.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

MASKAR

Ämne: Biologi, Djur
| Mer

Medan nässeldjuren är strålformigt byggda är en mask tvåsidigt symmetrisk, som man säger. Masken har en höger och en vänster sida samt en framända och en bakända. I framändan sitter huvudet och i bakändan sitter en analöppning.
Maskarna har inga ben. De fölyytar sig genom att dra ihop eller sträcka ut sin kropp.
Man brukar säga att det finns tre sorters maskar, de är:• Ringmaskar
• Rundmaskar
• Plattmaskar

Daggmasken

Daggmasken tillhör ringmaskar, eftersom dess kropp är uppdelad i avdelningar, som ser ut som ringar.

En daggmask, har inte som oss människor något särskilt andningsorgan. Utan den andas genom huden. Daggmaskens hud måste ständigt vara fuktig för att den skall kunna andas. Om en daggmask skulle bli för torr skulle den kvävas.

Hos varje enskild mask finns både hanliga och honliga könsorgan. En daggmask måste ändå para sig med en annan daggmask för att befruktning skall kunna ske.
Djur som är tvåkönade kallas hermafroditer. Ordet kommer ifrån de grekiska gudarna Hermes (man) och Afrodite (kvinna).
Daggmasken lever i fuktig och näringsrik jord, för att den ständigt skall kunna vara fuktig. I den fuktiga jorden gräver masken ett nät av gångar från markytan och ner till några decimeters djup, med undantag för vintertiden då de vistas på djup ner till en meter. Daggmasken lever av den näring som finns i blad och andra växtdelar, men de äter inte bladen som de är utan de släppar ner bladen, eller andra växtdelar, ner i sina små gångar. Där nere förmultnar snart bladen och blir mull som snabbt blandar sig med jorden. Maskarna äter sig sedan fram genom den mullblandade jorden och kan på detta vis ta upp näringen i mullen. På så sätt blandas jorden om. Tack vare deras gångar blir jorden porös så att luft kan komma ned till växternas rötter. Därför har maskarna en väldigt stor betydelse som jordförbättrare. I bördig mark kan det finnas över ett ton mask per hektar. Där jorden är mullrik och bördig finns alltså daggmasken…
Maskens avföring kan man se som små jordhögar på markytan.

Varför heter det daggmask?? Jo för att under daggvåta nätter lockas de upp till markytan, och därav namnet daggmask.

Daggmasken är en viktig föda för en hel del djur, bland annat olika fåglar, mullvadar och grävlingar, men också för en hel del insekter.

De svenska daggmaskarna blir högst blir högst 3 decimeter långa. Världens längsta daggmaskar lever i Australien, de kan bli 2 meter långa.
Havets olika Ringmaskar, havsborstmaskarna!

De ringmaskar som lever i havet har ofta fler och kraftigare utvecklade borst än vad daggmasken har. De kallas därför för havsborstmaskar. En del havsborstmaskar är snabbsimmande rovdjur. Andra lever i rör, som de tillverkar av ler- och sandkorn med slem från huden. Ringmaskarna som lever i havet andas, precis som fiskar, med gälar. Gälarna är små hudtofsar, som sitter i rader på maskens båda sidor.

Sandmasken hör till havsborstmaskarna och lever nedgrävd vid bottenslammet vid grunda havsstränder , där den söker sin föda bland de organiska material som finns i slammet. Sandmasken kan bli upp till 2 dm lång.
Fiskare brukar plocka sandmaskar och använda dem som bete.

Rovborstmasken är allätare som gärna angriper djurmed sin kraftiga käkar. Rovborstmaskar gräver gångar i mjka bottnar , men jagar även bland alger och under stenar.

Sabellamasken lever i rör, som den förstärker med lera. En vacker tentakelkrona omger munnen. Kronan filtrerar plankton ur passerande vattenströmmar.

Iglar

Iglar är ringmaskar som har sugskålar i båda ändarna av kroppen. De flesta iglar är vattendjur. I Sverige är den vanligaste igeln hästigeln. Hästigeln är ett rovdjur som lever på andra – mindre – vattendjur. Många olika arter av iglar suger blod från olika ryggradsdjur. I Sverige finns det en art som kan suga blod av människor, det är blodigeln, som de flesta säkerligen har hört talas om. Blodigeln kan bli upp till 10 – 15 cm och den förekommer allt som oftast i små sjöar och dammar, oftast i Sydsverige. Blodigeln användes för som läkemedel och sålde på apotek ända in på 1940- talet, det ansågs att iglarna renade oss från sjukdomar när de sög blod. I naturen förväxlas ofta blodigeln med de allt mer vanliga hästigeln. I Sverige finns det inte några blodsugande landiglar, utan de förekommer i de tropiska regnskogarna.

Rundmaskar

Rundmaskar lever både i vattnet och på land. Några av dessa är rovdjur och andra dricker saft från växternas celler. Rundmaskarna saknar ringar eller segment. Många arter av rundmaskar lever som parasiter i djur, människor och växter och orsakar diverse sjukdomar.
En vanlig art som lever i andra parasiter är trikinen. Man kan infekteras av trikiner genom att äta infekterat griskött, som inte har blivit tillräckligt stekt eller kokt. Risken att bli infekterad av denna mask är liten, i alla fall i Sverige, eftersom griskött inte får säljas i butikerna, om det inte är besiktigat och trikinfritt.
De millimeter stora maskarna ligger inrullade i kalkkapslar i köttet. Kapslarna löses sedan upp av magsaften och trikinerna blir fria och kan då komma in i tarmen, där de sedan förökar sig. De larver som blir till efter parningen tar sig igenom tarmväggen och följer sedan med blodet till kroppens muskler, där de sätter sig fast och kapslar in sig. Det är först när larven kommer ut i kroppen som man märker att man är sjuk. Det visar sig oftast som hög feber och verk.

En annan mask som lever som parasit är springmasken, som oftast förekommer bland barn. Det är en centimeterlång mask, som lever i tarmen. Barnen smittas då de får maskens ägg i munnen på något sätt. Den infekterade drabbas av klåda i ändtarmen.

Sedan finns det en mask som kallas för spolmask och den lever i tarmen där den snyltar på vår föda. Äggen kommer ut med avföringen. De smittar djur och människor som dricker förorenat vatten eller äter dåligt sköljda grönsaker. Den infekterade blir trött och får huvudvärk. I värsta fall kan masken täppa till tarmen, men då finns det särskilda mediciner till hjälp.

Plattmaskar

Plattmaskar har en platt kroppsform, men kan i övrigt vara mycket olika varandra.

Bland plattmaskarna finns de vanligaste inälvsparasiterna, binnikemaskarna. Binnikemaskarna har en väldigt platt kroppsbyggnad och masken är uppdelad i segment, precis som daggmasken och de övriga ringmaskarna.
Binnikemaskarna lever i tarmkanalen hos olika ryggradsdjur. Binnikemasken har själv ingen tarmkanal och tar därför upp näringen från djurens redan sönderdelade föda, direkt genom huden. Maskarnas huvud har sugskålar eller hakar, som masken fäster sig i tarmväggen med.
Binnikemasken är sällan livs farlig utan orsakar oftast bara viktminskning, de kan behandlas med maskförlamande medicin i kombination med avförings medel.

Vanligast hos människan är den breda binnikemasken som har en intressant utveckling:

Den breda binnikemaskens utveckling:

1. Ett segment med befruktade ägg kommer ut i vattnet via avföringen
2. Larven äts upp av en hoppkräfta
3. Larven utvecklas till ett larvstadium i hoppkräftan
4. Hoppkräftan äts upp av en fisk
5. Som utvecklas till så kallat dynt i fiskens kött
6. Om en människa äter fisken dåligt tillagad, kan dynet utvecklas till en ny binnikemask i människans tarm.

Den breda binnikemasken kan bli upp till hela 10 meter lång!

En annan plattmask är virvelmasken som är ett litet rovdjur. Virvelmasken lever i sjöar, hav och även i fuktig jord.

Sammanfattning

• Alla maskar saknar ben och de har en mjuk muskelrik hud och förflyttar sig genom att sträcka ut och dra ihop kroppen

• Maskarna delas in i ringmaskar, rundmaskar och plattmaskar

• Daggmasken som har en stor betydelse för markens näringstillstånd hör till ringmaskarna

• Sandmasken är en ringmask som lever i havsvikar

• Trikin och springmask är rundmaskar

• Till plattmaskar hör många inälvsparasiter som t.ex. binnikemasken.

MASKAR, 2.5 out of 5 based on 29 ratings
| Mer
Betygsätt MASKAR


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om MASKAR eller som på något sätt är relaterade med MASKAR.

One Response to “MASKAR”

  1. niklas on 12 Jun 2010 at 9:16 e m #

    jag tycker att sjukvården har blivit sämre nu är förut på 80 talet då smä ofarliga saker tex hals böld och sånt de fixat så fort sedan gjorde dom mandlar operaktion för att man ska inte få nya hals böld o de säkeert avmaska alla månniskor nån gång om året men nu idag kan värden inte klara av farliga sjuk domar som binikemask och hemmorojder och förstoppning som man kan dö av mosvar hals böld kan man över leva utan sjukhus

Kommentera MASKAR

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2