Laboration med rörelseenergi samt lägesenergi vid fritt fall
Uppgift:
Laborationens uppgift var att bestämma sambandet mellan lägesenergin och rörelseenergin hos en kropp vid fritt fall, samt att bestämma farten hos denna.
Material:
I försöket används: en stålkula, ett plaströr, två stycken fotoceller med tidmättnings apparatur, en elektromagnet för att släppa stålkulan, samt en linjal
Figur:
Teori:
Lägesenergin som förloras vid fallet betecknas W och beräknas med hjälp av formeln: m*g* h.
Rörelseenergin, skriven som W kan beräknas genom: m*v /2 – m*v /2.
Till utförandet av laborationen används en magnet med massan 0,00371 kg.
När stålkulan släpps vid punkten V i figuren har den ingen fart.
Allteftersom kulan kommer närmare och närmare marken accelererar den hela tiden.Vid en punkt,V i figuren, mäts hastigheten med hjälp av fotocellerna.
Det värde som läses av vid fotocellerna betecknas V.
Tabell:
Grupp: h (m): Wp (J): t (s): V= s/ t: W (J)
1 0.635 0.23 0.0118 3.47 0.22
2 0.705 0.26 0.0117 3.50 0.23
3 0.643 0.23 0.0118 3.47 0.22
4 0.426 0.16 0.0147 2.79 0.14
5 0.253 0.092 0.0185 2.22 0.091
6 0.315 0.11 0.0167 2.46 0.11
7 0.116 0.042 0.0235 1.74 0.056
s=avståndet mellan fotocellerna i meter= 0.041 meter
Resultat:
Av tabellen kan man utläsa att den lägesenergi som förloras vid fritt fall vinns i form av rörelseenergi hos stålkulan.
Sammanfattningsvis kan man säga att energi varken kan försvinna eller pånyttbildas.Energi kan endast omvandlas i olika former.I det här fallet mellan rörelseenergi och lägesenergi.
