.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Mat

Inledning

Jag har valt att arbeta om energi i mat, för att jag vill veta hur mycket energi man får i sig av olika sorters mat. Vad för typ av mat ger bäst energi och hur samlar jag på mig energi från maten jag äter. Finns det andra sätt att samla kraft och energi på?

Jag lagar en del mat men mest snabbmat. Vad innehåller maten jag lagar? Vad får jag för energi av den? Hur lång eller kort tid är jag mätt på den mat jag äter?

Det jag vet om ämnet är att om jag äter snabbmat blir jag fortare hungrig igen men om jag har ätit bra mat till exempel husmanskost så känner jag mig mätt längre. Varför köper vi snabbmat? Är det för att man tror att det är billigare eller är det för att spara tid? Varför så många Tv-program som berättar om vad vi äter och hur fel mat vi äter. Vi i I-länderna blir bara tjockare och tjockare av all felaktig mat vi äter. Det skulle vara bättre att satsa på att lära ut hur olika sorts mat ger oss energi, och hur vi mår efter att vi har ätit olika sorters mat.
Jag vill ta reda på hur farlig det är med snabbmat. Vi borde välja mer energirik mat för att må bra.

Maten vi får i vår skola
- Är den så bra?
- Är det tillräckligt med energi i den för att vi ska klara en hel skoldag?
- En stor del av den mat vi får i skolan är ju halvfabrikat, och det är ju den typ av mat vi ska undvika.

Varför växer snabbmatsställen upp som svampar ur jorden? Vi människor har mindre och mindre tid att tänka på att samla energi, vi bara bränner energi och hur ska vi orka göra allt vi vill.

Vad händer om du inte äter hälsosamt?

Att äta en bra och sund kost gör att vi mår bra, sjukdomar som är kopplade till dåliga matvanor kan man slippa. Idag finns det många sjukdomar som är kopplade till dåliga matvanor, t ex övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes. Många av dessa sjukdomar har ökat mycket de senaste 10 – 20 åren på grund av att många har felaktiga matvanor. Att äta allsidig kost är bra, t ex kött, fisk, grönsaker, frukt är mat som behöver finnas med i kosten. Att äta tre mål mat om dagen plus något mellanmål gör att vi får i oss den näring och energi vi behöver. Att äta mindre av mättat fet är bra för kroppen.

Idag finns det mycket färdigmat som har få bra råvaror i sig, många av de färdiglagade matportionerna innehåller för mycket fett och socker. Ofta finns det många snabba kolhydrater i snabbmat och det gör att vi fort blir hungriga igen efter att har ätit den sortens mat. Det finns också ofta en stor mängd mättat fett i dessa produkter.

Det mesta fettet vi äter finns gömt i ost, grädde, choklad, chips, kakor, kaffebröd.

Varför ska man äta mycket frukt och grönt?

I frukt och grönsaker finns det ämnen som är bra och äta t ex. Vitaminer, Antioxidanter, Flavonoider och fibrer. I frukten och grönsakerna finns det mycket kolhydrater och med hjälp av dessa så kan vi få en bra varierad kost. Att kosten är balanserad så att det finns en lagom mängd av fett, portein och kolhydrater. En rekommendation från livsmedelsverket är att du ska äta 250 gram frukt och 250 gram grönsaker om dagen. Att äta rotfrukter som t ex vitkål, morrötter, broccoli är bra istället för att välja gurka och tomater som innehåller mycket vatten. Frukt och grönsaker innehåller kostfiber som gör att vi får en jämn blodsockernivå och därmed mycket bättre energinivå både fysiskt och mentalt.
Ska man äta snabba eller långsamma kolhydrater vilket ger energi längst?

Kolhydrater finns främst i bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker.
Kolhydrater är kroppens främsta bränsle. Hjärnan behöver kolhydrater för att fungera och kroppen behöver dem för att kunna bygga upp cellerna. Om man äter för lite kolhydraten så orkar man mindre. Kolhydrater tas upp olika snabbt i kroppen det finns snabba och långsamma. Långsamma kolhydrater finns i bönor, baljväxter, pasta, ris och potatis.
Snabba kolhydrater finns i godis, läsk, sylt, kakor, bullar, kex och vit bröd. Snabba kolhydrater ger oss en snabb kick men det gör att vi fort blir trötta igen. Det är på grund av att vårt insulin hoppar upp snabbt, men faller lika snabbt igen. Om man däremot äter långsamma kolhydrater varar känslan av att vi är mätta längre och vi får behålla energin längre.

Om vi istället väljer färdig ett halvfabrikat från Findus, hur länge var energin då?

Mycket av snabbmat innehåller för mycket salt, fel sorters fett, fel kolhydrater, och kan ha brister på viktiga näringsämnen. Inga grönsaker, bär eller rotfrukter utan man tillsätter smakförstärkare och andra mindre nyttiga produkter. Ett av problemen är att vi får för en hög energikick när vi äter snabbmat, men vi blir också snabbare hungriga igen och då är det lätt att ta till en snabb kick som t ex choklad eller godis för att klara resten av dagen, det är absolut inte bra. Insulinet åker då berg- och dalbana och gör att det blir svårt att jobba i t ex skolan. Kroppen lagra då fettet från chokladen i vår kropp och det bildar om det till kroppsfett i våra kroppar.
Om du skulle köpa en Findus färdiga matlåda och märker att maten flyter i fett kanske du ska avstå från den, ta istället en grov macka och en frukt eller grönsak som du kan håller dig mätt på längre. Alltså känslan av att vi börjar blir trötta och att energin börjar ta slut kommer fortare om vi väljer snabbmaten.

Vilken energiåtgång har olika aktiviteter?

Ungefärlig energiförbrukning för olika aktiviteter finner du här vid en timmas aktivitet:

Aktivitet KJ kcal
Stilla arbete vid datorn 210 50
Städning 840 200
Promenad (5km/tim) 1260 300
Dans 1260 300
Simning (20 m/min) 1470 350
Trädgårdsarbete 1680 400
Gymnastik 2100 500
Cykling (16 km/tim) 2100 500
Löpning (10 km/tim) 4032 960
Löpning (16 km/tim) 4790 1140
Styrketräning (medel) 1260 300
Tabell: Energiförbrukningen vid olika aktiviteter per timma, om man väger 60 – 70 kg.

Våra levnadsvanor påverkar oss negativt t ex?

• Att vi äter mat som innehåller mer fett
• Att vi äter oregelbundet
• Att vi är stressade
• Att vi rör oss för lite
• Stillasittande jobb
• Snabbmat

Varför köper vi snabbmat, när det ändå inte ger någon bra energi?

I dag hinner vi inte med allt på 24 timmar utan måste prioritera. En mamma eller pappa ska lämna barnen på dagis eller i skolan sedan ta sig till sitt eget jobb som idag ofta är stillasittande. På jobbet vill vi hinna med så mycket som möjligt under de timmar vi är där. Man väljer då en snabb lunch t ex Mc Donalds eller varmkorv eller bara en kopp kaffe . Efter avslutad dag ska trötta barn hämtas på dagis man rusar in på Ica eller Mac Donalds och köper något som går snabbt att laga. Detta påverkar också våra barn. De orkar inte med en helt träningspass, med bara en hamburgare i magen. Efter träningen hungriga igen, mamman hinner inte med att laga mat på kvällen, så då beställs det kanske hem en pizza. Eftersom det är snabba kolhydrater i pizzan blir barnen snabbt hungriga igen, det får då bli en macka innan det är dags att sova. Detta ätande av fel sorts mat är inte bra för barnen det blir lätt att barn blir överviktiga.

En av anledningen till att folk blir så tjocka enligt sjukvårds rådgivningens hemsida, är ju att många av våra jobbet är stillasittande, att vi kör bil fram och tillbaka till jobbet istället för att cykla eller gå om vi har möjligheter. Allt sittande framför tv och vid datorn kan också vara en av orsakerna.

Förr var det vanligare med kroppsarbete vilket gjorda att vi förbrände fett även under arbetstid. Det var vanligare med någon som var hemmafruar och ägnade mycket mer tid åt matlagningen och det fanns inte så många snabbmatsställen att gå till och restaurangbesök var för dyrt för de flesta. De hade heller inte så mycket fritidsintressen som tog upp deras tid.
Det är inte någon tid jag vill få tillbaka.
Jag ser ett samband med att det till exempel finns så många snabbmatsrestauranger, reklam för energitäta livsmedel med låga priser som gör att det är lätt att köp dessa ofta. För stora portioner av den typen av mat är inte bra för vår hälsa. Dålig hem- och skolmiljö kan påverka oss. Till exempel att föräldrar inte har tid att laga mat utan barn får istället ta en macka på kvällen att det är ju inte tillräckligt. Att vi inte äter en bra frukost, gör att energin inte räcker hela förmiddagen fram till att bambamaten serveras.
En tallrik med 8 – 10 pommesfritts, har samma energivärde som en hel mattalrik med grönsaker . Vilken tallrik mättar längst tror du? Jo, det gör naturligtvis tallriken med grönsaker, och vi får naturligtvis mest energi av den sista tallriken.

Detta som jag har beskrivit, är några av de olika orsaker som påverkar att vi väljer att köpa snabbmat hur skall vi annars hinna med allt vi skall göra.

Ger fetma bra eller dålig energi?

Fetma är en sjukdom som man kan ärva anlagen till. Dålig mat som vi äter kan också ge fetma. Om man äter mer mat än vad man förbränner så går vi genast upp i vikt och då kan det leda till farliga sjukdomar.
Fetma kan man mäta med hjälp av något som kallas för BMI-body mass index, och där räknar de ut ett mått på förhållandet mellan längden och vikten.
Fett är viktigt för kroppen men inte i för stora mängder. Det mesta fettet sitter under din hud, men det finns också mycket utanpå oftast mest på magen. Bukfettet är det som enklast omvandlar sig till energi när kroppen behöver det. Men fett är inte bara dåligt det används också mot stötar och kyla.
Fetma ökar risken för många personer att få sjukdomar här är exempel på några:

• Högt blodtryck
• Diabetes typ 2
• Blodfettsrubbningar
• Åderförfettning, även kallat åderförkalkning
• Gallsten
• Förfettning av levern
• Astma
• Snarkproblem och sömnapné – andningsstopp under sömnen
• Förslitningsskador i leder
• Komplikationer under graviditeter
• Cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel
• Infertilitet, det vill säga oförmåga att få barn.

Pigg och vaken trött eller håglös i skolan, har vi energi för en hel skoldag på den mat vi äter?

Skillnaden kan bero på vad du äter, en tredjedel av vår näring ska komma från den mat vi äter i skolan. Om vår kropp ska ta upp den energin så måste vi äta enligt tallriksmodellen vilket de flesta inte gör och därför får vår kropp mindre energi och vi orkar mindre i skolan.
Skolmaten har ju ett dåligt ryckte, att den ska vara mindre god enligt vissa eleverna.
Men idag servera skolan ofta sallader och bröd kött fisk och potatis och det är ju bra mat. Så varför äter inte eleverna av maten? Det beror nog många gånger på att maten lagas på morgonen och sedan fraktas till skolorna. När den kommer fram har den tappat sin fräschhet och mycket av vitaminerna har också förstörts. Smaken är säkert bra men den ser inte god ut och det gör att man inte tar av maten. Vem vill ha blek och grå mat, slaskig grön sallad eller överkokt korv, fisk eller kött. I de skolorna som har eget tillagningskök har skolmaten fått bra omdöme och fler elever äter i dessa skolor. I dessa skolor har man sett en förbättring av skolnärvaron och resultat. Eleverna i dessa skolor har alltså mer energireserver på eftermiddagarna eftersom de har fått en bra bambamat. Omväxlande skolmat ger energi och vi blir piggare och gladare. När du växer så förbrukar du mycket energi och därför behöver vi en bra skollunch för att kroppen ska kunna må bra. Det är också viktigt att det är lugn och ro så man sitter kvar länge och äter långsamt, då tar kroppen upp energin bättre.

En fundering jag har är, om vi elever kan var med när skolmaten tillreds eller när lunchen förbereds, skulle kanske fler i skolan känna att de kan påverka innehållet och då också känna att man är delaktig och fler skulle säkert äta och uppskatta den mat som serveras eftersom de själv har lagat den. Om skolan tar bort alla halvfabrikat och i stället satsar på bra råvaror med bra fett och som ger mycket bra energi. Att byta panerad fisk mot färsk fisk, köttbullar kan bytas ut mot något kött eller varför inte färs i form med vitkål. Det skulle bli en bättre och hälsosammare mat. Det finns säkert många fler exempel på mat som går att byta ut till en liten kostnad.

Energitäta livsmedel är de som innehåller mycket socker och fett och ger en svag mättnattskänsla. Kroppen signalerar att vi är mätta och vi sätter i gång och förbrukar den lilla energi vi fått i oss, och vi blir däremot fort trötta igen.

I Västra Götaland har kommunen satsat på något som kallas skolmatsakademi, des som jobbar där ska lära ut om bättre mat i skolan. De vill att vi ska få en positiv syn till skollunchen. Att valet av den mat vi äter, påverkar hur vi ska klara vår skoldag.

Serveringsfrekvenser och portionsstorlekar av huvudrätter för åk4-6

Råvara Antal ggr/4 v Portionsstorlek (åk 4-6)
Potatis 8,5 175 gram
Pasta 5 70 gram, okokt
Ris, bulgur, quinoa, couscous 3 60 gram, okokt
Bröd, av typ pita 0,5 80 gram
Kött, fågel, utan ben 4 100 gram
Köttfärs 4 80 gram
Fisk, mager eller fet 4 125 gram
Baljväxter, torkade minst 1 60 gram
Ägg 1 90 gram (1,5 st)
Ost/mjölk 2 50 gram
Korv max 3 100 gram
Blodpudding/lever min 1 100 gram
Vetemjöl (i t ex pizza, pirog, pannkaka) 60 gram (1dl)

Soppa med smörgås eller efterrätt 2 i soppan minst 1/3 portion potatis, ris eller pasta
Anledningen till att kötträtter rekommenderas ofta är att barn behöver mer järn.

Folkhälsoproblemet?

De största riskerna för sjuklighet och död i i-länderna är

• Tobak
• Högt blodtryck
• Alkohol
• Serumkolesterol (höga blodfettnivåer)
• Övervikt
• Liten konsumtion av frukt och grönsaker
• För lite fysik och aktivitet
• Droger
• Sexvanor
• Järnbrist

Vad gör WHO (Världshälsoorganisationen)?

De jobbar för att främja att folk vet att energin i vår mat påverkar oss på olika sätt och ökad fysisk aktivitet är bra. De ser att sambandet om bättre kunskap om våra matvanor, och hur mycket vi måste röra oss för att må bra. Att se till att vi förstår oss på den reklamen som finns om att vissa typer av snabbmat, att den skulle ge bra energi vilket inte är sant, utan istället en fettbomb som ger oss lite av den bra energin som vi behöver för att orka mer.

Hur lär vi människor att äta mat med rätt energiinnehåll?

Att informera folk, att lära upp de personer som jobbar i skolorna, även anställda i kommunen och kanske också våra politiker om hur mat med dåligt energi innehåll påverkar oss under en skol- eller arbetsdag. Politikerna skulle kanske ge mer pengar till skolorna för att vi ska få bättre mat med ett högt energivärde. Det finns hälsorörelser som
t ex Hälsofrämjandet de finns på olika orter i Sverige, inom sjukvården, eller dietister som har stora kunskaper om energi i mat, det är några som man kan använda sig av och få information ifrån. Att be dessa personer att komma ut och informerar om olika insatser som skolorna skulle kunna göra.
Att vi får har kvar hemkunskap i skolan och att man där lär ut om bra mat med bra energi. Ge hemkunskapen en större plats i skolan, för det vi äter gör ju också om vi ska klara av vår skoldag och varför ska då inte skolan lära ut detta.

Det är kanske så vi ska göra för att få en förändring, lära folk om hur bra mat med bra energi gör att vi mår bättre.

Positiv energi får vi av saker vi tycker är roliga det är sådan energi som vi går igång på. Den energi som kroppen skapar går snabbt till hjärna och till våra muskler. Så att lära ut bra matvanor måste vara en viktig del av detta arbete.

Personlig källa

Intervju med Cia Ek (Hemkunskapslärare på Styrsö skola)

Vad rekommenderar du för mat till folk som vill äta nyttigt?

- Att äta efter kostcirkeln är bra, och att alltid tänka på att välja en sak från varje tårtbit, då får vi i oss rätt mat för att få bra med energi.

Lär du alltid ut nyttig mat till eleverna?

- Nej, det är olika t ex om vi ska göra dessert eller pannkakor kan ju inte det räknas som nyttig mat, men på mina lektioner försöker jag att lära ut bra och nyttig mat med högt energiinnehåll.

Vad hade du gjort för mat i bamba om du jobbat där?

- Jag hade inte gjort något halvfabrikat utan istället hade jag lagat grytor och soppor som är bättre för eleverna att äta.

Vad tycker du om maten i bamba?

- Den är okej, men jag önskar att det skulle vara bättre mat och inte så mycket halvfabrikat.

Äter du nyttigt mat hemma?

- Ja, jag gör det på vardagarna, på helgerna kan jag ta något godare. (God mat måste inte alltid vara dålig mat “egen reflektion”)

Sammanfattning av arbeten

Att kunna se sambandet mellan olika energier i mat, kan lära oss att äta rätt och spara på energin vi får från maten.

Jag har skrivit om hur farligt det är att äta fel sorters mat att det ger lite energi. Att du blir tjock och inte orkar med något om du bara lever på snabbmat. Äter du en hamburgare så är det för mycket energi i den och du blir pigg för stunden men sedan så blir du fort trött igen och orkar mindre, och att då ta till en godis ökar bara på de snabba kolhydraterna och samma trötthet kommer snabbt igen. Det är en av orsakerna till att man bör välja bra råvaror till maten vi lagar.

Efter att läst mycket om mat, och energi i mat har jag förstått att vi måste lära oss redan som små hur vi ska äta. Det finns idag så mycket skräpmat som vi äter och som vi tror är bra. Att börja redan när barn är små att lära ut vad som är ett bra mellanmål, sedan kan förskolan tar över och ge barn bra mat och nyttiga mellanmål. Kanske att lägga in mer gymnastik i skolan att ha någon aktivitet varje dag. Att behålla hemkunskap och där lära ut vad som är bra kost är nödvändigt jag har själv blivit intresserad och tänker allt som oftast på vad jag äter under en dag. Hemkunskapen i skolan har bidragit till mitt intresse för nyttig kost.

Varför ser vi ingen reklam för bra mat utan oftast är det sådan mat som snabbt går att tillaga och är fettrik och dålig. Skulle vara kul att se hur man gjorde reklam för att vi skulle köpa mer morötter eller mer vitkål undrar om det finns någon som vill satsa på den typen av reklam? Vi borde protestera genom att inte köpa snabbmaten utan kräva att dessa snabbmats restauranger tar sitt ansvar för alla som äter deras mat och blir överviktiga och sjuka. Tyvärr har jag inte något bra förslag på hur det skulle gå till.

Det var svårt att veta hur mycket man skulle skriva det är ett stort område och det går att skriva mycket om både sjukdomar och träning, jag har en känsla av att jag kanske valde ett för brett ämne och att jag har kanske inte hållit mig till det jag först tänkte skriva om. Jag är ändå nöjd med slutresultatet. Jag kommer att fortsätta tänka på vad jag äter och då kommer jag också att lära mig mer om ämnet jag har valt.

Gemensamma frågor

Vad är det för typ av energi du har jobbat med?

Jag har jobbat med energin i mat. Vad finns det för olika sorters energi olika typer av mat. Ett val som man själv måste göra om vilken typ av mat man vill äta. Snabbmat eller om man vill satsa lite tid på att fixa en bättre mat, man måste då ha mer tid på sig och tid har vi ju ont om nuförtiden. Att prioritera är viktigt.

Vad ger dig energi?

Jag får energi när jag äter mat och även när jag tränar. Äter jag snabbmat så får jag energi för stunden och det är inte bra. Men om jag äter husmanskost så blir jag mätt längre och orkar att träna mer. När jag är glad eller när jag är ute i solen så ger det också energi då kallar vi det för positiv energi det har alltså inget att göra med vad jag stoppar i munnen. Godis, glass, bullar och kakor ger snabba energikickar, det kan också göra en glad, men var händer efter att vi fått en sådan snabbkick ju kroppen protesterar och kräver mer snabba kickar och det är inte bra.
Produktbeskrivning

Jag har valt att laga Gulaschsoppa som produkt, eftersom jag tycker det är en nyttig mat som alla borde äta. Jag tycker det är roligt att laga mat och att göra olika maträtter, testar nya saker är ju alltid kul.

För att göra den här produkten krävs först en inköpsrunda i en välsorterad matvaruaffär. Jag åker till Coop Forum i Sisjön. Min inköpslista är för 6 portioner:

• Potatis
• Gul lök
• Morötter
• Paprika
• Vitlök
• Smör
• Svenskt benfritt nötkött
• Tomatpuré
• Köttbuljong
• Mjölk
• Salt
• Peppar
• Oregano
• Paprikapulver
• Persilja

När jag kom till frukt- och grönsaksdisken funderade jag en stund om jag skulle välja de billiga grönsakerna från utlandet eller de dyra som var närodlade och kravmärkt. Mitt val blev de dyra eftersom de var fräschare. Vid köttdisken väljer jag svenskt kött. Vid kassan talar kassörskan om att priset på mina inköpta varor blir 109:50. Vissa av ingredienser har jag hemma så jag har inte behövt köpa allt. Det jag vill visa med min produkt är att det går att laga bra mat till billigare peng och med bra energi innehåll i.

Min produkt heter Gulaschsoppa, så här tillagas denna maträtt.
Portioner 6
Tillagnings tid c:a 1 timme

Jag börjar med att skala potatis, morötter och löken, skivar ner potatisen hackar löken och skär paprikan i strimlor.
Köttet skär jag i mindre tärningar.
Jag fräser löken i smör och sedan lägger jag i vitlöken och köttet som först steks runt om och sedan eftersteka i c:a 15 min.
Jag rör ner tomatpurén lägger sist i potatisen och paprikan sedan tillsätter jag buljongtärningen och mjölken.
Sist smakar jag av det med salt, peppar, oregano och paprikapulver.
Potatisen och morötterna ska inte koka för länge då försvinner all näring.

För att vis hur jag har gjort min produkt har jag fotograferat när jag tillagar maten. Jag har gjort en plansch och där klistrat upp hela tillagningsprocessen. Fotograferingen och upplägget av maten gör att man kan se min produkt även om jag inte har kvar den färdiga maten.

Jag har tagit med produkten färdiglagad till skolan för avsmakning och påseende. Det är roligt att laga mat och jag tyckte att detta var ett roligt sätta att visa mitt arbete om energi i mat på.

Varje portion kostar 18:30/per portion c:a kronor (inräknat de varor jag har hemma). Detta ska jämföras att en halv special som kostar 56 kronor hos Lasse på Heden. Kan konstateras att det är bättre att lägga 1 timmer på matlagning än att stanna till och köpa snabbmaten som inte ger energi någon längre tid.

Jag vill intressera andra för min produkt, och jag vill visa fler att mat som är nyttig kanske inte ser så god ut kan smaka mycket bra ändå. Jag hoppas att fler ska bli intresserade av matlagning och strunt i att köpa snabbmat. Vår hälsa skulle bli mycket bättre och vi skulle få mer energi för att orka mer under en dag.

Mat, 2.9 out of 5 based on 23 ratings
| Mer
Betygsätt Mat


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Mat eller som på något sätt är relaterade med Mat.
  • No related posts

Kommentera Mat

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2