.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Preussen under 1700-talet

Ämne: Geografi, Historia
| Mer

Inledning

Preussen, ett land som känns väldigt avlägset i tid, men ändå finns det så nära att man nästan kan se det. Innan jag skrev det här arbetet visste jag inte så mycket om Preussens historia. När försvann det, var ett exempel på en fråga jag grubblade på. Svaret på den är det inte många som vet. Detta arbete syftar alltså till att besvara ett antal frågor om kungariket Preussen och att djupare undersöka dess påverkan på dagens Europa.

Bakgrund

Det Preussen jag ska skriva om är ätten Hohenzollerns Preussen, ätten som härstammade från Schwaben. Denna ätt kom att främst under 1700 och 1800-talet bygga upp ett litet hertigdöme till en av Europas mäktigaste stormakter. Det hela börjar år 1415 då Hohenzollern ärver titeln som kurfurste av Brandenburg. Grundandet av staten Preussen kan diskuteras flitigt, men jag anser att den börjar här.

Hur förenades då kurfurstendömet Brandenburg med hertigdömet Preussen? Jo, den dåvarande kurfursten Johann Sigismund var gift med Anna av Preussen, dotter till hertigen av Preussen, vilken dog år 1618. Detta gjorde att Hohenzollerna ännu en gång ärvde ett stort område, och det som gjorde detta område ännu bättre var att det inte låg inom det tysk-romerska rikets gränser, vilket var fördelaktig i fråga om makt. På så vis bildades en ny stat, Brandenburg-Preussen, som senare skulle bli ett kungarike under Fredrik I. Dessa förenades egentligen vid fördraget i Oliwa år 1660.

Kungariket Preussen under 1700-talet

Vägen till kungariket Preussen från hertigdömet Brandenburg-Preussen börjar egentligen med kurfurst Fredrik Vilhelm. Fredrik Vilhelm införde under sitt styre ett antal reformer som stärkte centralmakten, bl a avskaffades städernas självstyre. Den förste kungen av Preussen, kurfurst Fredrik III, lät år 1701 kröna sig själv till kung Fredrik I av Preussen i Königsberg i Ostpreussen. Eftersom det skedde i “själva” Preussen och inte i Brandenburg, blev namnet kungariket Preussen och inte kungariket Brandenburg. Trots att kungatiteln inte kunde bäras med några områden i tysk-romerska riket, lyckades Fredrik I övertyga kejsaren om att låta kröna honom, om han gav sitt stöd mot Frankrike i spanska tronföljdskriget.

Under Fredrik I:s tid som regent växte den preussiska armén snabbt i storlek, Preussens militära makt var på uppgång. Denna armé fortsatte hans son, Fredrik Vilhelm I, “soldatkungen” att utöka. Han införde flera viktiga reformer inom byråkratin och de militära. Hans armé organiserades enligt hans kantonsystem, vilket gav en stor armé till en mindre kostnad. Att Fredrik Vilhelm var angelägen om sin armé blir man varse bara genom att se att Preussens kostnader för armén var 80 procent av statens intäkter, och det under fredstid. För att minska adelns lokala makt, och stärka centralmakten, fick framstående adelsmän inget ämbete i sin hemtrakt, utan istället någon annanstans. Dessutom erbjöds dåliga grundlöner, men gjorde man en bra insats fick man en bra belöning. Detta ledde till att Fredrik Vilhelm kunde kontrollera den makttörstande landägande adeln, i Preussen kallad junkrarna.

Under Fredrik Vilhelm I:s tid som kung var Preussen fortfarande ett ganska litet obetydligt kungarike, om man jämför med de stormakterna Frankrike, England och Österrike. Allt detta kom dock att ändras på under Fredrik II, också kallad “den store”. 1740, samma år som han blev kung, invaderade Fredrik Schlesien, som tillhörde Habsburgska ätten och Österrike. Anledningen till beslutet var att Österrike var försvagat, och hade dessutom nyss fått en ny regent. Detta ledde till de Schlesiska krigen. I det första kriget invaderade Preussen Schlesien och fick detta område vid freden i Breslau. Preussens ställningar i Schlesien försvarades med framgång under det andra Schlesiska kriget, och Preussens ägande av Schlesien bekräftades. Vad som nu gjorde att Preussen vann anseende på kontinenten var, när Österrike än en gång ville ta tillbaks Schlesien, denna gång med hjälp av Ryssland och Frankrike, men också denna gång misslyckades. Efter dessa krig blev läget spänt mellan de båda tyska staterna, vilket kom att prägla politiken i tysk-romerska riket en tid framöver.

Under senare delen av 1700-talet började två före detta mäktiga riken falla ihop, Polen och Osmanska riket. Självklart ville stormakterna i östra Europa ha sin del av kakan. Storkrig hotade i området, och det var det nog ingen part som egentligen ville ha. Fredrik II in och med ett skickligt diplomatiskt spel fick han 1772 till en delning av Polen mellan de tre stormakterna Ryssland, Österrike och Preussen. Fredrik såg till att Preussen fick de viktiga områdena mellan Brandenburg och Östpreussen, nämligen Västpreussen. Detta var ett avgörande landförvärv för Preussens fortsatta framgång.

Delningen av Polen visade att Fredrik II även var en väldigt skicklig diplomat, inte bara härförare. Men han hade fler egenskaper än så. Faktum är att Fredrik var en väldigt kulturell och politiskt intresserad person som hade personlig kontakt med Voltaire och även brevväxlade en del med Rousseau. Han skriver bl a till Voltaire att “han vill bekämpa okunnighet och fördomar, ge folk upplysning, kultivera sederna…”. Detta gjorde att Fredrik kan räknas till en utav 1700-talets upplysta despoter. Han tillförde Preussen mycket, inte bara territoriellt, utan även i form av ekonomiska, byråkratiska och sociala reformer. Dessutom var han mycket tolerant i religiösa frågor. Han öppnade Preussens portar för religiösa flyktingar, t ex de franska Hugenotterna. Detta gjorde givetvis att städerna i Preussen fick en tillströmning av folk, vilket ökade befolkningen i landet, vilken var ca 5,5 miljoner vid Fredriks död. Detta ökade såväl ekonomin i städerna, och de områdena man lät återbefolka i Östpreussen, som led brist på människor.

Efter Fredrik II, kom hans brorson att regera Preussen under åren 1786 – 1797. Under hans tid som kung skedde den andra och tredje delningen av Polen, som gjorde slut på kungariket Polen. Efter denna delning ökade Preussen befolkning återigen stort, man fick ännu mer unga män att kunna utnyttja i armén.

År 1806 under kung Fredrik Vilhelm III gick Preussen in i krig mot Frankrike, efter 11 år av fred. Detta krig skulle sluta med nederlag, och man fick betala med områden både i väster och öster, krigsskadestånd och manskap till Napoleons fälttåg. Nederlaget skapade en ny reformationsvåg i Preussen då man insåg att såväl armén, som inte reformerats sedan 1763, som ekonomin behövde reformeras. De ekonomiska reformerna ledde till en övergång från bördssamhälle till klassamhälle och skapade en rörlig arbetskraft som senare är en av de faktorer som krävs för en industrialisering av ekonomin i landet.

1. Varför har den händelse eller person du arbetat med kommit att gå till historien?

Framförallt stod landet Preussen bakom Tysklands enande, och det genom rikskanslern Otto von Bismarck. Utan Preussens “rubbande” av det tysk-romerska riket i början av 1700-talet (som redan var väldigt försvagat) hade kanske Tysklands enande dröjt, och därmed förändrat historien. Vad som är extra intressant med just kungariket Preussen är dess uppgång, det börjar med ett litet svagt hertigdöme med ca 330 000 invånare och en yta på ca 40 000 km² till att ca 400 år senare vara ett utav de mäktigaste rikena i Europa med 24,5 miljon invånare och en yta på ca 350 000 km². Den mest kände personligheten är Fredrik II, eller Fredrik den store. Han reformerade landet på många sätt och vis, och tog Preussen från litet kungarike till stormakt. Han är även känd för sin enkelhet vid hovet.

2. Vad är tidstypiskt för den händelse eller person som du valt?

Först kom upplysningstiden, sedan kom revolutionsåldern, tider fyllda av reformer och uppror mot konservativa envåldshärskare i Europa. Även i Preussen skedde många reformer, och precis som i andra länder började långsamt övergången från det gamla bördssamhället till ett klassamhälle, vilket i sin tur var en bidragande faktor till industriella revolutionen. Fredrik II som var en upplyst despot, kan enligt mig också ses som lite av en tidstypisk härskare. Dessa upplysta despoter fanns även i bl a Ryssland (Katarina den stora) och Sverige (Gustav III).

3. Sätt in arbetet i ett större tidstypiskt perspektiv

Under 1700-talet växte sig Preussen starkt. Det skapade en maktbalans med Österrike och Ryssland i östra Europa, men även mot Frankrike i centrala Europa. Jag tror att Preussen fungerade lite som en bro mellan öst och väst Europa, men även som en gräns. Preussen var så pass starkt att det hotade både Frankrike och Österrike, vilket gjorde att ett antal krig utkämpades dem emellan, ex det Österrikiska-Preussiska kriget år 1866, då man vann över Österrike, men eftersom Bismarck ville alliera sig med Österrike, tog man inget land från Österrike. Denna allians ledde ju senare till Centralmakterna under första världskriget. Hade inte dessa allierat sig, kanske första kriget inte brutit ut då? Freden i Versailles var ju också en väldigt stor faktor bakom andra världskriget, vilket gör att den alliansen kanske fått större konsekvenser än vad man trodde. Dessa krig ledde ju också i sin tur till utvecklingen av massförstörelse vapen som spelade en viktig roll i kalla kriget. Troligen var första världskriget också en indirekt orsak till utbrytandet av den Ryska revolutionen, som byggde på folks missnöje mot tsarväldet.

Som jag skrev ovan i fråga 1, ledde Preussens ökade makt fram till en enad tysk stat, vilket jag anser också är en orsak till utbrytandet av första- och andra världskriget. Preussen kunde ju med sin starka maktposition utnyttja en mer kraftfull diplomati gentemot de tyska småstaterna som gjorde att de fick underkasta sig den starkare makten, och då bilda Tyskland.

Vad beträffar just Fredrik II:s styrande och hans upplysningsidéer, så grundade han ju en hel del skolor och andra utbildningscentra i Tyskland, och som vi vet är Tyskland i dagsläget ett utav de tekniskt ledande länderna i Europa. Det kan delvis bero på Fredrik II:s vilja att lära folket, och även hans tolerans i religionsfrågor, vilket gav en mer frihet i tänkande och studerande av naturen. För som vi vet så förföljde kyrkan och de konservativa härskarna många vetenskapsmän, exempelvis Darwin. Fredrik II:s tolerans kan då ha varit en fristad även för vetenskapsmän, vilka då lockades till Preussen, som sedan ledde till Tysklands vetenskapliga position i dag.

Preussen under 1700-talet, 3.4 out of 5 based on 8 ratings
| Mer
Betygsätt Preussen under 1700-talet


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Preussen under 1700-talet eller som på något sätt är relaterade med Preussen under 1700-talet.

One Response to “Preussen under 1700-talet”

  1. Jesus on 07 Jan 2009 at 8:19 e m #

    Har du Mysse som lärare? xD´

Kommentera Preussen under 1700-talet

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2