.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Polisen

Ämne: Samhälle
| Mer

1. Hur blir man polis?

Svar: Man får inte vara alltför liten, man måste ha en viss styrka, bra syn, måste klara en massa fysiska tester, och man får inte vara straffad. Det har varit hårda krav, tester och intervjuer. Det är många som söker men få som kommer in. Polisskolan räknas som högskolan.

2. Hur ser en vanlig dag ut för en polis?

Svar: Det beror på vilken avdelning man jobbar på. På tekniska roteln jobbar man dagtid,
8-16.30 med vanlig lunchrast. Var femte helg har vi jour. Från fredag kväll till måndag morgon. Då ska man alltid vara tillgänglig var man än är. Vi har personsökare och mobiltelefon. Vi får röra oss var vi vill. Då har vi ofta en civil tjänstebil med all utrustning med oss hem. Vi har inte jour i veckorna men då ringer dom hem och väcker oss ändå. Får dom tag i oss kan vi inte neka för då blir man kommenderad. Man måste åka dit. Man blir tvungen att ställa upp.
Ordningspoliserna går i skift dygnet runt. Ordningspolisen är samma sak som utryckningsenheten. Dom har bytt namn sen dom organiserade det.
En vanlig kriminalpolis sköter utredningar. Dom jobbar också dagtid. Andra avdelningar är spaningsavdelningen och drogenheten som jobbar kvällar och nätter. Lite olika tjänstgöringssysslor.

3. Är det mycket narkotikafall här i Gävle?

Svar: Det har varit mycket narkotika men det är inte mer fall här än i övriga länet. Så våran rotel har ju uppdelat så att vissa jobbar bara i Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Huddik och Sandviken men på dom regionala rotlarna som narkotika tillhör jobbar vi över hela länet. Man ser ju när de gör de här tillslagen och jobbar och lägger resurserna i typ Gävle då blir det mycket. Sedan har de även en narkotikagrupp som bara jobbar i Gävle med skolor och dom röjer mycket dom.

4. Vilket är det vanligaste brottet i Gävle?

Svar: Stölder. Sen har vi ju mycket misshandelsfall, fast allt räknas ju som misshandel även om det inte är så farligt, typ en liten smäll går att anmälas som misshandel.

5. När får polisen använda sin pistol?

Svar: Vi får använda vapen när det inte finns några andra utvägar, om nån blir hotad till livet och en polis kommer förbi så har han rätt att skjuta om det inte går att lösa på något annat sätt. Om en polis blir hotad får han också använda vapnet i självförsvar, men då ska det vara livshotande.

6. Varför ville du bli polis?

Svar: En kompis var polis och på den vägen blev det, jag tyckte att det var intressant. Jag sökte in och nu har jag jobbat i 36 år. Jag har jobbat på de flesta avdelningar utom trafikpolis. Jag har varit allt från hundförare men då tänkte frun kasta ut mig.

7. När använder ni hundar?

Svar: Det mesta jobb vi har hundar till är att leta efter försvunna människor. Det är ett stort hjälpmedel. Man får även använda hundar i situationer med mycket bråk. Det är inte ofta hunden behöver bita men det har hänt några gånger.

8. Varför cyklar ni även på vintern? är inte det en trafikfara?

Svar: Min uppfattning är att cykelpoliser är bra om dom används rätt och vid rätt tillfälle.

9. Hur långt är det vanligaste fängelsestraffet?

Svar: Det är allt från några månader till ett år.

10. Tjänar man bra som polis?

Svar: Man tjänar inte jättebra men inte jättedåligt heller.

Polishögskolan (PHS)

Vid polishögskolan strax norr om Stockholm utbildas landets poliser, polischefer och polisens administrativa personal. Där bedrivs också polisforskning. Den största delen av verksamheten är grundutbildning av polisaspiranter. Stor omfattning har också vidareutbildningen. Den består av fortbildnings-och specialkurser, avsedda för såväl poliser som administrativ personal. Länsstyrelserna och de lokala polismyndigheterna bedriver också fortbildning över vilken Polishögskolan har tillsyn och föreskriftsrätt. Dessutom kan Polishögskolan medverka vid planering och genomförande.

Grundutbildning

Den grundläggande polisutbildningen är tre år. Den består av studier vid Polishögskolan och praktikutbilning. Polisutbildningen är bred och omfattar många olika ämnen. Dessa kan delas upp i civila och polisiära ämnen. Till de civila ämnena räknas t.ex. Juridik, psykologi, svenska och engelska. Exempel på polisiära ämnen är kriminalpolisverksamhet, kriminalteknik, ordningspolisverksamhet, trafikpolisverksamhet, vapenutbildning och polisbilkörning. Även fysisk träning, självskydd och akut sjukvård ingår i utbildningen.

Under hela utbildningen varvas teori med praktiska övningar. Strategin och psykologin vid ingripanden av olika slag övas ofta i verklighetstrogna miljöer på det sk lagtorget, där skolan har inrett övningslokaler i form av lägenheter, bank, post, systembolag och sjukvårdsmottagning. Det händer även att de praktiska övningarna förläggs ute i samhället för att göra dem ännu mer verklighetstrogna. Vid rekryteringen till Polishögskolan läggs stor vikt vid personlig lämplighet. Polisaspiranternas lämplighet för polisyrket bedöms kontinuerligt under hela utbildningen. Efter grundutbildningen får aspiranterna ett sammanfattande betyg.

Kriminalteknik

I varje län finns minst en teknisk rotel som har till uppgift att utföra kriminaltekniskt arbete. Man utför tekniska undersökningar såväl åt egen som åt andra polismyndigheter. Vid alla polismyndigheter har dock personalen viss kriminalteknisk utbildning och utrustning som gör att de själva kan utföra enklare undersökningar.

De spårmateriel som säkras i samband med brottsplatsundersökningar överlämnas ofta, efter en viss bearbetning, till Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL).

Säkrade fingeravtryck, jämförelseavtryck och visst material för fingeravtrycksframkallning skickas från hela landet utom från Stockholm, Göteborg och Malmö till identifieringsroteln vid Rikspolisstyrelsen (RPS). Identifiering av fingeravtryck görs endast vid identifieringsroteln och vid de tekniska rotlarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Framkallning görs vid de regionala rotlarna.

Arbetsuppgifter

Den tekniska roteln ska utföra undersökningar, företrädesvis vid brott av allvarligare karaktär eller då sådant brott kan misstänkas. Roteln gör brotts och brandplattsundersökning, desarmering av bomber och teknisk undersökning vid sprängningar, medverkar vid rekonstruktioner och anat utredningsarbete av teknisk natur samt verkställer persomidentifieringar. Inom roteln utförs även laboratoriearbete i viss utsträckning.

Arbetsuppgifterna kan variera beroende på rotelns storlek. De större tekniska rotlarna i Stockholm, Göteborg och Malmö kan bl a utföra förhållandevis avancerade laboratorieundersökningar. Vid den tekniska roteln i Stockholm finns det en grupp tekniker som har riksomfattande verksamhet. De kan tas i anspråk av samtliga polismyndigheter vid grova eller svårutredda brott.

Utbildning

Utöver den reguljära utbildningen i kriminalteknik som förekommer i polisens grundutbildning vid Polishögskolan finns vidareutbildning i ämnet. För personal vid teknisk rotel finns en grundutbildning till kriminaltekniker vilken pågår under 2 år. Teoritiden består av 24 veckor förlagda till Polishögskolan, SKL och räddningsskolan i Revinge varvat med praktik på teknisk rotel. Under utbildningstiden gör man elevarbeten som sedan ska presenteras som examensarbete.

Säkerhetspolisen

Den svenska säkerhetspolisen, SÄPO i dagligt tal, är ofta uppmärksammade i massmedia. Deras organisation och verksamhet är huvudsakligen hemlig. SÄPOs grundläggande uppgift är att hindra och uppdaga brott mot rikes säkerhet. SÄPO svarar också för terroristbekämpning, bevaknings- och säkerhetsarbete som avser den centrala statsdelen, eller som har samband med statsbesök och liknande händelser samt annat personskydd som styrelsen bestämmer. SÄPO har huvudkontor i Stockholm. Vidare har SÄPO kontor på ytterligare ett tjugotal platser ute i landet. Man kan också nå SÄPO genom att kontakta den vanliga polisen.

Säkerhetsskyddstjänst

I första hand är deras verksamhet förebyggande. Det innebär att SÄPO ska verka för en hög nivå på säkerhetsskyddet. De ska ge råd till myndigheter och företag som ingår i totalförsvaret. De ska också kontrollera att dom följer föreskrifterna.

Säkerhetsunderrättelsetjänsten

Säkerhetsunderrättelsetjänstens största uppgift är att inhämta information om förhållanden som kan vara av betydelse för rikets yttre och inre säkerhet samt för bekämpning av terrorism. Informationen bearbetas och analyseras vartefter den kan delges olika mottagare. Företrädare för regeringen och försvarsmakten är de mest berömda mottagarna utanför polisorganisationen men också andra myndigheter och företag inom totalförsvaret får del av informationen.

Ett viktigt syfte med underrättelseverksamheten är att fortlöpande ta fram underlag för att beskriva den hotbild som vid ett givet tillfälle föreligger mot Sverige och svenska intressen. Hotbilden kan avse riskerna för terrorhandlingar, även i de fall då dessa handlingar inte kan anses utgöra ett hot mot rikes säkerhet. På grundval av hotbildsbedömningarna vidtar SÄPO skyddsåtgärder eller uppmanar av ett gott säkerhetsskydd.
En effektiv säkerhetsunderrättelsetjänst är av grundläggande betydelse för utformningen av ett gott säkerhetsskydd.

Kontraspionage

Kontraspionaget syftar till att hindra eller uppdaga brott mot rikes yttre säkerhet, i första hand spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet. Den säkerhetshotade verksamheten bedrivs främst genom olika främmande militär eller civila underrättelseorganisationer. Andra angelägna uppgifter är att kartlägga och motverka spridningen av massförstörelsevapen och av sådant material som kan användas för att framställa eller använda sådana vapen. Ändamålet med den mot Sverige riktade underrättelseverksamheten kan vara att ta reda på förhållanden som rör det militära försvaret. Till sådan främmande underrättelseverksamhet kan också räknas förberedelser för att i en skärpt situation kunna slå till mot olika totalförsvarsanläggningar. Också uppgifter av politisk eller diplomatisk natur kan vara av intresse för de främmande underrättelsetjänsterna.

Författningsskydd

En annan gren i SÄPOs säkerhetsunderrättelseverksamhet utgörs av författningsskyddet. SÄPO har till uppgift att hindra, uppdaga och beivra brott även riktad mot rikets inre säkerhet. Det innebär gärningar som syftar till att med våld eller otillbörlig tvång ändra vårt statsskick, förmå beslutande politiska organisationer eller myndigheter att fatta beslut i en viss riktning eller hindra medborgarna från att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter.

Terroristbekämpning

Med terrorism menas användning av våld och hot eller tvång för politiska syften. En förstahandsuppgift för SÄPO på detta område är att bygga upp ett kunnande om terroristorganissationer i världen, främst sådana som kan bedömas utgöra ett hot mot Sverige eller svenska intressen.

Polishundtjänsten

Idag finns det totalt 364 polishundar fördelade över hela landet. Polismyndigheten beslutar hur många hundar det ska finnas i varje län. I polisens hundverksamhet ingår ordningspolishundar, narkotikahundar och bombhundar. Polishundarna ägs i de flesta fall av polismyndigheten men det finns även polishundar som ägs av hundförarna själva.

Hundföraren

För att bli hundförare krävs cirka fem års tjänst som polis med goda vitsord. Den som vill bli hundförare ska ha ett bra handlag med hundar, fallenhet för hunddressyr samt ett stort intresse för hundar. Att vara hundförare kan innebära fysiskt ansträngande arbete och därför måste hundföraren vara i god kondition och ha bra kunskaper i hur man orienterar sig i skog och mark. Hundföraren har alltid sin tjänstehund boende hos sig. När hundarna köps in kan de vara allt mellan arton månader och fyra år. Idealet är att börja tjänstedressyr vid arton månaders ålder. De flesta polishundar pensioneras när de är tio år.

Utbildning och träning

Hundföraren och hunden får genomgå en central grundutbildning i sju veckor. Denna utbildning är förlagd till polisens huvudverksamhet i Tullinge, strax söder om Stockholm. En hundpatrull kräver kontinuerlig utbildning och träning. 20-25 procent av den totala arbetstiden använder hundpatrullen till träning och utbildning, det vill säga sex till åtta timmar i veckan. Alla hundpatruller genomgår dessutom varje år en veckas samträning med hela regionen. Det sker en ständig uppföljning av var hundarna står i sin utbildning. Polishunden och dess förare testas därför varje år.

Narkotikamissbruket

Narkotikalagstiftningen är basen i den svenska restriktiva narkotikapolitiken. Polisen har därför en mycket viktig roll i en framgångsrik narkotikapolitik. Men polisens arbete måste vara förankrad hos såväl ungdomar som vuxna i samhället, annars blir det omöjligt att upprätthålla narkotikalagarna. Trots att narkotikamissbruket är ett mindre problem i Sverige än i de flesta andra länder i Europa utgör missbruket ett av vårt samhälles största problem. Inte minst drabbas många ungdomar hårt. Alltför många ungdomar väljer att testa narkotika till narkotikaprofitörernas stora förtjusning och alltför många ungdomar fastnar i missbruket och får sällan en andra chans i livet.

Kampen mot narkotikamissbruket berör en rad myndigheter, men det är oftast polisen som dagligen kommer i kontakt med själva missbruket och med det lidande den brottslighet som följer i narkotikans spår.

Hur arbetar polisen?

Sverige skiljer sig ifrån en rad andra europeiska länder genom att narkotikamissbruket angrips på bred front. På alla nivåer markeras avståndstagande från narkotika. Enligt vår narkotikalagstiftning är bland annat tillverkning, smuggling, överlåtelse och innehav av narkotika straffbart. Även själva bruket är straffbart. Det övergripande ansvaret för narkotikabekämpningen ansvarar Rikspolisstyrelsenspolisbyrå för medan den operativa bekämpningen på central nivå bedrivs av Rikskriminalpolisen som bl.a arbetar med spaning och utredning av grov nationell och internationell narkotikabrottslighet. Inom varje län finns regionala narkotikarotlar med eget spanings och utredningsansvar. Dessa rotlar förser de lokala polisområderna med information om narkotikabrottslighet. Även den “traditionella” polisverksamheten bedriver spaning och utredning av narkotikabrott.

Polisen, 2.6 out of 5 based on 11 ratings
| Mer
Betygsätt Polisen


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Polisen eller som på något sätt är relaterade med Polisen.

One Response to “Polisen”

  1. Sofie on 04 Sep 2010 at 10:19 e m #

    Mycket intressant läsning! Tack.

Kommentera Polisen

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2