.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Jämförelse Buddhism & Hinduism

Ämne: Religion
| Mer

Buddhismens ursprung

Siddharta Guatama föddes omkring 566 f. Kr i kungariket Kapilavastu, nuvarande Nepal. Fadern regerade över detta rike. Folket som var bosatta här, kallades för Shakya. Spådomsmän förutsåg att Siddharta skulle bli en filosof över livets mening. Fadern tyckte inte alls om den tanken, han ville att sonen skulle bli en härskare. Kung Suddhudana, bestämde sig för att ge Siddharta det mest njutbara livet i palatset så att han aldrig någonsin skulle kunna lämna dess portar. Siddharta fick allt som ett barn kunde begära på den tiden. Men trots detta saknade han något, kunskap och upplysning. Siddharta var instängd bakom palatsets dörrar och hade ingen som helst aning på vad som skede runt världen. Han fann ingen glädje i maten, ingen glädje i de dyraste kläderna eller gåvor som omgav honom. Vid en senare tid fick Siddharta nog och gav sig ut ur okunnigheten och materialismen. Siddharta var även gift med en vacker prinsessa, Yasadhora. Men hans beslut stod fast och han lämnade palatset för att se omvärlden.

De avgörande synerna

Siddharta såg sjukdom, ålderdom och död. Helt slagen frågade han sig själv, ’’Hur kan jag leva ett liv av njutning och lyx när det finns jämlika människor som lider i denna värld?’’

På sin väg mötte han även andra som sökte livets mening genom meditation och tanke. Han gick i deras fotspår och blev en munk. Siddharta lade ner mycket kraft på tanken och förståndet men märkte snart att det han utförde, inte ledde honom fram till den realisation som han så gärna ville uppnå. Siddharta slängde sig in i asketismens värld och plågade sin kropp på alla möjliga vis. Siddharta fann inga svar i denna väg heller. Han insåg nu att varken det lyxiga livet i slottet, eller livet som asket ledde fram till frihet.

Upplysningen

Siddharta hade nu levt ett liv i båda ytterligheterna, ett liv i lyx och njutning och ett liv i fattigdom och asketism. Siddharta prövade en tredje väg. Han koncentrerade sig på tanken, förståndet och mentaliteten. Men denna gång skulle han söka djupt inom sig själv.

Under en dag i fullmåne i Maj, satte han sig under ett Bodhi- träd vid Gaya, en biflod till Ganges. Där gav han ett löfte, ’’ Jag tänker inte resa mig från denna plats förrän jag nått det jag söker. Även om min själ lämnar mig eller min kropp ruttnar så ska jag hitta sanningen om livets mening’’. Siddharta mediterade djupt och koncentrerat men fick besök av Mara, den onde. Mara försökte störa Siddhartas koncentration genom att skicka vackra kvinnor som försökte förföra honom. Han skickade storm och regn men en efter en besegrade Siddharta Maras frestelser. Siddharta sökte djupt inom sig själv och mediterade en lång tid, det sägs att Siddharta såg den universella lagen om Orsak och Verkan under denna starka meditation. Han skådade sig själv i sitt förra liv och fick se handlingarna resultera till ett annat liv, Karma. Siddharta hade mediterat en tid nu, vid slutet fann han det han sökt i många år, sanningen om livet. Han blev Buddha och i sina trakter kallades han för Shakyamuni Buddha, den upplyste av Shakya-ätten.

Ordet Buddha är egentligen inget namn som många tror. Det kan tolkas som den uppvaknade, den upplyste, den som sett ljuset. Med det menar man den som förstår hur man tar sig själv bort från livets naturliga orsaker av sjukdom, åldrande och död. Om man tänker på detta sätt kan alla vara en Buddha, en upplyst person.

Prins Siddharta Guatama är grundare av Buddhismen och ungefär på detta sätt föddes religionen.

Hinduismens ursprung

Hinduismen ursprung kan man inte datera exakt bak i tiden. Men ungefär 2000 år f.Kr. kan man säga att religionen tog form. Detta gör den till en av världens äldsta religioner. Det finns flera teorier om Hinduismens uppkomst, den mest kända är teorin om Ariernas invasion. Arierna, som betyder de ädla, var nomader och bodde i norra delar av Europa och Asien. Detta folkslag bosatte sig först i den så kallade Indusdalen, Pakistan. Vid ett senare tillfälle trängde Arierna in i Indien och erövrade de norra delarna. Arierna bemästrade järn och vapen, detta var en fördel när de erövrade Draviderna som fortfarande befann sig i bronsåldern. De ljushyade Arierna drev de mörka Draviderna till de södra delarna av landet. Arierna tog också med sig religion och kultur. Dessa två kulturer blev sedan grunden till dagens Hinduism.

Jag vill påpeka att det finns flera teorier om Hinduismens uppkomst. Vissa forskare säger att denna teori inte har bevisats, då man idag är beroende av historiskt fakta. De påstår att denna teori är en ren myt.

Ursprungslikheter

Det finns flera likheter mellan dessa två regionernas uppkomst. Båda kom till i dagens Indien och de dateras långt bak i tiden, vilket gör de till världens äldsta religioner. Om vi bortser från de religioner vi undersöker och ser till exempel på Kristendomen, Islam eller Judendomen, kan vi tydligt se en likhet som Buddhismen och Hinduismen har. Buddhismen och Hinduismen är religioner av folket som först utövade religionerna. Vedaböckerna skrevs av Arierna och Draviderna, Buddhas lära skrevs av hans följare osv. Deras uppkomst är trovärdig eftersom den grundades av människor och inte gudar eller profeter. För mig är Kristendomen eller Islam den högre maktens ord till anhängarna, vägledning och riktningar som ges i skrift och bön.

Ursprungsskillnader

Den största skillnaden här är att Buddhismen har en grundare, Siddharta Guatama, men Hinduismen har ingen sådan grundare. I Buddhismen blir religionen upplyst genom Siddharta, Hinduismen kommer till genom att två olika civilisationer slår samman sina kulturella drag och religion.

Buddhismen, typiska drag

Buddhisterna tror på själens vandrande efter död, samsara. De tror också på en ”himmel” men inget helvete. Man kan nästan säga att lidandet och den ständiga återfödelsen är helvetet. Ett helvete som i Kristendomen eller andra världsreligioner existerar inte. Lidandet heter Dukha och kommer från det Buddhistiska språket Pali. Buddhisterna tror inte heller på gudar eller profeter. Om Kristendomen säger: Gör så här, säger Buddhismen: Vägled dig själv. Buddha såg aldrig sig själv som en gud och därför är Buddhisterna oberoende av gudar. Att be och offra är värdelöst tyckte Buddha. Följarna av religionen har lärt sig att vara fredliga och att skapa ett naturligt tänkande till saker och ting i livet. Nirvana är varje Buddhists slutliga mål, Nirvana når man när man lämnat ifrån sig alla begär och tagit till sig Buddhas lära och förstått meningen av den. Buddha Siddharta visade vägen i sin lära, men att ta sig till Nirvana får man göra på egen hand.

Meditation

Meditationen är en av de viktigaste delarna i Buddhismen, det var genom en stark meditation som Siddharta blev till Buddha. Målet med meditation är att träna sin medvetenhet och komma närmare upplysning. Meditation kan vara avslappnande för tanken och kroppen men meditation inom Buddhism har ett djupare syfte. Man kan säga att meditationen utvecklar klarhet och stillhet när man lever under Buddhismen och Hinduismen.

Vesak och Kathina

Vesak firas i maj under fullmåne dagarna som minne till Buddhas födelse och upplysning.

Kathina kan översättas med kraftig, eller mäktig. Vid början av juli samlas Theravada munkar och utför meditation och andra fysiska övningar. Sedan ger människorna munkarna fyra förnödheter som de behöver. Kläder, mat, husrum och medicin. Buddhisterna ger munkarna gärna mat och gåvor då detta sägs rena lekmännens sinne.

Etik (Pance Sila)

För den vanliga Buddhisten finns det fem discipliner i livet som man följer.

 Avstånd från dödande, respektera livet

 Ingen stöld får förekomma, respektera egendom

 Inget sexuellt missköte, respektera naturen

 Inga lögner får förekomma, respektera ärligheten

 Inga droger eller berusningsmedel, respektera kropp och själ

I stort sett följer alla Buddhister dessa enkla levnadsregler för att bidra till en klar och ren omgivning.

Hinduismen, typiska drag

Precis som Buddhismen tror Hinduismen på samsara, reinkarnation. De tror att allt i världen har en själ, en atma. Hinduismen har flera gudar som representerar flera sidor av en universell gud, Brahman eller världssjälen. Alla atman är kopplade till denna världssjäl men inte riktigt helt. Endast när man befrias från samsara kan man leva i harmoni med världssjälen och nå moksha. Moksha liknar nirvana eftersom de är båda tillstånd som man når då man förstått innebörden av religionens lära och mening. Hinduismen är en polyteistisk religion och en panteism. Själen kan vandra till vilken livsform som helst, även djur och därför har djuren stort värde i Indien, speciellt kossan.

I Indien har man kastsystem, detta föddes vid samma tid som religionen fick sin start. I kastsystemet delar man in människorna i kaster beroende på vad för karma de har. Denna karma avgör sedan nästa reinkarnation. Kastsystemet finns bara inom Hinduismen och gör religionen unik. Eftersom Buddha Siddhartas lära gick delvis ut på jämlikhet mellan människor, tyckte inte han om kastsystemets påverkan på samhället och uppdelningen. Det är inte bara en uppdelning, systemet har funnits i Hinduismen sedan början och skapar balans i religionen. Trots de smutsiga arbeten som de lägre kasterna får utföra finns det inte mycket klagomål. Hinduerna har levt med detta system i tusentals år.

Hinduerna förlitar sina liv på de högre makterna, de litar på att gudarna ska vägleda de i rätt riktning. Men Hinduismen är också ett underbart levnadssätt, där läran är spirituell och fri från andra typiska drag.

Regler eller levnadssätt

 En hindu får inte äta kött

 Ingen alkohol får förekomma

 Inga lögner

 Ingen stöld

 Inte skada djur eller andra liv

För den vanlige hindun är dessa punkter viktiga för att leva ett ärligt och rent liv.

Puja

Puja är en ritual som utövas av hinduerna. Den består av steg och under en puja offrar man till en gudabild som man placerat framför sig. Andra läser böner eller mediterar för att nå den kontakten med brahman. Denna ceremoni är ganska kort och utövas också i hemmen hos hinduerna.

Yoga

I västerländerna har Yoga blivit känt för en metod som utövas av folk som söker ett lugn i förståndet och vardagen. Denna metod kommer just från Hinduismen och utövas för andra

syften av hinduerna. Yoga betyder förening och är en mental och fysisk meditation som för utövaren närmare världssjälen. För resten av världen är Yoga en träning som man finner ro i.

Asketism i Hinduismen

Det finns män som bestämmer sig för att nå moksha genom asketism. De som utövar denna metod kallas asketer och plågar sig själva, de tror att man då kan nå den kontakten mellan själ och Brahman. Sadhus är män som söker vishetens väg, de lämnar ifrån sig alla ägodelar och vandrar till tempel för att nå moksha genom kunskap.

Högtider

Holifesten: Firas till minne av en känd gud, nämligen Krishna. Det är en glad högtid där färger sprakar och vattenfärger kastas omkring på varandra. En högtid som för familjen tillsammans. Raksha Bandhan: Ordet betyder knyta samman. Det är en högtid då relation och kärlek är i centrum. Familjer och när binder silkestråd runt varandras handleder som ett tecken på skydd. Man ber också för gudarna att skydda de man älskar.

Krishnajanmashtmi: En högtid som firas i ett fåtal dagar för guden Krishnas födelse.

Förutom de nämnda högtiderna finns det fler högtider som firas, det finns ju många gudar inom Hinduismen, därför är högtiderna så speciella.

Dharma och plikter

Förutom de levnadsregler som finns ovan, finns det fyra meningar med livet som följs av en hindu.

 Dharma

Den som tillhör en viss kast i systemet gör sina plikter som är relaterade till den kasten. Det är det som är Dharma, att fullfölja sitt liv i den positionen man hamnat.

 Framgång

Man gör så bra man kan utifrån sin kast och sina förutsättningar. Man lägger ner tanke i allt man gör.

 Njutning av livets fröjder

En människa ska njuta av det livet har att erbjuda.

 Befria själ från återfödelse

Det slutliga inom plikterna är att befria sin själ från reinkarnationen och bli ett med världssjälen i avsikt att uppleva moksha.

Skillnader och likheter, typiska drag

Vi börjar med den enklaste likheten som båda delar, tron på reinkarnationen och själavandringen. Båda religionerna tror på ett liv efter döden, man föds, lever, dör och sedan återföds man igen, i en ny livsform. Hinduer såväl som Buddhister har en slutpunkt i livet, de tillstånd man når då religionens alla aspekter står klart för en. Hinduismen har flera vägar att nå moksha, men Buddhismen har inte sådana vägar. För att nå nirvana måste man bli en munk men det beror också på vilken riktning inom Buddhismen man tillhör, vilket jag kommer till längre ner.

Religioner brukar ha grundläggande regler för hur man skall vara gentemot andra och hur man själv ska göra, Tio budorden i Kristendomen osv. Reglerna i Hinduismen och Buddhismen liknar varandra väldigt mycket. Religionerna har mer likheter än skillnader eftersom Buddhismen föddes ur Hinduismens grunder. Högtiderna skiljer sig från varandra, för att förstå varför, måste vi titta tillbaka i de typiska dragen för religionerna. Vi vet att Hinduismen dyrkar flera gudar, gudar som skapar, gudar som ger kärlek, gudar som skyddar, tusentals gudar! Buddhisterna dyrkar inga gudar, inte heller Buddha. Därför har de inte lika många högtider som Hinduismen har. Hinduismen har en stor kärlek till gudarnas positioner i

religionen och hjälpen som de får att nå sina mål. Buddha Siddhartas lära innehöll ingen uppdelning mellan samhällets klasser och folk. Ännu en skillnad eftersom kastsystemet än idag lever vidare i Indien.

Meditation är en central del av de östra religionerna, speciellt Buddhism och Hinduism. Den hjälper de att nå tankar som ger en insikt och kunnighet. För de icke-religiösa eller andra religioner kan meditationen vara en lugn stund då man rensar sinnet och börjar om på nytt.

Buddhismen anser att världen består av lidande och målet för Buddhisten är att befria sig själv från lidandet. Hinduerna tror på de fyra stegen i livet som man ska uppnå (ovan) vilket Buddhisterna inte gör. Buddhismen är en filosofisk och medveten religion, mycket hänger på inre frid och upplysning. Hinduismen däremot är nästan som ett levnadssätt. Du kan egentligen inte jämföra dessa två förutom vissa detaljer. Den mest igenkännliga skillnaden är att Hinduismen är en panteism (Gud finns i allt, Brahman) och en polyteism (flera gudar inom en religion). Buddhismen är ateistisk religion, men den förnekar inte att gudar existerar, de behövs inte när man följer Buddhas lära.

Lära, Buddhism

När Siddharta blev upplyst, Buddha, fick han se livets mening. Med enklare ord, han förstod hur livets alla punkter fungerade. Han kom fram till ’’De Fyra Ädla Sanningarna’’ Detta blev den grundläggande läran inom Buddhismen

De Fyra Ädla Sanningarna (Ariya-Sacca)

Den grundläggande läran om Buddhismen presenterade Buddha i fyra ädla sanningar.

1. Lidandet

Allting är ett enda lidande! Lyckan övergår till sorg, ett barn åldras och dör, en blomma vissnar om den inte får vatten eller ljus. Det han menade är att lidandet är oundvikligt så länge man är i begär av materialismen och så länge man är fast i okunnigheten. Vi älskar någon men den personen kan försvinna eller dö. Det är Buddhas första ädla sanning. För folk som läser detta för första gången kan det tyckas konstigt men Buddha sade inte att det inte finns glädje i livet. Han såg glädje i vänner, familj men denna glädje övergick så småningom till lidande.

2. Orsaken för lidandet

Förklaringen till Buddhas första sanning. Begär och törst efter materiella ting är orsaken, man vill konstant ha mer, man vill lyckas, man vill nå toppen, man vill ha de nyaste klädesplaggen eller prylarna. Detta leder bort från mental frihet och istället återföds man och fortsätter i reinkarnationens cykel.

3. Lidandets slut

För att avsluta lidandet, måste människan avliva denna törst och istället fokusera på tanken och förståndet. Buddhisterna använder ett ljus som liknelse, ljuset blåses ut och slocknar, då är man fri. Detta tillstånd kallas Nirvana och är vad varje Buddhist önskar, ett tillstånd i harmoni och förståelse för människans natur.

4. Vägen till lidandets upphörelse

Buddha hade av egen erfarenhet som munk, asket och prins vetat att inget av dessa sätten att leva ledde till Nirvana. Han valde istället en medelväg när han blev upplyst, denna väg kallade han för den ’’Åttafaldiga Vägen’’ och är just den vägen man ska följa för att nå Nirvana.

Den Åttafaldiga Vägen

 Samma-Ditthi, rätt kunskap om Dhamma och befrielsens väg

 Samma-Sankappa, rätt sinnelag att handla av kärlek och harmoni

 Samma-Vaca, rätt tal oskadligt och fredligt tal, inget tomt prat eller lögner

 Samma-Kamantha, rätt handlande man följer levnadsreglerna, handlar med respekt

 Samma-Ajiva, rätt liv man förtjänar sitt liv genom att leva rätt

 Samma-Vayama, strävan bidra till en godare värld

 Samma-Sati, rätt vaksamhet uppmärksamhet på kropp, sinnen, känslor

 Samma-Samadhi, rätt meditation koncentration på den mentala styrkan under meditationer, och styrkan att kunna fokusera på en enskild tanke.

Lära, Hinduism

Inom Hinduismen finns inte en liknande lära som Buddhas. Istället ligger läran om religionens tankar om atma, världssjäl, moksha, reinkarnation etcetera i religionens heliga skrifter, Vedaböckerna. Där berättas det historier om gudar och deras liv, hur de hanterar tankar och ting. Läran får man när man utgår från gudarnas gärningar och äventyr i alla berättelser. Olika kaster kan också betyda olika åsikter om läran i mindre detalj men tankarna som hela religionen har gemensamt gäller för alla anhängare.

Vardagen

Inom Buddhismen lär föräldrarna barnen att vara ansvarliga och disciplinerade i sinnet. De får tidigt lära sig att alla gärningar har konsekvenser och på detta sätt blir de försiktiga. Jag kan tänka mig att barnen har stor respekt och disciplin till andra. Mycket hänger på att de följer sina religioner och lär sig grunderna från början. I till exempel Sverige är inte religion och liv det viktigaste ämnet i skolorna och vardagen. För de som följer religionerna vi undersöker spelar denna fråga en stor roll i deras liv. Mycket religion innebär förståelse, barnen lär sig att tänka annorlunda på livet, de lär sig att filosofera. Vissa ungdomar blir munkar och då blir det ännu strängare med materialismen och den moderna världen i deras liv. En buddhistisk munk får endast äga få saker, men dessa skiljer sig från andra ägodelar. De får en skål och varje morgon går de ut för att be om mat från lekmännen, bara nödvändiga ägodelar får förekomma. Det är en stor skillnad från mitt liv, jag är religiös men inte på det sättet, jag omringas av så mycket annat. Min religion är inte baserad på strikta regler som man följer. Ingen religion har nog samma verkan på barn som Buddhismen och Hinduismen har. Men jag tror att de har det bra, finns inget i religionen som tyder på att det är tvärtom.

Buddhismen har över 400 miljoner följare över hela världen. I Sverige är Buddhismen den tredje största religionen med ca 13000 anhängare. Hinduismen har över en miljard följare, främst i Indien, Sri Lanka, Nepal, Malaysia och Indonesien. I Sverige finns det ungefär fem till tiotusen Hinduer.

I Buddhismen anses kvinnan inte vara lika värdig, Buddha varnade sina lärjungar och följare för kvinnan. Men kvinnan kan nå samma insikt som mannen och lära sig samma kunskap. Idag finns det kvinnliga Bodhisattvor som förmedlar läran till lekmännen. Den västra världens kultur påverkar religionerna i öster.

Kvinnor i Hinduismen har ett elände till liv. I Hinduismen blir kvinnan misshandlad och har inte samma rättigheter som mannen har. Politikens inställning till detta finns knappast. Mannen har en stor dominans över kvinnan och om han misstänker otrohet kan hon torteras eller mördas. Man gifter bort unga flickor till äldre män eftersom detta har funnits sedan början som tradition. Dessa händelser finns överallt i Indien, kvinnan anses vara en börda i vissa delar. Kvinnornas rättigheter är få och männen är de dominanta.

Riktingar, Buddhismen

När Buddha avled ungefär 480 f. Kr. hade han följare och studenter som spred hans lära runt Asien. Efter en tid bildades två olika skolor inom Buddhismen.

Theravada eller Hinayana

Hinayana är Pali och kan översättas till den lilla vagnen och är den äldsta skolan inom Buddhismen. Ordet Hinayana formas av orden hina som betyder lilla eller låga och yana som är vagn eller cirkel, ett sätt att nå upplysning. Anledningen till detta namn är att denna skola hävdar att endast munkar och nunnor kan nå nirvana. Grunden ligger i den samling av texter som på Pali heter Tipitaka (De tre korgarna), den ursprungliga läran som Buddha undervisade. De åtta ädla sanningarna delades upp i

 Etik (Rätt tal, rätt handlande, rätt liv)

 Sinnets roll (Rätt strävan, rätt koncentration, rätt vaksamhet)

 Kunskap, vishet (Rätt uppfattning, rätt kunskap)

Munkarna och lekmän har täta kontaktar inom Theravada Buddhismen. Munkarna förmedlar också läran till lekmännen och som uppskattning ger lekmännen munkarna saker de behöver för att fortsätta läran. Sri Lanka, Kambodja, Laos, Burma, Thailand är erkända Theravada Samhällen.

Mahayana

Under senare tid skedde en ny utveckling inom Buddhismen, Mahayana. Mahayana som betyder stora vagnen var en ny skola. Denna lära gick ut på att alla kunde nå Nirvana genom att en person som redan nått upplysning (Boddhisattva) inte får lämna jorden förrän de hjälpt andra att nå samma insikt. Den är mycket yngre än Theravada läran men till skillnad från Theravada offrar Mahayanister till andar och andra väsen. Denna riktning finns i stor del i de västra delarna av Asien, Tibet, Japan, Korea och Kina.

Lamaism

I Tibet kallas Buddhismen för Lamaismen, ledaren är Dalai Lama och Lamaismens viktigaste person.

Riktningar, Hinduismen

Inom Hinduismen är i princip riktningarna olika vägar till Moksha. Men dessa ”skolor” är dock filosofiska till skillnad från Buddhismens riktningar.

Karma

Denna riktning innebär att man förlitar sig på goda gärningar i livet, man lever moraliskt och fredligt. Oftast lever man efter Ahimsa, icke-våldsmetoden som användes i upploppen under Mahatma Ghandis försök att avskaffa Kastsystemet. Man följer de regler eller levnadssätt som religionen har.

Bhakti

Man är nära bunden till guden Vishnu, man visar sin hänsyn och kärlek genom att offra, be och visa sin uppskattning. Kärlek spelar en stor roll i denna riktning. Bhakti kan i sin tur delas i ännu mindre grupper av riktningen.

Vishet

Denna riktning liknar Hinayanan i Buddhismen. För att nå moksha här, ska man ha djup förståelse för religionens lära och spiritualitet som handlar om reinkarnation och Brahman.

De som följer denna väg mediterar och läser ur Vedaböckerna för att skapa kunskap till sin fördel. Denna kunskap används sedan när man blir ett med Brahman och når det slutliga målet inom Hinduismen…Moksha.

Jämförelse Buddhism & Hinduism, 3.8 out of 5 based on 92 ratings
| Mer
Betygsätt Jämförelse Buddhism & Hinduism


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Jämförelse Buddhism & Hinduism eller som på något sätt är relaterade med Jämförelse Buddhism & Hinduism.

2 Responses to “Jämförelse Buddhism & Hinduism”

  1. fanny b on 27 Okt 2011 at 7:24 e m #

    Tack för hjälpen!! Mycket bra fakta. Lätt språk.

  2. Linnea on 22 Mar 2012 at 5:00 e m #

    Mycket bra fakta och hjälpte mig verkligen i sista sekunden :) 5/5

Kommentera Jämförelse Buddhism & Hinduism

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2