.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Nervsystemet och våra sinnen

Demens

Demens kallas en sjukdom som påverkar vårat nervsystem på så sätt att vi får problem med att minnas saker som hänt bara några timmar tidigare. När man drabbats så får man minnesstörningar tillsammans med andra problem med tänkandet. Orsakerna till sjukdomen sägs vara hög ålder, ärftlighet, brist på vitamin B12 och brist acetylkolin som är en signalsubstans som kan träffas på i bl.a. synapserna mellan nerver och muskler. En annan orsak till demens kan vara försämrat blodflöde till hjärnans kärl. På så sätt får inte hjärnans celler den närning den behöver och det slutar med att nervcellerna i hjärnan dör. När vi får en så kallad hjärtinfarkt bildas proppar i hjärnan som stryper näringstillförelsen till vissa delar av hjärnan, det är också en av orsakerna till demens.

Den vanligaste typen av demens kallas Alzheimers och är obotlig. Men med hjälp av läkemedel kan sjukdomen dock bromsas ner. Vid Alzheimers skrumpnar nervcellerna i ett eller flera av hjärnans alla områden. Hjärnan är nämligen uppdelad i fyra olika lober och varje lob sköter olika uppgifter, alla olika centra är kopplade med nervceller. Varje nervcell kan ha tusentals kopplingar till andra nervceller. Mer om de olika områdenas uppgifter och namn kommer i uppgift två. När nervcellerna skrumpnar kan både tolkning av sinnesuttryck, insikt och minne påverkas. Det finns också många andra demenssjukdomar, dessa delas in i tre olika huvudgrupper: primär-degenerativa demenssjukdomar, vaskulära demenssjukdomar och sekundära demenssjukdomar.

Symptomen för en demenssjukdom kan vara väldigt olika. Den drabbade får ofta problem att koncentrera sig, glömmer snart bort saker, får svårt att ta initiativ och blir osäker i sig själv.
Oftast försämras närminnet märkbart medan sådana saker som hänt flera år tillbaka sitter kvar.
Humöret förändras tydligt i senare sjukdomsstadier och man får svårt att sova hela nätter utan att vakna av oro och liknande. Sjukdomen kan ta flera år innan den börjar märkas ordentligt eftersom den utvecklas långsamt.

Efter sjukdomen brutit ut märkbart känner den drabbade sig ofta ängslig, ilsken och får svårt att klara av alldagliga saker. Det kan också förekomma ofrivilliga läckage i form av både avföring och urin. När sjukdomen sedan kommer upp i riktigt höga stadier känner man inte ens igen ens närmaste.

Uppgift 2

En helt vanlig dag kommer jag hem från skolan trött och hungrig. Jag känner mig trött efter skoldagen i allmänhet men det kan också bero på att jag kanske inte får den nattsömn jag behöver, kanske snarkar jag eller går i sömnen? Det är ingen som vet vilka mekanismer som orsakar trötthet trots intensiva försök av våra forskare. När jag känner hunger har en aktivitet i ett hjärncentrum kallat hypotalamus uppstått. Hjärncentrumet känner av den låga halten glukos i blodet och tar emot signaler från magsäcken som tydligt visar att den är tom. Eftersom känslan av hunger uppstår när magsäcken är tom, vilket är logiskt.

När jag kopplat av en stund och fått tillbaka lite energi hör jag ljud från köket. Dessa ljud fångas upp av mitt öra som en tratt och skickar sedan in dem i den såkallade hörselgången. Sen när ljudet nått in i trumhinnan sätts mina tre hörselben i rörelse. Mitt första hörselben kallas hammaren, när ljudvågorna når dit börjar de två andra hörselbenen att vibrera, stigbygeln och städet.
Stigbygelns rörelser påverkar då membranet som är en tunn hinna som sitter mellan stigbygeln och självaste öronsnäckan. Efter allt detta når ljudet in i hjärnan och jag kan uppfatta det som grytor, porslin och bestick som slamrar i köket.

Efter ett tag reagerar mina nervceller på nya molekyler i luften och skickar då iväg en impuls genom en sensorisk nerv via hjärnbarken upp till delen i storhjärnan som kallas tinningloben. Om nerven är tjockare och har ett lager skyddande fett runt sig går impulsen fortare. Efter denna procedur känner jag lukten av köttbullar och min hunger tilltar. Det finns ungefär 20 miljoner luktceller som ligger inbäddade i slemhinnan i näshålans tak, på näsans mellanvägg och på den översta näsmusslan. Vårat luktcentrum är ett kemiskt sinne och sköts av tinningloben som ligger i hjärnbarken. Den sensoriska nerven jag nämnde används för att skicka upp impulser från våra sinnesorgan upp till hjärnan så att vi kan uppfatta vad vi ser, känner doften av eller vad vi hör.

Både den sensoriska nerven och den motoriska nerven jag nämner lite längre ner ingår i de perifera nervsystemet som består av nerverna i kroppen. De cellkroppar som ligger i motoriska nerver finns ofta i ryggmärgen eller i hjärnstammen. Alla nerverna i det perifera nervsystemet har kontakt med det centrala nervsystemet som innehåller ryggmärgen och hjärnan. Allt detta ingår i hjärnans uppbyggnad som lite enklare kan delas upp i Stora hjärnan, Lilla hjärnan och hjärnstammen. Dessa delar sköter olika centrum som sköter olika uppgifter. Stora hjärnan innehåller centra för talförmåga, syn och hörsel. Lilla hjärnan sköter sånt som våran balans och hjärnstammen kontrollerar våra basala kroppsfunktioner. Vårat balansorgan finns i innerörat och består av tre vätskefyllde kanaler som kallas båggångar. När vi rör på huvudet startar vätskan röra sig och retar upp våra sinnesceller som är placerade där. Det skickas då iväg information från sinnescellerna upp till balansnerven som ligger i lilla hjärnan.

Jag börjar nu känna smaken av köttbullar i munnen, då reagerar mina smaklökar och det börjar vattnas i munnen på mig. Varje smaklök “lever” i ca 14 dagar och har ungefär formen av en vanlig lök, fast betydligt mindre såklart. Smaklökens jobb är att med hjälp av sinnescellerna som sitter i den göra så att vi känner smaken av de olika grundsmakerna, salt, sött, surt, beskt, fett och umami. Även förmågan att känna smak av någonting är ett kemiskt sinne.

Jag hör pappa ropa att maten är klar och vad jag inte tänker på då är processen som pågår inuti mig då. Men det är samma process som när jag uppfattade ljudet av grytor tidigare. Jag går in till köket och sätter mig vid bordet, lägger upp mat på min tallrik och häller felfritt upp mjölk i mitt glas. Anledningen till att jag kan göra dessa rörliga saker är för att det skickas iväg en impuls genom en motorisk nerv upp till det området i hjärnan som kallas pannloben. De motoriska nerverna används för att skicka impulser från exempelvis rörelsecentrumet i hjärnan ut i kroppen så att vi kan röra oss.

Men impulser behöver inte bara överföras med nerver eller sinnesceller. Vi kan också använda våra hormoner för att skicka meddelanden i kroppen. Hormonerna är kemiska ämnen som transporteras med blodet så därför tar dessa impulser längre tid. Det kan ta flera dagar om det vill sig, fast de positiva med hormonernas impulser är att dem är ofta långvariga. Hormonerna har precis som hjärnloberna olika uppgifter i kroppen. Dem används till att påverka mottagare på cellernas yta och olika hormoner passar olika mottagare. Det är endast hormonerna och cellerna som passar ihop som kan reagera, annars blir det ingen reaktion alls. Det är dom att hormonerna låser upp cellerna när dom matchar och startar reaktioner i cellen. På så sätt kan dom styra vad som pågår i olika celler.

Eftersom rörelsecentrumet styrs av pannloben är det en del av det autonoma nervsystemet. Autonoma* nervsystemet innehåller de delar av hjärnan som vi kan styra själv som nu då våra rörelser, men det innehåller också vårat talcentrum. Allt detta vi gör medvetet ligger i hjärnans yttre del som kallas hjärnbarken och är ca 3 mm tjockt. I hjärnbarken ligger alla nervcellskroppar samlade och det är dom som gör att vi kan tänka, minnas och bli medvetna om det som händer kring oss. Det är hjärnbarken som sammankopplar höger och vänster hjärnhalva med hjälp av mer än 200 miljoner nervtrådar som skickar flera miljarder impulser mellan halvorna varje sekund. Den inre delen av stora hjärnan kallas märg och består av nervtrådar.
Vid nervtrådarnas slut delar den upp sig i mindra trådar som bildar kontakter med andra celler, dessa kontakter kallas synapser. Men om den andra cellen är en nervcell startar där en ny impuls istället. Var och en av våra nervceller består av en cellkropp med en mängd tunna nervtrådar. Det är dessa nervtrådar som leder de svaga elektriska signaler som vi kallar impulser.

När jag sen ska sträcka mig efter salladen bränner jag mig på pannan med makaroner. Instinktivt drar jag tillbaka handen och ropar till. Det är med hjälp av sinnescellerna som sitter i min hud jag kan reagera på värmen från pannan. Dessa sinnesceller som kallas känselkroppar skickar iväg impulser till hjärnans känselcentrum som styrs av hjässloben. Hjässloben ligger i delen av hjärnan som kallas stor hjärnan och styr också smaksinnet, förmågan att kunna förstå vad vi ser och koordination mellan hand och öga. Det är genom ögonen vi får flest sinnesuttryck eftersom det där finns ungefär 250 miljoner synceller. Känselkropparna för beröring sitter extra tätt på fingertopparna, hand- och fotsulorna, läpparna och könsorganen eftersom dom är speciellt känsliga. Desto fler känselkroppar som aktiveras desto intensivare blir upplevelsen.

Att jag drar tillbaka armen så snabbt och instinktivt beror på att mina sensoriska nerver som kommer in i ryggmärgen skickas direkt till motoriska nerver i musklerna, med andra ord en reflex. En av våra reflexer kallas smärtreflexen och används när vi t.ex. bränner oss och snabbt rycker bort handen, den reflexen är en medfödd reflex. Då skickar känselkropparna i armen en impuls till ryggmärgen. Där kopplas de om och skickas till musklerna i armen som snabbt drar bort handen. Impulsen går också upp till hjärnan genom nerverna som impulsen snabbt har kopplats om till. Det flesta reflexer vi har är inlärda från exempelvis när vi går eller cyklar, då behöver vi inte tänka på hur vi ska göra utan det kommer naturligt.

Jag äter maten som en av mina favoriträtter och går sedan och slår på teven. När jag legat i soffan ett tag börjar hjärnans aktivitet minska och jag börjar känna mig dåsig och trött. Från början befinner jag mig bara i en ytlig sömn och har då väldigt lätt att bli väckt. Efter ytterligare ett tag befinner jag mig i en djup sömn och sjunker min kroppstemperatur och blodtryck. Det är inte först efter en timme jag kan gå in i riktigt djup sömn som sedan går över till drömsömn.
I det här fallet så hinner jag aldrig komma in i en sådan djup sömn innan jag hastigt väcks av en telefonsignal. När jag helt plötsligt blir väckt av telefonsignalen rycker jag till och blir förvånad, men lite små rädd eftersom jag inte vet vad som pågår innan hjärnan hunnit koppla vad som händer. När jag reagerar så sprutar binjurarna ut viktiga hormoner i kroppen, adrenalin. Dessa hormoner kallas stresshormoner eftersom pulsen ökar och blodtrycket höjs när dom skickas ut i kroppen från sin plats på njurarna.

*Autonoma=självständiga
Uppgift 3

Droger

Längst in i våran högt utvecklade hjärna finns vissa delar som fungerar som en reptilhjärna.
Reptilernas hjärna arbetar bara för sig själv. Den visar ingen hänsyn till andra, den kan bara inte.
Den är uppbyggd för att endast tillfredställa sig själv, det vill säga att enligt den finns ingen annan. Den strävar efter att äta, försvara sig och föröka oss. Minsta problemen den stöter på löser man med bråk och slagsmål. Längst inne i oss människor, vare sig vi vill det är inte, finns delar av reptilhjärnan. Den vill oftast på att visa sig när stora hjärnan är bedövad av alkohol eller någon annan sorts drog. Då hamnar ofta de påverkade i gräl som kan leda till slagsmål. Det är då reptilhjärnan i oss som styr, och den tål inte att diskutera.

När vi får i oss en drog åker den upp till hjärnan via blodet och påverkar våra känslor, upplevelser och vårat beteende. När en människa t.ex. röker åker nikotinet ut i blodet efter redan 20 sek efter det åkt in i blodet. Eftersom det åker in så fort ger det också bara en kort stund med den där sköna känslan av pigghet. På så sätt måste man ha mer och mer och mer. Efter man fått i sig nog mycket av drogen bildas alltså ett beroende. Hjärnan känner att man behöver denna drog för att fungera. Annars blir man okoncentrerad, ilsken och psykiskt nedgrävd.

Idag är det stor del av våra tonåringar här i världen som dricker alkohol. Det dom inte tänker på är att unga människor är särskilt känsliga för alkohol. Det beror på att det ständigt tillverkas nya celler i en ung kropp och alkoholen stör celltillverkningen. Den största påfrestningen ligger ändå hos hjärnan och nervsystemet. Eftersom den berusning man känner beror på att nervcellerna förgiftas. Desto mer alkohol vi får i oss desto sämre fungerar hjärnan och vår förmåga att uppfatta vad som händer omkring oss. Hela vårat nervsystem bedövas när vi får i oss alkohol i större mängder. Hur mycket vi tål beror på våran ålder, vikt, kön och arvanslag.

När vi får i oss en drog påverkas ju också lilla hjärnan eftersom den sköter vårat balanscentrum.
Alkoholen förlamar nämligen balansnerverna och ger oss svårt att stå på benen. Hela vårat nervsystem bedövas när vi får i oss alkohol i större mängder. När vi får i oss Narkotika verkar synapserna och påverkar impulserna som går upp till hjärnan på så sätt att dom blir helt felaktiga.
Detta kan vara till stor skada för våran tillvaro.

Elin Långström Persson

Nervsystemet och våra sinnen, 2.5 out of 5 based on 18 ratings
| Mer
Betygsätt Nervsystemet och våra sinnen


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Nervsystemet och våra sinnen eller som på något sätt är relaterade med Nervsystemet och våra sinnen.

One Response to “Nervsystemet och våra sinnen”

  1. Kentai on 10 Okt 2010 at 10:14 e m #

    Helt underbart bra! hoppas det gav dig bra betyg!

Kommentera Nervsystemet och våra sinnen

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2