.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Morderna människans synsätt

Ämne: Samhälle
| Mer

Det synsätt den moderna människan har idag är en blandning av många tidsåldrar och jag kan därför inte helt identifiera mig inte med någon av epokerna. Det finns dock många tankar, främst i upplysningen, som jag kan känna igen mig i. Då gjorde människan ett uppbrott från sin barndom och tog mod till sig att använda sitt eget förnuft i stället för att bara lita på något medfött eller på gamla auktoriteter, som kyrkan eller Aristoteles.5 Det är jättebra att du använder dig av en notapparat, men det känns lite konstigt att inleda med nummer fem…
“Våga veta! Visa mod att använda ditt eget förstånd” uppmanade Kant sina läsare1. Locke utvecklade tankarna längre och ansåg att all mänsklig kunskap grundar sig på erfarenhet, vilket kallas empirism. Bacon hade under renässansen gett forskningen en metod.1 Att tänka själv tycker jag är något av det allra viktigaste. Det är det som gör oss till människor. Redan under renässansen uttalade Descartes den berömda satsen; “Jag tänker, alltså finns jag.” 4 Genom sitt sätt att vinna kunskap existerade han i gränslandet mellan upplysningen och renässansen. Han vänder sig nämligen emot det traditionella sättet att skaffa sig kunskap och tyckte att man inte kan få kunskap om man inte börjar med ett radikalt tvivel.6 Detta var något som Newton gjorde när han kom på tyngdlagen och därmed kunde förklara något tidigare helt ofattbart, så som ebb och flod, jordens dragningskraft på månen och kroppars acceleration i ett slutet system.
Upplysningstänkarna ansåg att alla människor av naturen har fått vissa grundläggande rättigheter, som rätt till liv, frihet och egendom2. Det känns ganska självklart för mig som 2000-tals människa med naturrätt, men tidigare var det mycket vanligt med slaveri, livsegenskap (att vara livegna?) och barbariska straff. USA var det första landet som skrev en konvention byggd på dessa tankar om naturrätt 4. Paradoxalt nog är det ett av de få utvecklade länder idag som har kvar dödsstraffet. Uppfattningen om att alla människor har lika värde förde med sig krav på jämnlikhet. De orättvisa ståndprivilegierna började betraktas oförnuftiga för samhällsordningen.1 Det här helt i analogi med mina egna tankar då jag anser jag att alla människor är lika mycket värda oberoende av vilken etnisk grupp de tillhör och hur bra ställt de har.
Under upplysningen var det Rousseau som gick längst i denna samhällsdebatt. Han ansåg att den privata äganderätten hade bidragit till att skapa klasskillnaderna.1 Han ansåg även på ett förromantiskt sätt att människan inte levde ett lyckligare liv tack vare den moderna civilisationen. “Låt oss återvända till naturen!” är ett av hans bevingade uttryck.1 Trots att varken den industriella revolutionen inte hade skett när Rousseau sa detta, eller att jag inte på något sätt är en bakåtsträvare vad det gäller teknologin, tycker jag ändå det finns mycket tänkvärt i hans resonemang. Kanske skulle vi idag vara lyckligare om vårt materialistiska synsätt inte fortsatt sin utveckling. Eller också hade vi som en av Voltares huvudpersoner Candide när han tröttnade på Eldorado 5, den bästa av världar, känt tristess och återigen börjat stäva efter det vi inte har.
Rousseau tyckte böcker endast får människor att tala om det de inte känner till.2 Detta håller jag inte med om då jag tror att den bästa kunskapen får man genom en kombination av både praktik och teori. Rousseau anser att barn endast ska läsa Defoes Robinson Crusoe, vilket var en tidtypisk roman om en man som blir fast på en ö. Boken är inte bara ett spännande äventyr, utan även en moralisk och lärorik historia. I berättelsen får man följa hur Robinson enbart genom sitt förnuft genomlever hela mänsklighetens kulturhistoria, från ett primitivt stadium till ett fullt utvecklat. I puritansk anda värdesätter Robinson arbete högt och det är endast de arbetsamma som uppnår rikedom och därmed lycka.6 Själv tror jag inte att pengar är lycka, men självklart måste man jobba hårt för att uppnå sina drömmar. Något annat jag vänder mig emot i den typiska upplysningsromanen är att den till stora delar är moraliskt blind. Ett exempel är när Robinson flyr från sjörövarna utanför Afrikas kust och säljer en ung arabisk pojke till dem för att själv få frihet. I överenskommelsen ingår att pojken ska bli fri efter tio år, om han då övergår till kristendom. Med andra ord; frihet från slaveri och religionsfrihet är någonting som bara tillkommer vita kristna människor.3
Jag tror inte på ett kungadöme av Guds nåde med Ludwig XIV som förebild. Något närmare min mening ligger då vissa av upplysningsfilosofernas tankar om hur ett land skall styras. Locke ansåg att kungen genom ett samhällsföredrag skulle få rätten att styra, men den rätten avlägsnas om han missbrukar sitt förtroende. Montesquieu ansåg att makten borde fördelas mellan tre själständiga organ; en verkställande (kungen/presidenten), en lagstiftande (folkrepresentationen) och en dömande (domstolarna) makt. 1 USA tillämpar fortfarande denna typ av maktfördelning och vi kunde dess brister i det senaste presidentvalet. Skall en domstol kunna avgöra vem som blir president i ett av världens mäktigaste länder? Borde man inte haft ett omval i stället?
En annan upplysningsfilosof som hade tankar om maktfördelning var Voltaire. Han fruktade att om den obildade massan skulle styra landet så skulle det gå fördärvat. Han tyckte istället att en s.k. upplyst despot skulle härska och genomföra reformer för folkets bästa. Detta tankesätt känns mycket främmande för mig då Voltaire ville ha en diktatur i stil med Fredrik den II:s Preussen.1 Av upplysningsfilosoferna känns Rousseaus syn på styrelseskicket mest rätt för mig då han ansåg att den bestämmande makten skulle ligga hos folket och att allmänviljan skulle råda1. Dock anser jag att det skulle vara praktiskt svårt att genomföra Rousseaus tankar att folket i sin helhet ska bestämma. Någon typ av representativ parlamentarism är mer praktiskt. Kanske är det man idag kan se i Schweiz med många folkomröstningar, helt i Rousseaus anda, det mest idealiska.
Det var många under upplysningen som likt Voltare fruktade den obildade massan. Själva upplysningen i sig var ingen massrörelse, utan en rörelse för städernas medelklass som slogs för sin ställning i samhället. Liksom Robinson skulle borgarna genom hårt arbete och studier visa att de dög även i de fina salongerna. Man ville helt enkelt inte att bönderna, pigorna och arbetarna, d.v.s. det breda folklagret, skulle lära sig att tänka fritt. De skulle fortfarande vara i händerna på överheten.5 Detta är något som totalt strider mot min uppfattning om att alla, trots olika förutsättningar, skall ha samma rättigheter.
Det var även en annan grupp i samhället som inte omfattades av upplysnings- tankarna. Det var alla kvinnor. Länge ansågs det att kvinnas plats var i köket samt att föda barn. Till och med av läkarexpertis ansågs det att kvinnans livmoder skrumpnade bort av att läsa.3 I Rousseaus bok Émile eller Om uppfostran rekommenderar författaren kunskap vunnen genom erfarenhet och eftertanke. Rekommendationen är dock endast tänkt för pojkar. Detta visar sig tydligt när Émile möter Sophie. Hon har fått en helt annan uppfostran och enligt Rousseau inte samma behov av frihet och stimulans som sin blivande make.2 Anna-Maria Lenngren, som var en mycket duktig svensk författare, höll strängt på sin anonymitet. Hon ville nämligen framstå som en god husmor 3. Denna grundläggande tanke under upplysningen där kvinnan inte är mannens jämnlike och därmed inte kan ta del av grundidéerna, gör att jag som kvinna inte kan vara en upplysningsmänniska.

Morderna människans synsätt, 2.8 out of 5 based on 2 ratings
| Mer
Betygsätt Morderna människans synsätt


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Morderna människans synsätt eller som på något sätt är relaterade med Morderna människans synsätt.

Kommentera Morderna människans synsätt

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2