.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

LUNGORNA

Ämne: Biologi, Människa
| Mer

Andningen

För att alla celler i kroppen hela tiden ska få syre så måste blodet passera lungorna, där de röda blodkropparna tar upp nytt fräscht syre och avger koldioxid.
De två lungorna ligger på var sin sida om bröstskiljeväggen i brösthålan som också innehåller hjärtat, stora blodkärl, luftstrupen och matstrupen.
Lungorna är genom djupa inskärningar indelade i lober ( avgränsade delar). Den högra lungan är delad i tre st lober medan den vänstra bara är delad i två.

Varje lunga omges av en lungsäck som består av två stycken hinnor. Den ena hinnan är fäst på insidan av bröstkorgen och vid mellangärdes muskeln. Den andra är fäst på utsidan av lungan. Det finns ingen luft men däremot en vätska som smörjer dem, vilket gör att dom glider lätt mot varandra när lungorna vidgas eller drar ihop sig

När vi andas in luften genom munnen eller näsan så far den in i luftstrupen som sen delar upp sig i två bronker som går till var sin lunga där delar dom upp sig ytterligare och bildar allra längs ut klasar med alveoler (lungblåsor) dom omges av ett nät med blodkärl (kapillärerna) . Det skiljer bara 0,001 mm mellan kapillärerna och alveolernas inre. Det är där som gasutbytet äger rum. Gasutbytet sker genom så kallad diffusion genom dom tunna väggarna. Syrgas trycket är högre i alveolerna än vad det är i blodet, så därför flyttar syremolekylerna från alveolerna till blodet tills trycket är utjämnat. Koldioxiden går den andra vägen på grund av att det finns mer av denna gas i blodet än i alveolärluften. Inandningsluften innehåller 21% syre och 0,035% koldioxid medan ut andningsluften innehåller 16% syre och 5% koldioxid.

En del celltyper överlever inte ens i ett par minuter om de skulle få syrebrist. Känsligast är nervcellerna i hjärnan. Vid en normal kroppstemperatur uthärdar de bara nån minuts avbrott i syretillförseln utan att få allvarliga skador. Vid en lägre kroppstemperatur får man en lägre ämnesomsättning och då klarar man längre syreavbrott.

Varje dag andas vi in cirka en halv liter vatten. I kallt väder är det alltså vattenångorna som orsakar “röken”

Dom tunnaste luftrören (bronkiterna) mynnar i millimeterstora blåsor så kallade alveoler. Varje blåsa omges av ett nät av blodkärl. Där tar blodet upp syre och avger koldioxid.
Varje lunga innehåller miljontals lungblåsor och har en sammanlagd yta av cirka 80 kvadrat meter.

En person i vila andas 12-14 gånger i minuten och tar varje gång upp cirka 500 ml luft. Men bara 350 ml når alveolerna där syre upptaget äger rum. Resten stannar i det så kallade “döda rummet” dvs i näshålan, svalget, struphuvudet, luftrören och bronkerna där inget gasutbyte äger rum. Under fysiskt muskel arbete kan andnings upptagningen ökas från 6-7 liter i minuten till 100-120 liter i minuten. Tränade unga män kan vid maximalt arbete komma upp till ca:200 liter i minuten.

Hos en vuxen väger lungorna tillsammans 800-1000 g den högra cirka100 g mer än den vänstra. Lungvävnaden är mjuk, svamp aktiv och elastisk och den kan flyta på vatten men bara på grund av sitt luftinnehåll. Hos en nyfödd är lungan ljusröd men ju äldre man blir desto gråare blir lungan av föroreningar.

Lungfunktionen

Lungfunktionen hos friska varierar beroende på ålder, längd och kön.
I takt med att barn växer ökar lungvolymen, vilket innebär att det finns plats för mera luft i lungorna. Lungfunktionen är som högst kring 20-25 års åldern, därefter avtar den successivt med åren.

För att förstå lungfunktionen, kan man föreställa sig en ballong, där luften pressas ut och in med en viss hastighet.
Ju större passage, ju snabbare kan man blåsa luften in och ut. Lungvolymen är den luftmängd, som får plats i ballongen. Hur stor den är beror på ballongens storlek och på hur elastisk ballongen är.

Det finns olika benämningar på de olika sätten att mäta lungfunktionen.
Total lungkapacitet: Den mängden luft som får plats i lungorna. Normalt ca. 4 1/2 liter.

Residual-volymen: Den mängden luft, som är kvar, när man blåst ut så mycket luft man överhuvudtaget förmår. Normalt ca. 1/2 liter.

Muskler

Lungorna saknar egna muskler. Det är främst mellangärdet, Den muskulösa väggen under lungorna som driver andningsrörelserna. När mellangärdet sänks så sugs det luft in i lungorna och när det höjs pressas luft ut. Detta kallas för bukandning. Man bröst andas också det innebär att bröstkorgen utvidgas med hjälp av revbenens muskler. Men bröstandningen är så mycket mer ansträngande så det använder man bara till en liten del av andnings arbetet.
Andnings musklerna står under viljans kontroll vilket gör att man kan avsiktligt ändra sin andnings rytm och hålla andan ett tag. Normalt så styrs dock andningen automatiskt från andningscentra i hjärnstammen.

lungcancer

Lungcancer var fram till 1930 talet ganska sällsynt. Sedan dess och särskilt under de senaste 20 åren har lungcancer ökat drastiskt i hela världen. I Sverige är lungcancer nu den vanligaste cancerformen bland män och svarar för en tredjedel av samtliga cancerfall. Hos kvinnorna är lungcancer bara den femte största cancerformen. Men om lungcancer fortsätter med samma ökning som hittills kommer den att runt år 2000 ha gått förbi bröstcancer som den vanligaste cancerformen.
Det har sedan 10-20 år skett en markant ökning av lungcancer. Den största ökningen av lungcancer har skett i storstäder i dom mindre städerna har det inte ökat lika mycket och ute på landsbygden har det knappt ökat någonting. De flesta fall förekommer oftast mellan åren 50-70 och med ett max för männen omkring 55 års ålder och för kvinnorna ca 10 år senare. Tobak missbruk särskilt cigarrettrökning står för 80 % av alla lungcancer fall.
En person som röker har 30-40 gånger så stor risk för att få lungcancer än en som inte röker.
Lungcancer är en sjukdom med mycket hög dödlighet. Det beror främst på att dom flesta patienterna kommer så sent. Drygt 65 % av de radikalt opererade patienterna är fortfarande i
livet efter 5 år efter operationen.

Smärta

Lungorna saknar smärtnerver. Sjukdomar i lungorna gör alltså inte ont. Däremot finns det gott om dom i bröstkorgsväggen. Lungsjukdomar som når ut till lungans yta (till exempel lungcancer, lunginflammation eller lunginfarkt) kan alltså ge en väldig smärta. I luftstrupen finns det också nerver som kan utlösa en dov smärta i bröstet vid till exempel luftrörskatarr.

Slemmet i luftrören

Slemmet i luftrören är till för att hålla främmande partiklar borta från lungblåsorna. Om större partiklar fastnar i slemmet så utlös den medfödda hostreflexen, helt enkelt vi hostar upp det. Den är ett viktigt försvar för andningsorganen. Under hela sitt liv så andas vi in flera hundra gram partiklar som successivt avlägsnas. Efter ett helt liv så har vi bara några få gram partiklar nere i lungorna.

LUNGORNA, 2.8 out of 5 based on 10 ratings
| Mer
Betygsätt LUNGORNA


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om LUNGORNA eller som på något sätt är relaterade med LUNGORNA.

Kommentera LUNGORNA

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2