.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ökenmyror

Ämne: Biologi, Djur
| Mer

I bl.a. Mellanösterns och Nordafrikas öknar bor en speciell sorts myra, nämligen ökenmyra. De har en mycket ovanligt sätt att skaffa sig föda. När solen står som högst och sanden är som hetast ger sig myrorna ut på korta vandringar. Ökenmyrorna lever främst av att plocka upp djur som har dukat under den intensiva hettan på dagen.
För att klara av ett sådant tillvaro har myrorna utveklatett speciellt utseende och speciella “jaktmetoder”. Detta behandlas i artikeln “Ökenmyrorna hittar alltid hem” av Susanne Åkesson, publicerad i tidskriften “Forskning och framsteg” nummer 7/98.
Ökenmyrorna har en mycket ovanlig kroppshållning, deras backkropp pekar rakt upp i luften, detta gör att de kan svänga runt mycket snabbt. De har också väldigt långa ben, som höjer de bort från den heta sanden. Allt detta är en anpassning till de vandringar myrorna gör, bort från den svala bohålan, som den gör upp till 10 gånger om dagen. Deras kroppskemi är också anpassad för att tåla hög värme, t.ex. kroppen lagrar värmetåliga proteiner strax innan de ger sig av till öknen.
Trots all anpassning lever myrorna på gränsen till värmedöden på sina vandringar. För att överleva måste de hitta hem snabbt. Ökenmyror rusar hem och vissa arten springer upp till 50 meter på en minut, mer än hundra gånger den egna kroppslängden per sekund, det skulle motsvara en människa som sprang 100 meter på 0,6 sekunder.
Ökenmyrorna använder ett mycket sofistikerat navigationssystem. Eftersom doftspårmetoden, som används av de flesta andra myrsorter, är olämplig i ökenklimat, registrerar de både avstånd och riktning till boet under sina vandringar. Dessutom använder myrorna olika landmärken för att hitta runt.
När de är i närheten av boet, letar de systematiskt efter öppningen genom att springa i allt större cirklar med samma utgångspunkt. När myran befinner sig längre bort från boet använder hon sig dels av landmärken och dels av UV-mönster efter solen, som är osynligt för människan, för att navigare tillbaka.
Eftersom myrans nervsystem är mycket begränsat, kan de inte lagra landmärke abstrakt som människor gör, istället lagrar de tvådimensionella minnesbilder. När de senare ska hitta tillbaka, närmar de sig landmärken tills ögonblicksbilden sammanfaller exakt med minnesbilden. För att myran ska matcha bilderna måste kroppen vara riktad åt samma håll, som när minnesbilden “togs”. Myror kan även skilja mellan de närliggande landmärkena och de avlägsna, men bara när de är i rörelse, eftersom de avlägsna märkena passerar långsammare över ögat än de närliggande.
Ökenmyrornas fasettögon är sammansatta av mellan 800 och 1200 delögon, beroende på myrans art och storlek. Deras synvinkel är nästan 360 grader. När insekten lagrar landmärkerna, använder den sig av delögon i mellersta del som är riktade mot horisontlinjen. Varje minnesbild är fixerad med ett visst område av delögon av ett visst öga. T.ex. om en myra ser på en sten, som den “kom ihåg” med vänster öga, med sitt högra öga kommer den inte att känna igen stenen.
Ett annat sätt att hitta hem eller till en känd plats där födan finns är att ta ut kursen. För att ta ut kursen använder sig myrorna av mönstret av polariserad ultraviolett ljus. Ökenmyrorna har speciella delögon som sitter i översta delen av varje öga för att bearbeta UV-strålning. När myran står parallellt med sina ögon med UV-mönstret, d.v.s. med huvudet i solens riktning eller med solen i ryggen, blir UV-känsliga delögon maximalt stimulerade. Ifall myran avviker från denna vinkel minskar stimuleringen. Ett speciellt nerv-filter omvandlar denna stimulering till kurs och sedan skickas informationen vidare till högre nivå i nervsystemet. Eftersom UV-mönstret ändras beroende på att solen rör sig över himlen, har denna metod en stor nackdel. Fast i ökenmyrornas fall duger den, eftersom myrornas “utflykter” brukar vara i högst tjugo minuter.
För att avgöra hur långt myran har sprungit använder den sig av två metoder, den ena är att mäta löpp-hastigheten och den andra är att räkna steg. Myran har två olika system för avståndsmätning dels för att systemen ska backa ut varandra och dels för att avstånden ska mätas så exakt som möjligt.
När myran ska avgöra hastigheten använder sig den av nedre delen av ögonen, som registrerar bl.a. hur snabbt marken passerar. I olika experiment har forskarna manipulerat myran så att marken rörde sig antingen för snabbt eller för långsamt. I de fall där marken rörde sig snabbare, trodde myran att den har sprungit mycket längre, och när den skulle återvända till boöppningen sprang den för långt och tvärtom i fallet när marken rörde sig långsamt.
Myrans uppfattning om kursen och avståndet är ungefärliga, och det uppstår hela tiden små fel när myran svänger. Men eftersom ökenmyror svänger sällan kraftigt under sina vandringar och dessutom svänger de lika mycket åt vänster som åt höger brukar felen ta ut varandra.
Forskarna vid Zürichs universitet har byggt en robot som delvis simulerar ökenmyrans navigationssystem. Denna robot hjälper testa olika teorier. Susanne Åkesson, artikelns författare, hoppas att kunskapen som forskarna har fått när de byggde roboten kommer i framtiden att hjälpa skapa bättre maskiner för de praktiska ändamål.

| Mer
Betygsätt Ökenmyror


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ökenmyror eller som på något sätt är relaterade med Ökenmyror.
  • No related posts

Kommentera Ökenmyror

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2