.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Ordlista fysik

Ämne: Fysik
| Mer

Atom:

En atom är den minsta partikeln som finns, allting består av atomer. Ordet atom betyder odelbar.
Atomen består av en atomkärna, protoner (+), neutroner (neutral) och elektroner (-). Innerst finns atomkärnan, som består av protoner och neutroner och ytterst snurrar det elektroner så snabbt att det ser ut som ett skal. Antalet protoner, neutroner och elektroner beror på vilket ämne det är, men det finns alltid lika många protoner som elektroner, men det kan variera hur många neutroner det finns i en atomkärna.

Masstal:

Summan av alla protoner och neutroner i kärnan är masstal. Ett visst masstal tillhör en viss sorts ämne, alltså kan inte två olika ämnen ha samma masstal.

Atomnummer:

Antal protoner i atomkärnan avgör hur stort atomnumret är. Det är aldrig två olika ämnen med samma atomnummer. Om ett ämne har t.ex. 2 protoner kan man enligt periodiska systemet se vilket ämne det är.

Elementarpartiklar:

En atom består av tre elementarpartiklar, protoner, neutroner och elektroner. Protonerna och neutronerna finns i atomkärnan medan elektronerna finns runt om kärnan och snurrar så fort att det ser ut som ett skal.

Isotoper:

Varje atom har ett speciellt atomnummer, men alla lika atomer behöver inte ha samma masstal. En del ämnen har i atomkärnan, samma antal protoner men olika antal neutroner. De kallas isotoper. Exempel på en isotop är;

Radioaktivitet:

En del ämnen är radioaktiva, det betyder att de ger ifrån sig farlig strålning. Det är atomerna hos de radioaktiva ämnena som skickar ut radioaktiv strålning när de faller i sönder. Det finns tre olika sorters radioaktiv strålning, alfa, beta och gamma strålning. Alla tre är olika starka, stora m.m.
Det var Henri Becquerel som först hittade naturlig radioaktivitet.
Alfa, beta och gamma strålning:
Alfa, beta och gamma strålning är tre olika sorters radioaktiva strålningar.
Alfastrålningen består av helium kärnor, två protoner och två neutroner.
Alfastrålningens atom kan med sin höga fart slå bort elektroner om den träffar en annan atom.
Atomnumret minskar med 2 och masstalet med 4 när en atomkärna sänder ut en alfapartikel. Då ändras den atomen som är kvar och det blir ett annat ämne än vad det var innan alfapartiklen sändes ut.
Betastrålningen består av elektroner. Det är en elektron som skickas ut när en atom skickar ut betastrålning. Även när en atom sänder ut betastrålning blir det ett nytt ämne. Det är för att det finns protoner och neutroner i atomkärnan, neutronerna förvandlas då till elektroner och skickas iväg. Då finns det kvar fler protoner och mindre neutroner i atomkärnan, då har det bildats en ny atomkärna, alltså ett nytt ämne.
Betastrålningen är starkare och har längre räckvidd än alfastrålningen.

Gammastrålningen

När en atomkärna sänder ut alfa- och betastrålning sänds det samtidigt ut gammastrålning.
Gammastrålning består inte av elementarpartiklar, det är som små energipaket som sänds ut. Det är samma slags strålning som vanligt ljus, fast osynligt.
Gammastrålningen är den starkaste radioaktiva strålningen, den kan tränga igenom i princip allt utom jättetjocka betongväggar eller tjocka plåtar av metaller, som bly.

Becquerel:

Henri Becquerel var den som först hittade naturlig radioaktivitet. År 1896 lade han en sten som innehöll uran på en fotografisk plåt, och när han sedan framkallade plåten såg han att det hade blivit svart där stenen legat. Han förstod att han hade upptäckt en då okänd strålning som han till en början kallade för “uranstrålning”.

Bakgrundsstrålning:

Bakgrundsstrålning är en strålning som inte kommer ifrån ett material utan det kommer från marken, från hus och från rymden. Det är en strålning som vi inte kan påverka utan den bara finns där.

Halveringstid:

En atomkärna som är radioaktiv kan bara sända ut strålning en gång, så efter att strålningen sänts ut omvandlas atomkärnan till en annan atomkärna och det blir ett annat ämne. Det nya ämnet blir oftast också radioaktivt.
Om man har ett ämne som innehåller radioaktiva atomer har efter en tid hälften av atomerna omvandlats till andra ämnen och sänt ut den strålning de hade från början, det kallas halveringstid. Efter att det har gått två halveringstider har ämnet skickat ut hälften av de atomerna som inte sänts ut under första halveringstiden. Med hjälp av halveringstiden kan man räkna ut t.ex. hur länge en människa har varit död eller om hur många år en del radioaktiva ämnen inte är radioaktiva längre.

Kedjereaktion:

Om man delar en uranatom kommer det ut mindre atomkärnor och några neutroner. De neutronerna delar sedan andra uranatomer i olika fissioner. Det blir fler och fler neutroner som delar fler och fler uranatomer. Se bild.

Fission:

Fission betyder klyvning, när man skjuter en neutron på en tung urankärna delas den. Av det bildas det två medeltunga urankärnor och två lösa neutroner och så frigörs en stor mängs kärnenergi. Det gör att man kan använda fission till olika energikällor.

Fusion:

Fusion är när man t.ex. slår ihop två vätekärnor till helium kärnor. Många forskare drömmer om att bygga en fusionsreaktor, vilket innebär att vi får energi ifrån när vätekärnorna blir till heliumkärnor som vi sedan kan använda till det vi idag behöver energi till. Det som är bra med det är också att heliumet som bildas är inte farligt som det radioaktiva ämnet från kärnkraftverken idag är.

Foton:

En foton är en ljuspartikel, den kan framställas när en atom utsätts för energi. Då knuffas en elektron längre ut från kärnan, och när den sedan faller tillbaka mot kärnan kan den sända ut en ljuspartikel, en foton. Beroende på hur långt elektronen faller in mot kärnan, blir det olika färger på fotonen. Desto större fall ju blåare blir fotonen.

Jon:

Om en atom, som egentligen har lika många protoner som elektroner, har mer utan något blir det inte längre en atom, utan det blir då en jon. En jon är alltså antingen plussladdad eller minusladdad.

Joniserande strålning:

Joniserande strålning är när elektronerna från radioaktiva atomer slagits bort så att atomerna är joner istället. Då säger man att stålningen är joniserande strålning istället för radioaktiv strålning. Joniserande strålning är farlig och kan skada människokroppen på många sätt.
Sofie Engelbrekt

Ordlista fysik, 2.4 out of 5 based on 30 ratings
| Mer
Betygsätt Ordlista fysik


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Ordlista fysik eller som på något sätt är relaterade med Ordlista fysik.

Kommentera Ordlista fysik

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2