.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Miljöhot

2.1 Största hotet genom tiderna?

Det finns flera sätt att se på detta hot vi nu står inför. Man kan antingen vara pessimistisk, optimistisk eller realistisk. Är det realistiskt att säga att människan kommer att klara av denna kris, kunna samarbeta utan att förstöra ekonomin? Är det ens möjligt att gå bakåt i utvecklingen? Minska produktionen, varorna och ge oss människor som är vana med detta en lägre välfärd.
Jag vet inte om jag vill påstå att klimatmötet vid Bali var ett steg i en bättre riktning, eller om det bara är en bitter sanning att det kommer ta för lång tid att enas, om vi ens kommer att enas, för att rädda jorden. Vid mötet klimatmötet samlades de största ledarna inom politiken för att diskutera vad som skulle kunna göras. Detta var 4 punkter som ansågs viktiga att diskuteras för miljöns framtid:
• En gemensam utgångspunkt för de globala utsläppsminskningar som klimatet kräver.
• Byggstenarna för vad en överenskommelse 2009 ska innehålla, med en gemensam vision, utsläppsminskningar, åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat, finansiering och tekniköverföring till utvecklingsländer.
• En färdplan för förhandlingarna, från Bali till klimatkonferensen i Köpenhamn 2009.
• Att förhandlingarna ska vara inledda med Balikonferensen.
Det som man kan se på dessa punkter är att ingen av dessa indikerar på att några beslut om hur vi faktiskt ska lösa miljön, bör tas. Om det tar ett år, för att komma på byggstenarna till hur vi löser detta problem, från att det första mötet äger rum, kan man fundera hur lång tid det tar tills vi faktiskt kommer överrens om hur vi ska göra. Några av de saker som de kom framtill under klimatmötet var att 50% av USA:s utsläpp ska minska till 2050, att Ryssland, Japan, och Kanada ska minska sina utsläpp med 25-40% till 2020, att industrialiserade länder ska stå för utsläppsminskningar och att utvecklingsländerna tar också på sig åtgärder för utsläppsminskningar i samband med hållbar utveckling. Allt detta låter ju bra, vi ska alla minska våra utsläpp och ta ansvar över miljön. Dock ser jag det negativt på att USA endast ska minska med 50% till 2050. Jag säger just endast eftersom jag tycker att 2050 är ett för långsiktigt mål. Det vi gör idag syns inte förrän ca:10 år framåt, och det betyder att vi inte kommer se USA:s nedskärningar förrän 2060. Då FN förut förklarat att vi behöver en dramatisk och snabb minskning i utsläppen är mål som 2050 inte tillräckliga.
Det jag vill få fram i denna rapport är inte att mänskligheten kommer att utplånas, utan jag vill visa en mer kritisk sida till hur vi hanterar krisen. Jag är själv övertygad om att vi kommer lösa detta problem, men orolig över hur lång tid det kommer att ta. Ju längre tid det tar att minska eller helt avveckla utsläppen, desto mer kommer våran värld att förändras. Den biologiska mångfalden kommer att minska, människors hem kommer att förstöras och miljoner, om inte miljarder, människor och djur kommer säkerligen att måsta flytta. FN har sammanfattat de fyra mest troliga scenarierna, vilka alla säger att vi kommer att minska på utsläppen. Dock

Marknaden först: Den privata sektorn eftersträvar med regeringens aktiva stöd maximal ekonomisk tillväxt för att förbättra miljön och öka människors välfärd. Brundtlandrapporten, Agenda 21 och andra överenskommelser om hållbar utveckling väger inte tungt. Fokus ligger mer på hållbara marknader än på ett bredare perspektiv där människa och miljö sätts i centrum. Tekniska lösningar på miljöproblem lyfts fram, medan intresset för politiska lösningar och erfarenheter av goda exempel är mindre.
Politiken först: Regeringen driver, med stöd från den privata sektorn och det civila samhället, en politik för att förbättra miljön och öka människors välfärd samtidigt som den lyfter fram betydelsen av ekonomisk utveckling. I det här scenariot vidtas vissa åtgärder för att främja hållbar utveckling, men spänningarna mellan miljöpolitiken och den ekonomiska politiken leder till att större hänsyn tas till sociala och ekonomiska aspekter än miljöaspekter. Det finns ändå respekt för Brundtlandkommissionen och överenskommelserna vid de stora FN-konferenserna.
Säkerheten först: Regeringen och den privata sektorn tävlar här om att förbättra, eller åtminstone behålla, välfärden för framför allt de rika och mäktiga i samhället. Det här scenariot skulle lika gärna kunna kallas mig först eftersom det har fokus på en minoritet: rik, nationell, regional. Det förordar hållbar utveckling endast som en möjlighet att maximera tillgång till och användning av miljön för dem som har makt. I det här scenariot ses ofta FN med misstänksamhet, framför allt av vissa rika och mäktiga delar av samhället.
Hållbarheten först: Regeringen, det civila samhället och den privata sektorn samarbetar för att förbättra miljön och öka människors välfärd med stark betoning på rättvisa. Miljö, sociala frågor och ekonomi väger lika tungt. Den förda politiken har legitimitet, är transparent och politiker kan ställas till svars. På samma sätt som i politiken först finns det en tilltro till Brundtlandkommissionen och beslut vid FN-möten. Det finns en vilja att utveckla väl fungerande partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Det finns en medvetenhet om att politiska processer tar tid och att deras betydelse troligen är mer långsiktiga än kortsiktiga.

De fyra scenarierna innehåller element av varandra. De är inte påståenden och ska heller inte ses som de mest troliga av alla de vägar som står till buds. Trots det ger scenarierna värdefulla inblickar i risker och möjligheter för politiker och andra beslutsfattare. Några av de slutsatser som dras i rapporten är särskilt angelägna.
Sambanden mellan olika miljöfrågor måste ständigt påtalas. Det gäller exempelvis föroreningar av luft och vatten, markförstöring, klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden. Sambandet mellan miljö och utveckling, exempelvis fattigdom och hunger, uppfyllandet av FN:s millenniemål och frågor som rör människors välfärd respektive utsatthet måste klargöras.
Den globala miljöförstörelsen minskar eller till och med upphör vid mitten av 2000-talet. I alla de fyra scenarierna minskar under perioden ökningen av åkermark och avskogningen. Den ökande vattenförbrukningen avtar i alla scenarier utom i säkerheten först. En del scenarier visar också att utrotningen av växt- och djurarter och utsläppen av växthusgaser minskar något samt att temperaturökningen avtar.
Trots de positiva trenderna uppvisar scenarierna stora skillnader i miljöförändringens hastighet, när förändringen upphör och på vilken nivå. Olika hastigheter i miljöförändringarna leder till väldigt olika slutnivåer i scenarierna. I marknaden först försvinner 13 procent av alla arter mellan år 2000 och 2050 jämfört med 8 procent i hållbarheten först. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären är 560 ppm i marknaden först jämfört med omkring 475 ppm i hållbarheten först.
Investering i miljömässig och social hållbarhet hämmar inte ekonomisk utveckling. Scenarier som framhåller ökade investeringar i hälsa, utbildning och teknik som gagnar miljön ger lika stor och mer jämlikt fördelad ekonomisk tillväxt per capita i de flesta regioner än scenarier som inte lyfter fram sådana investeringar.
Att enbart förlita sig på marknaden leder troligen inte till att de viktigaste målen för miljön och människans välfärd uppnås. Extrem marknadsfokusering leder till markant ökad påverkan på miljön och bara långsamma framsteg mot de sociala målen. Satsningar på hälsa, utbildning och miljö, tillsammans med ökat utvecklingssamarbete och nytänkande om utlåning leder tvärtom till snabbare framsteg i flertalet regioner utan att den ekonomiska utvecklingen offras.
Om en dryg månad startar FN:s stora klimatkonferens på Bali, då världens länder ska ta ut kompassriktningen för det fortsatta miljöarbetet. De nordiska länderna framhåller gärna att de vill vara ledande på området hållbar utveckling. Den nya UNEP-rapporten ger regeringarna nya verktyg, såväl på hemmaplan som i det internationella samarbetet, och ger stöd för en aktiv miljöpolitik. Nu återstår att se vilket eller vilka scenarier man väljer att arbeta utifrån.

Miljöhot, 2.1 out of 5 based on 8 ratings
| Mer
Betygsätt Miljöhot


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Miljöhot eller som på något sätt är relaterade med Miljöhot.

Kommentera Miljöhot

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2