.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Mellankrigstidens ekonomiska kriser

Ämne: Historia
| Mer

Efter första världskriget var många länder beroende av lånade pengar. USA blev som en stor bank och försåg dessa länder med kapital. Flera av dessa lån skulle betalas tillbaks under relativt kort tid. Samma sak gällde den privata hemmamarknaden, flertalet köpte aktier med lånade pengar som skulle betalas tillbaka. Mot slutet av 1920-talet var det tydligt att världen saknade ett ekonomiskt ledarskap. Detta var ett resultat av att Storbritanniens roll som ekonomisk stormakt var på väg utför och att USA samtidigt inte ville ta på sig detta ledarskap. Till detta hör att många länder även internt hade ett svagt ekonomiskt ledarskap där huvuduppgiften var att skära i utgifterna och spara pengar.Keynes tankar gick bl.a. ut på att nå en politisk kontroll över de ekonomiska medlen så att investeringar gjordes för att främja tillväxten och därmed även sysselsättningen (Bladh 1995). När flera länder i stället la pengar på hög så stannade tillslut tillväxten eftersom de ekonomiska medlen för nyinvesteringar hamstrades. Enligt Keynes skulle alla försök till sparande undvikas, även för staten. Denna kunde skapa offentliga arbeten för att hålla både de likvida medlen och sysselsättningen igång. Dessa arbeten skulle finansieras av offentliga bolag som i sin tur fick sitt kapital från staten. Generellt sett kallade Keynes detta för en socialisering av de ekonomiska medlen.

USA

Under 20-talet hade ekonomin i USA nått ett tak som innebar att stora delar av företag och privatpersoners finansiella medel ägdes av någon annan, i de flestas fall olika banker, aktiemäklare och låneinstitut. Man levde av lånade pengar och så fort vinsterna kom så betalades lånen tillbaks och genererade nya, större lån. Bankerna erbjöd olika företag att sätta in sina vinster till bra räntor, pengar som bankerna sedan gav andra aktörer som lån (Bladh 1995). När USA nu var en ekonomisk stormakt handlade det om mycket pengar. Dock var denna spekulativa ekonomiska politik farlig och kunde raseras av olika anledningar. I USA:s fall ville människor tillslut realisera sina vinster och valde att sälja värdepapper och tomter. Osäkerhet följde och mindre banker fick problem, vissa gick omkull och paniken över att pengar försvann skapade ett ännu högre tryck på de resterande bankerna. Spiralen var igång och värdet på dollarn sjönk ju längre detta fortgick, 1929 kom kraschen som fick miljoner i USA att hamna i fattigdom.

Franklin D Roosevelt lanserade 1933 “The New Deal” som kan sammanfattas i en nystart av amerikans ekonomi. De federala myndigheterna skulle nu ta kontrollen över ekonomin och nya offentliga arbeten sättas igång. Olika myndigheter inrättades för att styra upp de olika områdena. Keynes hade i sina teorier belyst vikten av statlig kontroll och det socialistiska tänkandet när det gällde investeringar och offentliga arbeten. Trots att Roosevelt inte ville kalla sin politik socialistisk ( Mc Kay s. 949 ) så går det inte att frånkomma att Keynes teorier smittat av sig lite på honom.

The New Deal skapade en reform av den amerikanska ekonomin, men det gav inte det uppsving av arbetstillfällen som eftersträvades. Visserligen fick fler arbete än tidigare, men fortfarande var arbetslösheten hög under 30-talet i USA. 1933 var ca 15 miljoner människor arbetslösa i USA, 1937 hade siffran reducerats till 7 miljoner (Mc Kay s. 950). Den stora förändringen som det ekonomiska programmet gav var den statliga kontrollen av arbetslöshet och stöd till utsatta, något som förhindrade en social revolution.
Tyskland

När första världskriget slutade 1918 enades de segrande länderna om att det var Tyskland som bar ansvaret för kriget, därför skulle de också ersätta alla skador kriget orsakat i andra länder. När allt var uppskattat stannade notan på 132 miljarder guldmark, en summa som motsvarade hela Tysklands nationalinkomst – gånger två ( Bladh, 1995). Många röster höjdes för att skadeståndet var orimligt, till dessa kan Keynes nämnas. Han valde dessutom att hoppa av den brittiska ekonomiska politiken av just det skälet. Om Tyskland skulle lyckas med detta krav så måste exporten kraftigt överstiga importen, även den inhemska konsumtionen behöver åtstramas. 1922 blev spekulationerna på den tyska valutan så stor att marken sjönk och detta resulterade i att Tyskland ställde in sina skadeståndsbetalningar. USA ställde då upp som kreditgivare till det skultyngda Tyskland och ekonomin kunde stabiliseras något och en ny riksmark infördes.

Precis som många andra länder drabbades Tyskland av depressionen och hamnade i en tung ekonomisk kris. USA gav inte fler lån och detta skapade en orolig balans mellan de allierade, USA och Tyskland, eftersom Tyskland betalade tillbaks krigsskadeståndet med delvis lånade pengar så blev detta ett problem. De andra allierade länderna i sin tur betalade tillbaks sina lån till USA med skadeståndspengarna från Tyskland. När det nationalsocialistiska partiet ( NSDAP) fick inflytande i tyska politiken 1929 ville man avbryta skadestångsbetalningarna för gott och alla tyska pengar utomlands hämtades hem till Tyskland ( Rider, 1998 ).

När det gäller den ekonomiska politiken så var Tyskland precis som alla andra länder ut efter att få en stabil ekonomi åren efter krigsslutet 1919. Det skulle dröja fram till 1924 då amerikanska lånepengar omsattes i handling. Offentliga arbeten startades och en upprustning av infrastrukturen ledde till mer arbete. Runt tiden för börskraschen 1929 var Tyskland på gång. När depressionen sedan lamslog världens ekonomi fick tyskland börja om.
Misstron ökade nu mot regeringen och den köpstarka medelklassen så sina besparingar försvinna. Detta gav nazisterna ett bra utgångsläge att vinna röster och 1933 valdes Adolf Hitler till Tysklands rikskansler, 1934 till president.

Nu återupptogs den centralstyrda ekonomin och flera offentliga arbeten sattes igång. Motorvägar, kemi – metall och textilindustrier stimulerades från statligt håll, allt med en medvetenhet om ett framtida krig. Produktionen ökande med 26 % mellan 1929-39. Under 30-talet löstes också den tyska arbetslösheten (när upprustningen kom igång på allvar), något alla de andra stormakterna misslyckades med. Trots att Hitler föraktade socialism kan man säga att Keynes tankar om hur sysselsättningen stimuleras med statliga offentliga arbeten gjorde sina avtryck även i det högerextrema Tyskland.

Skandinavien

Redan under 1900-talets början hade de skandinaviska länderna etablerat ett system där kollektivet tillsammans löst olika saker, främst inom jordbruket. Förmågan att arbeta tillsammans över klasser hade arbetat fram en samsyn som ledde fram till olika sociala reformer, bl.a. pensionssystem och arbetslöshetskassa. Alla skulle ha möjligheten att delta och känna att man bidrog. Denna lite annorlunda socialism var ett effektivt vapen mot börskraschen och depressionen mellan 1929 och 1933. Sverige var tidiga med att sätta igång allmänna arbeten för att hålla ner arbetslösheten, dessutom fanns det ett socialt skyddsnät och detta gällde alla grupper i samhället. När produktionen fick chans att fortsätta skapade detta även arbeten.

En väldigt viktig del i detta system var det man kallar för icke revolutionär miljö ( Mc Kay s. 950 ), något delaktigheten skapade. Dessutom var regeringarna i Skandinavien inte lika utsatta som i exempelvis Tyskland eftersom man lyckades hålla i ekonomin på ett bättre sätt. Här kan man säga att Keynes tankar fick en rejäl genomslagskraft.

Summering

Det är för mig helt klart att det gamla synsättet att se på pengar som fanns i framförallt Storbritannien och Frankrike fick stå tillbaka under 1920-talet. Det hade handlat om att hamstra pengar och hela tiden ha en valutareserv, något som många länder gjorde. De nya tankarna som Keynes förespråkade bröt mot kapitalismen och förespråkade ett socialistiskt synsätt där kapitalet skulle omsättas för att generera en större produktion och därmed fler arbeten. Det var dock bara de länderna i Skandinavien som från början anammade detta synsätt med en stark socialistisk anda, där samarbetet mellan olika grupper i samhället skapade en stabilare ekonomisk situation än de andra länderna kunde påvisa. När depressionen försatte världen i ekonomisk kris så var Keynes tankar en väg till räddning, arbetslösheten sjönk men försvann inte helt förrän andra världskriget bröt ut. Dock var hans ekonomiska tankar en förutsättning för ländernas överlevnad och återhämtning.

Mellankrigstidens ekonomiska kriser, 1.9 out of 5 based on 12 ratings
| Mer
Betygsätt Mellankrigstidens ekonomiska kriser


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Mellankrigstidens ekonomiska kriser eller som på något sätt är relaterade med Mellankrigstidens ekonomiska kriser.

Kommentera Mellankrigstidens ekonomiska kriser

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2