.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Medeltiden

Ämne: Historia
| Mer

1) Vilka stora förändringar kom inom jordbruket?

Under den äldre medeltiden brukade man ha jorden uppdelad i två delar. Man kunde endast odlas ett år i taget på vardera. Dvs. odlade på den ena delen det ena året och på den andra delen det andra året. Att man senare delade upp jorden i tre delar blev ett stort framsteg inom jordbruket. Därmed kunde man använda en del till vårsäd, en till höstsäd och en som låg i träda (ingen säd, låta djur gå där och spilla avföring så att jorden blir bättre att odla på). Detta ökade den årliga arealen och motverkade jordens utarmning. Hjulplogen gjorde det lättare att göra djupare skåror i jorden jämfört med det redskap man använt förut. Gjorde så att grästovor vändes upp och ner. P.g.a. dess tyngd behövdes den dras av djur. Detta ledde till nästa förändring, en sele som fördelade tyngden och kunde utnyttja dragkraften till fullo. Varje förbättring var en stor betydelse. För att man ville öka produktionen av mat så började man odla upp jord. Det var därför de skogarna i Mellaneuropa försvann och istället blev ett sammanhängande jordbrukslandskap. Alla dessa förändringar gjorde så att befolkningen ökade.
Källa: Perspektiv på historien A

2) Vad betyder det att vara livegen?

Det var mest bönder som var livegna. Det innebar att man själv inte hade egen mark och därför var skyldig att jobba på en bestämd plats. Man fick inte heller flytta från denna plats. En livegen kunde vara dömd till det öde på grund av att ens föräldrar var livegna. Skillnaden mellan livegna och slavar (trälar) var att de inte kunde bli sålda.
Källa: susning.nu

3) Hur uppstod de medeltida städerna?

En del av städerna växte fram kring en katedral eller möjligtvis kring en världsfurste. Sådana här städer hade oftast funnits kvar sen romartiden. Vissa städer byggdes upp genom att en storman kunde samla hantverkare och handelsmän. Dessa var till för att betjäna hans hushåll. Vid t.ex. vadställen, flodmynningar, mötesplatser mm. kunde också bildas städer. Det gemensamma för alla städer var det att de var tvungna att lydda under och betala avgifter till en herreman.
Källa: Perspektiv på historien A

4) Vad innebar den vetenskapliga revolutionen?

Istället för att fortfarande använda sig av de forskningar och bestämmelser som man gjort under antiken och tro på det så började många forska på nytt. De upptäckt väldigt många sanningar som fortfarande än idag stämmer in. Man omvände gamla sanningar och skapade en helt ny världsbild och man fick hopp om en framgångsrikare värld. Några saker som man kom på genom forskning och observationer var t.ex. gravitationen, att solen var universums mittpunkt (och inte jorden), att universum är större än vad man hade trott, att universum skapades genom en lång process, mm.
Källa: Pappa och www.anst.uu.se

5) Vilka var Tycho Brahe, Descartes, Kepler och Copernicus, vad var det som gjorde dem kända?

Tycho Brahe var en astronom som med den danske kungens stöd utrustade världens bästa observatorium, eller i alla fall dittills. Descartes var en fransk filosof, matematiker, naturforskare och militär. Han benämnde tre centrala begrepp inom metafysik för att man inte ska bli bedragen utan veta vad som är verkligt. Copernicus var en astronom. Han visade att om solen skulle vara i mitten så skulle himlakropparnas rörelser vara enklare att förklara. Dvs. att han upptäckte att mittpunkten för universum var solen och inte jorden. Kepler var också en astronom. Om man utgick från att planeterna rörde sig i ellipser istället för i cirklar så fann han att överensstämmelsen mellan teori och observationer blev ännu bättre. Upptäckte att universum var mycket större än vad man hade trott.
Källa: Perspektiv på historien A och www.thephilosophynet.com

Medeltiden stod inte still

Påvisa vilken betydelse kyrka och religion hade i människornas liv.

Om du levde under några av medeltidens år, skulle du då följa kyrkan och dess vilja eller skulle du följa ditt eget hjärtas och tankars röst?
Var gång som man läser om medeltiden eller konverserar om den så verkar den till det yttre så mörk och primitiv. Så fyllt av bekymmer, tvivel och död. Folk var fulla av synder som gav mycket ångest och förtvivlan, hos kyrkan och kristendomen kunde de erbjuda förlåtelse för de flesta synder. Men synder så som köttslig lusta, förräderi, frosseri, girighet mm. kunde inte förlåtas. Kyrkan sade även att om man erkände Jesus Kristus som sin herre som skulle man få evigt liv efter döden. Visioner som detta ledde till många anhängare till kristendomen. De gav folket hopp om lycka istället för ångest och förtvivlan. Kyrkan hade en stor makt, de hade rätten till att bannlysa människor som inte ville följa kyrkans vilja. De kunde även bannlysa högre ståndmänniskor och utfärda en bulla, även gentemot kungar och länder. Kunde innebära att man startade krig mot andra religioner eller korståg. Ett exempel var när vi i Skandinavien på utfärdande av bulla från påven gick i korståg mot Baltikum. Det omtalas i Dick Harrissons bok om nordiska korståg under medeltiden, bokens titel är “Gud vill det!”. De ville att kyrkans religion skulle vara en världsreligion. Alla som satte sig emot dem kunde det uppstå stora konsekvenser för så som, som sagt bannlysning. De kunde ge straff åt folk som begått synder speciellt om de begått någon av dödssynderna. De kunde döma folk till en livstid i t.ex. kloster eller att de skulle vara med i deras korståg och krig.
När det kommer till vetenskapen så var kyrkan emot forskningar som skulle kunna leda till att kyrkans uttalande om den vetenskap som de stödde skulle kunna motsägas. Skulle en vetenskapsman eller forskare uttala sig om något sådant eller om en ny kunskap om universum och jorden så skulle de oftast få valet mellan avrättning eller säga att det man uttalat sig om inte stämmer. Kyrkan ville bara att folket skulle ha en del kunskap om teologi och religion. De såg till att den skriftliga kulturen levde vidare i kyrkan under svåra tider så de sedan kunde föra fram den igen när lugnare tider hade startat. Genom det kristna kontakt nätet kom nyheter på det praktiska planet. Man fick byggtekniska landvinningar genom att bygga stora kyrkor men även små församlings kyrkor på landet. Genom de kristna klostren började den första skolan och man började ge folket chansen att lära sig om religion, teologi och skrift. “Kyrkan gav en religiös motivering till det rådande samhällssystemet: Gud hade bestämt att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet hade till uppgift att arbeta”.

Beskriv politiska maktförhållanden.

Kungen var den som stod över allt annat. Han hade den största makten, makt till att styra och ställa som han ville. Ville han införa lagar eller avsätta lagar så var det hans rätt. Han bestämde vem som skulle göra vad, vem som var mest värd, vilka som skulle betala skatt eller inte. Ville han starta krig så var det ingen som kunde säga till. Kungen kunde bestämma vem som skulle ha rätten till att bestämma vad och vilka som skulle sköta jobb åt honom, som t.ex. driva in skatt och ställa upp med sin här på hans sida.
Kyrkan som jag skrev om innan hade större makt än vad den har idag. Då kunde den fungera som domare och göra beslut över straff. Den kunde bannlysa folk och som kungen starta krig eller korståg mot andra länder och/eller starta krig. Kyrkan kunde bestämma om vad som var tillåtet och vad som inte var tillåtet. Kyrkan kunde strida med kungar om vem som skulle ha makten, såklart ville kyrkan ha mest makt. De kunde bestämma vem som skulle strida, vem som skulle be och vilka som skulle arbeta (det kunde också kungen såklart). De var fria från att betala skatt. Adelsmän hade ofta mycket pengar och mark. De hade rösträtt och oftast många bönder, slavar och trälar till deras tjänst. Adeln hade rätt att bestämma över sina “undersåtar” och driva in avgifter från dem. Om de ville och var missnöjd med en “undersåte” så kunde man bara sälja den om man kände för det, men de kan inte sälja de som är livegna (bönder var oftast livegna). Adeln kunde sätta upp regler som skulle gälla för han “undersåtar”. De kunde bestämma vem som skulle sköta vilket arbete på hans mark och när de skulle göra det. Om t.ex. en bonde behövde låna sin herres mjölkvarn så var bonden tvungen att lämna en mjölsäck eller två som betalning. Köpmännen stod på samma rang i ledet som adeln. De också kunde bestämma över sina egna liv och ha undersåtar. De kunde sköta sina egna affärer som de ville. Gemensamt för kungen, kyrkan, adelsmän och köpmän kunde bestämma över sina egna liv, men även ha andra att “bossa” över.
Bönderna hade in så mycket rätt till något mer än om de skulle vara kristna och hur de skulle sköta sin mark. De kom att bli mindre värda än de som hade mer makt och pengar. De var tvungna att skatta och lyda en herreman. De hade ingen rätt att göra något som de andra hade rätt till och hade väldigt få resurser till att kunna få en lyckad framtid.
Allt detta med att dela in personers rätt och makt efter deras sociala och ekonomiska standard är helt absurt. Kungen borde vara den enda som har makt till allt det som adeln, köpmännen och kyrkan hade makt till. Kyrkan borde bara lära ut om det kristna och även kunna ge befolkningen information och lärdom om vår värld och andra kunskaper som kan komma till att ha stor betydelse. Att adeln och köpmän har rätt att styra och ställa över andras liv är bara helt fel. Man borde själv få bestämma över sitt eget öde. Man borde inte behöva betala någon man är skyldig att arbeta för.
Källa: Perspektiv på historien A, Nicklas Frising, anteckningar, pappa och mig själv.
Lyft fram sociala motsättningar och försök beskriva den “lilla” människans situation.
Vi kan ju börja med att säga att allt de som de “stora” människorna hade rätt till, hade inte den “lilla” människan rätt till. Den lilla människan var oftast slavar, trälar och/eller livegna. De “stora” människorna nekade dem rösträtt och rätten att själv bestämma var man ska slå sig ner och bo. Skillnaden mellan de livegna, trälarna och slavarna var att de livegna inte kunde bli sålda av sin herreman medan slavarna och trälarna kunde. Var ens föräldrar “små” folk så blev man det också, så man hade aldrig chansen att klättra i status. Man skulle alltid komma att vara fattig och aldrig ha något att säga till om. Det var lätt hänt att den “lilla” människan fick skulden för något som ens herreman hade gjort. Det skulle kvitta vad de sa för de var så små och obetydelsefulla så de kunde lika gärna varit stumma. Man behövde det små folket för att klara sig. Men det visades aldrig. Tänk själv hur det hade blivit om det bara hade funnits kungen, kyrkan, adeln och köpmän. Vem skulle se till att det fanns mat på bordet, det hade ju inte gått om det nu inte hade funnits någon som hade producerat maten, slaktat den eller hämtat den åt dem. Hur skulle de klara sig utan deras tjänare som alltid agerar som deras passopp, deras farmare, inköpare, hårborstare osv. Det var det “lilla” folket som byggde upp samhället medan de rika satt på deras ändor och åt sig feta för att visa att de hade mycket pengar. Men trots allt detta så fick de ingen chans att vara något annat än det som de blev födda till, dömda eller anvisade till. Det måste ha varit hemskt att inte kunna bestämma över sitt eget liv och jag är glad att det inte är så än idag. I Sverige i alla fall. Den ” lilla” människan kunde inte som de rika skänka något till kyrkan för att bli förlåtna på grund av att de inte kom att äga något under denna tid. Det ända som de ägde var deras tankar.

Sammanfattning “Medeltiden stod inte still”

Medeltiden stod inte still. Man kom fram till nya sanningar och kunskaper inom vetenskapen, folket började få mer kunskap och talanger på grund av klostren. Inom jordbruket blev det stora framgångar och man lärde sig nya kunskaper om hur man på bästa sätt utvinner så mycket som möjligt av sin mark. På grund av det ökade befolkningen. Man fick sammanhängande jordbrukslandskap. Man fick nya byggnader och stora kyrkor, städerna började bildas mer och mer. Rätten för det “lilla” folket började gå mot en ljusare framtid.
Allt som allt så är det rätt klart att medeltiden inte stod still. Mycket av det de kom på då kan vi fortfarande använda och uppskatta än idag.

Lina Holmgren

Medeltiden, 2.5 out of 5 based on 25 ratings
| Mer
Betygsätt Medeltiden


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Medeltiden eller som på något sätt är relaterade med Medeltiden.

Kommentera Medeltiden

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: Permission denied in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7

Warning: fopen(/var/tmp/.SIc7CYwgY) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 7