.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Musik – piano

Ämne: Musik
| Mer

Musik

Musik förskönar vår värld och gläder miljoner människor. Det är en av de största konst- och underhållningsformerna. Det är en form av konstnärligt, känslosamt och kulturellt uttryck.

Sedan 1916 har ordet musik funnits i det svenska språket. Det kommer från latinets musica som i sin tur härstammar från grekiskans mousik. Det grekiska ordet syftar tillbaka på gudinnan Musa som ansågs beskydda diktning, musik, konst och vetenskap.

Musik är en mängd ordnade toner av olika höjd och klang under en viss tid, oftast kombinerat med små pauser. Det har funnits frågor om vad som får kallas för musik och detta har ändrats många gånger, men man har kommit fram till att det är organiserat ljud som får kallas för musik.

Olika former av musik

Man kan åstadkomma musik genom att sjunga och/eller spela på ett instrument. Detta kan göras av en eller flera personer. Musik med bara instrument kallas för instrumentalmusik och musik med bara sång kallas för a cappella. Man kan också dela in musik i olika grupper efter vilka instrument som spelas t.ex. stråkkvartett (cello, två fioler och viola), rockband (trummor, elbas, synt och sång) och solo (vanligen gitarr och sång).

Lagring av musik

Förutom att framföra musiken inför en publik kan man lagra eller sprida den i radion, på skivor eller som datafiler.

Vinylskivorna, gjorda av vinylplast ersatte de äldre och skörare “stenkakorna”, och fick sitt genombrott på 1950-talet. 1990 utkonkurrerades dem av CD-skivan (Compact Disc). Nu börjar även CD-skivor bli omoderna och byts ut mot MP3:er och Ipod:s som kan spela upp digitala ljudfiler.

Musikalitet

Musikalisk färdighet kan delas upp i:
• Teknik
• Utryck
• Tolkning
• Gehör
• Rytmkänsla

En del har förmågan att uppfatta musik med sådan förståelse att de sedan kan gestalta det som de hört. Detta kallas Gehör eller ibland för “musiköra”. Det finns absolut gehör och relativt gehör. Relativt gehör är ganska vanligt medan absolut gehör förekommer hos ett fåtal (ca. 1 på 10000). Genom gehöret har vi kunnat föra vidare musiken.

Det är vanligt att många barn lär sig musikgrunderna av sina föräldrar. I dagens grundskolor är ämnet musik obligatoriskt. Man får då bl.a. lära sig att sjunga tillsammans, lite om hur man spelar vissa instrument, musikhistoria, noter m.m.
Dessutom tar många ungdomar egna musiklektioner på en musik- eller kulturskola. På gymnasiet finns det också speciella musikinriktningar.

Musiker

De finns dom som lever enbart på musiken, men de flesta yrkesmusiker måste kombinera det med minst ett annat sätt att försörja sig på. Det vanligaste är att man jobbar som musiklärare. Det finns flera privata och allmänna institutioner som kan erbjuda musiker fast anställning: kyrkosamfund, konsertsalar, operahus, teatrar och universitet. Som musiker kan man inrikta sig på sång, särskilda instrument, komponerande eller pedagogiskt arbete.

Musikinstrument

Musikinstrumenten delas vanligen in i dessa familjer:
• Slagverksinstrument: trummor, xylofon, marimba, pukor etc.
• Blåsinstrument: klarinett, oboe, fagott, trombon, trumpet, valthorn, tuba och flöjter. I denna grupp ingår även orgel och dragspel.
• Stränginstrument: piano, harpa, gitarr, luta, banjo, fiol, violin, cello, basfiol, kontrabas etc.
• Elektroniska instrument t.ex. synth

Piano

Historia
I nästan 300 hundra år har pianot varit huvudinstrumentet för musiker och kompositörer. Ordet Piano kommer från Italienskans piano och forte som betyder svagt och starkt. I Italien säger man fortfarande “pianoforte”, men i Sverige används numera bara den kortare formen.

Pianot utvecklades från Cembalon som är ett klaverinstrument. Cembalon var ett instrument som fanns i stora salonger eller offentliga ställen där det inte fanns någon orgel. Den var som mest populär 1600 -1750. Man knäpper på strängarna för att få ett ljud som liknar lutans.

Cembalo

År 1709 konstruerar den Italienske cembalobyggaren Bartolomeo Cristofori det första pianot (hammarklaveret), där en läderklädd hammare slog mot strängen. Man kunde påverka tonstyrkan genom att slå olika hårt på tangenten, något som man inte kunde på cembalon. Man kunde också spela mjukt eller hårt. Därför kallade han sitt instrument för gravicembalo col piano e forte- som betyder ungefär cembalo med både stark och svag ton.

Dessa pianon var lätta och gav inte ifrån sig så mycket ljud, men på 1770- talet utvecklades en ny mekanism där hamrarna träffade strängarna mycket kraftigare och det blev mer ljud.

Under första hälften av 1700- talet använde man sällan pianot som soloinstrument. Istället hade det en mer ackompanjerande roll i en orkester. Men klavermusikens status höjdes av tonsättare och pianisterna åstadkom storslagna verk med bara pianot. Intresset av pianoutövande för privat bruk tog fart i början av 1800-talet. Innan grammofonen kom var det ett instrument som en del hade i sina vardagsrum. Människorna samlades då kring pianot för en sångstund tillsammans. Under de senaste 150 åren har pianot varit ett av de mest populära heminstrumenten.

Toner och not

Klaviaturen är uppdelat i vita och svarta tangenter. De svarta är uppdelade i grupper om två och tre och däremellan finns de vita. På ett vanligt piano finns det 88 tangenter. Det västerländska tonsystemet utgår från sju stamtoner: A, B, C, D, E, F och G. Tonen “B” kallas också för “H”. Detta kallas för en Oktav. Ordet Oktav kommer ifrån latinets octava som betyder “åttonde” eftersom det är åtta toner på en oktav, C till C.
För att hitta tonen “D” har jag lärt mig en ramsa: ” Mellan dubbla hittar man D”. Alltså mellan två svarta tangenter hittar man stamtonen “D”. Därifrån är det sedan mycket lätt att räkna ut var de andra tonerna ligger.

Noter används för att skriva ner tonerna. Syftet med det är att man ska kunna bevara en sång och den som ska spela behöver inte ha hört stycket innan för att förstå. Notskrift består av en grupp notrader. Där markerar man sedan tonerna med cirklar, antingen på en rad eller i mellanrummet mellan två rader. Cirklarna kan var ihåliga eller ifyllda samt hänga ihop med ett notskaft och en eller flera flaggor. Det är detta som avgör tonens rytmiska värde, alltså hur länge den ska klinga.

En oktav

Tangenter
Ett piano har vanligtvis 52 vita och 36 svart tangenter, eller drygt 7 oktaver.
Förr i tiden gjordes pianotangenterna av det hårda, vita materialet elfenben som kom från djurbetar. Detta ledde till att elefanterna höll på att dö ut på grund av tjuvjägare. Så 1989 förbjöd man all handel av elfenben.

Olika typer av pianon

Klaver är ett samlingsnamn för alla musikinstrument med klaviatur ( piano, orglar, cembalo etc. samt elektriska pianon). Det kopplas också till ordet “handklaver” (dragspel).

Cembalo

Se ovan i tidigare text.

Flygel

Flygel kommer från det tyska ordet Flügel “vinge”. Skillnaden mellan piano och flygeln är att på ett piano står strängarna upp (lodrätt) och i en flygel ligger de ner (vågrätt). Även mekaniken i en flygel ligger ner och detta gör att hammaren lätt faller tillbaka av sin egen vikt och anslaget får en mer känslig och lättnyanserad ton. Flygeln är också mycket tonstarkare och har mer klang eftersom den har en större resonansbotten. Därför väljer man hellre en flygel som konsertinstrument. En modern flygel har vanligtvis 88 tangenter( 7 och 1/3 oktaver) och väger 300-600 kg. Steinway och Bechstein är exempel på berömda flyglar.

Pianoharpa

Kallas också för psalmpositiv. Det var konstruerat med en stiftvals som liknar den som finns i en speldosa där stiften i valsen påverkar ett antal filtklubbor som slår an tonen på en sträng. Med en vev kan man vrida runt valsen och skjuta den i sidled för att kunna spela olika melodier. Det är samma teknik som i ett gatupiano fast man byggde in den i olika former av bord. Den kallas också för smålandsharpa eftersom de flesta tillverkades i Nässja och Näshult under 1880-talet tills fabriken brann ner 1929. Användes av skolor och församlingar om man inte själv kunde spela piano. Försvann på 1920-talet när skivspelaren kom.

Synthesizer

Vanligare benämning är Synt. Synt är ett instrument som genom analog eller digital ljudsyntes förmår skapa en mängd olika ljud. Det används ofta för att likna det akustiska instrumentet eller andra ljud, men ger även möjligheten att skapa helt nya ljud. Det används mycket vid skapandet av elektronisk musik och har ett traditionellt klaviatur. Några berömda synttillverkare är bl.a. Yamaha, Roland och Casio.

Spikpiano

Kallas också för “honky-tonkpiano” och är en typ av piano där man istället för filtklädda hammare har satt dit metallstift. De var vanliga på salooner i USA på “Vilda Västerns tid”. Pianot får då en speciell vibrerande klang.

Spinett och Virginal

Spinetten och Virginalen var vanliga under 1500- och 1600-talet. De är enmanualiga klaverinstrument där klaviaturen är placerade på resonanslådans långsida. De har båda samma tonbildningssätt som cembalon.

Virginal

Pianola

Man kan kalla den för föregångaren till Jukeboxen eftersom det var ett självspelande piano. Det användes som underhållare på caféer, pubar, nöjeslokaler och hade en myntautomat där man fick betala för att lyssna på en
melodi. Den användes också som rekvisita i westernfilmer. Det första självspelande pianot med pappersrulle som databärare kom 1895 i Detroit.

Elpiano

Det första elpianot tillverkades på 1930-talet. När man trycker ner en tangent aktiverar man en hammare som i sin tur slår på en stav vars vibrationer omvandlas till en elektrisk signal. Efter det tas den elektriska signalen upp av en förstärkare, därefter bearbetas den till ljud av en högtalare. Precis som på en elgitarr kan du ändra klangen genom olika effekter som eko, svepande stereoeffekter, olika rumsklanger m.m. De kändaste tillverkarna idag är: Yamaha, Fender och Hohner.

Hur fungerar ett piano?

Pianosträngarna är placerade över en järnram tätt placerade parvis eller i grupper. När du trycker ner en pianotangent rör sig flera hävarmar inuti instrumentet. En så kallad Spelare gör att en filtklädd hammare slås mot strängen och strängen börjar då vibrera. Strängarna är gjorda av metalltråd. De långa och tjocka bassträngarna ger låga toner. De korta och tunna ger höga toner. När strängen börjar vibrera kommer luften i medsvängning och ljudet förstärks av klanglådan. När du sedan släpper tangenten åker Dämmaren ner på tangenten och strängen slutar då vibrera och tonen är “död”. En skrivmaskin består av en liknande konstruktion där hävarmar lyfter upp olika typarmar som sedan träffar färgbandet. De flesta pianon har två pedaler. Den vänstra kallas för Sordinpedal och ger musiken en svagare ton. Den högra för kallas för Fortepedal och gör så att tonerna fortsätter att ljuda även när du har släppt tangenten, för att dämmaren då hålls uppe hela tiden. På endel pianon, oftast flyglar, finns det även en tredje pedal i mitten. Denna lyfter bara dämmarna för de strängar som just slås an och ger en förlängd ton.
1. Tangent 6. Fångare
2. Hävled 7. Dämmare
3. Spelare 8. Sträng
4. Hammarnöt 9. Dämmarlyftarstång
5. Hammare

1. Resonansbotten 5. Mekanik
2. Steg 6. Stämnagler
3. Diskantsträngar 7. Klaviatur.
4. Bassträngar 8

Pianostämning

Oavsett hur ofta man spelar eller vilken kvalitet instrumentet har bör man stämma det minst en gång varje år för att hålla det stabilt. Stämmer man det inte så ofta blir det snabbare ostämt. Anledningen till att det blir ostämt kan bero på två saker. En anledning är att man ofta slår så hårt mot strängarna och de kan då slås ur sin riktiga position. Annars kan det bero på klimatet och miljön. När man stämmer ett piano vrider man på skruvar så kallad stämnaglar. Dessa sitter på stämstocken som är gjord av förstklassig rödbok. Stämstocken är slutligen limmad på pianots ramkonstruktion där strängarna är uppspända. Genom att vrida dessa skruvar i olika lägen får man olika toner. Principen är densamma som på en gitarr men mycket mer avancerad.
För att utbilda sig till pianostämmare krävs 4 års högskoleutbildning.
SPTF är en förening för pianotekniker som har funnits i 75 år och har ca. 110 medlemmar.

Några enkla skötselråd och tips för ett piano:

• Ett piano är till största delen byggt av levande material och trivs bäst i ett stabilt inomhus klimat med jämn temperatur och luftfuktighet. Placera det därför inte under ett fönster, framför ett element eller i direkt solljus då detta påverkar träet. Ställer du det intill en yttervägg ska mista avståndet vara 10 cm till pianot.
• Pianot bör stämmas minst en gång varje år.
• Det är viktigt att titta över mekaniken eftersom den påverkas av klimat och slitage och gör då att tonen försämras.
• Man bör inte damsuga inne i pianot utan be istället någon kunnig om hjälp. Däremot kan man torka av tangenterna med en lätt fuktad trasa.
• Har man en flygel bör man vara försiktig med att fästa ihop notblad med gem, risken är då stor att det trillar ner i mekaniken och fastnar där. Detta kan leda till att en ton blir helt tyst.

9

Intervju med Kulturskolan

Per Nemback har tidigare varit lärare på kulturskolan i Nybro. Jag ställde några frågor till honom för att få reda på lite mer!

Av de 600 hundra elever som går på Kulturskolan spelar 500 stycken (ca. 80 %) ett instrument. Detta bevisar hur populär vilja är att lära sig spela. Eleverna är i åldrarna 7-19 år, men det finns också ett mindre antal vuxenelever. Det vanligaste instrumentet är utan tvekan gitarr, både akustisk och el-gitarr. Sedan kommer piano/keyboard och därefter slagverk och sång. På frågan om han tror att det är viktigt att barn får lära sig spela svarar han självklart JA! Anledningarna är att det är en trevlig hobby som man har användning av livet ut, man övar sin koordination och koncentration, glädje och gemenskap med andra musikintresserade genom att t.ex. bilda band eller vara med i orkester. Att vara lärare på Kulturskolan har både för- och nackdelar. Det är kul med omväxlingen i jobbet, att man jobbar med så många olika personer. Dessutom undervisar de flesta av lärarna i mer en ett instrument. Däremot är det mindre roligt när eleverna har korta lektioner och man knappt hinner börja innan det är dags för nästa att komma in. Det är inte heller så uppskattat av lärarna när eleverna har många andra intressen utöver spelandet och inte hinner öva på sina läxor. Annars trivs både elever och lärare på Kulturskolan.

En liten historia 

Den lilla flickan satt hemma och övade flitigt på sitt piano när det ringer på dörren.
- God dag, det är pianostämmaren.
- Men vi har inte beställt någon pianostämning.
- Nej, men det har grannarna gjort.

10

Egna ord och tankar

Sedan jag var riktigt liten har jag sjungit och spelat. Jag har alltid tyckt om musik. Jag sjöng många år i kör i kyrkan och började sedan spela piano hos min körledare. Jag tyckte det var roligt och jag lärde mig mycket. Tyvärr var jag tvungen att sluta på grund av andra fritidsintressen. Fast jag slutade att ta lektioner spelar jag nu ofta hemma. När man kommer hem från en stressig skoldag och är trött är det skönt att sätta sig vid pianot eller med en gitarr och bara spela. Det är väldigt avslappnande, mysigt och man hinner lugna ner sig innan man tar itu med läxor och annat arbete. När jag sitter på bussen eller någon annanstans och väntar brukar jag lyssna på min Mp3 för att kunna koppla bort allting omkring mig.

Vi har alltid ljud runt omkring oss: susande, pipande, bankande, prat, andetag…
Det är nog aldrig riktigt tyst. Bara i ett rum utan luft skulle det kunna vara riktigt tyst. Har du tänkt på hur skönt det är när det är riktigt tyst? Man blir så lugn.

Musiken är viktig i olika miljöer för att skapa olika stämning. Ett exempel på detta är i affärerna. I ex. klädaffärer är det alltid glad och poppig musik. Hör du din favoritlåt är det troligt att du känner att: det här är en bra affär och den här tröjan ser bra ut, den köper jag! På snabbmatskedjor är det oftast snabb musik som gör att du lätt stressar i dig maten, medan på en fin restaurang är det lugnt och behaglig musik som vill att du ska sitta kvar och äta mycket mat. Ett annat bra exempel är i filmer. Du kan nästan alltid höra i förväg att det snart kommer något läskigt eftersom musik blir kuslig och då blir det också mycket läskigare.

När du lyssnar på musik eller spelar ett instrument behöver du aldrig ha dåligt samvete för att du skadar naturen och miljön. Instrumenten avger ju inte precis några giftiga avgaser som ökar växthuseffekten eller liknande. Däremot kan det vara skadligt för en om man lyssnar i hörlurar på för hög ljudnivå eller är på ett disco med hög musik. Tyvärr leder detta oftast till hörselskador som Tinnitus eller nedsatt hörsel.

Det spelar ingen roll om man är tjej eller kille, gammal eller ung, amatör eller proffs, hårdrockare eller schlagerfantast, för det finns musik för alla. Det finns så många olika musikstilar: pop, reggae, punk, rock, klassiskt, schlager…
Själv är jag en allätare som lyssnar på det mesta. Däremot föredrar jag viss musik beroende på hur jag känner mig.

Jag tror att användandet och behovet av musik alltid kommer att finnas i framtiden eftersom det har en så stor betydelse i våra liv och det finns i hela världen. Det gör människor glada och förgyller vardagen. Finns det något jag verkligen inte skulle vilja leva utan så är det musiken.
Sara Wahlberg

Musik - piano, 3.3 out of 5 based on 16 ratings
| Mer
Betygsätt Musik – piano


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Musik – piano eller som på något sätt är relaterade med Musik – piano.

One Response to “Musik – piano”

  1. Amilia on 04 Maj 2010 at 7:13 e m #

    Jag fick bra information! Tack! men något är fel i texten men det gör inte så mycket!! ;)

Kommentera Musik – piano

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2