är relaterade med Internationell ekonomi.

Kommentera Internationell ekonomi

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2