.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Psykologi

Ämne: Psykologi
| Mer

1. När en människa hamnar i någon slags kris (vid ett dödsfall, amputering av kroppsdel, sjukdom etc.) genomgår man fyra olika faser. Den första är chockfasen. Då känner man sig upprörd, förtvivlad och man känner en stark förnekelse. Kopplar man ihop detta med filmen “Ögat” ser man tydliga likheter. När Lena får dödsbeskedet blir hon upprörs och förtvivlad och börjar skrika och skaka. Hon får panikkänslor och tvingar personal på en räddningsbåt ut för att leta efter Fröler ännu mer. Trots att räddningspersonalen i fråga redan gett upp hoppet. Hon ville inte tro på att det var sant och förnekar det som hänt. Hon ville inte lämna båten förrän man hittat honom.
Efter att chockfasen har lagt sig kommer man in i den så kallade reaktionsfasen. Det är då man tar till sig förlusten, beskedet eller vad det nu är. Man får då kroppsliga symtom och äter inte, sover inte och man kan till och med hamna i missbruk för att man vill dölja sin ångest. Lena ligger i denna fas mest till i sängen och gör ingenting. Dock går hon till jobbet några gånger eftersom hon i sitt undermedvetna tror att hon är fullt frisk och ska klara av det. Men det gör hon inte. Hon börjar se i syne, synvillor som visar sig vara Samuel Fröler som testar henne. Hon blir en enstöring och vill bara vara ensam hela tiden. Hon vill inte ha hjälpen hon erbjuds av sina vänner.
Den tredje fasen är bearbetningsfasen där man, precis som det låter, bearbetar den som har hänt. Man reflekterar över det inträffade och försöker på så sätt komma över det. Lena börjar i det här fallet att lukta på Samuels tillhörigheter. Hon gör sedan en rad saker som att låta rama in ett foto på honom så att hon kan titta på honom trots att han inte längre finns i livet. Hon begär en minnesstund vid hamnen och det är ju ett tecken på att hon vill börja leva som vanligt igen. När hon en dag sitter på en parkbänk och säger “idag känns det som att mardrömmen släpper taget” visar det på att hon tagit sig in i den sista fasen, nyorienteringsfasen. Där försöker man att inte tänka på det hela tiden. Hon gör vardagliga sysslor som att kratta löv. Men sedan hamnar Lena i något slags tillstånd igen när Samuel kommer tillbaka. Hon har ju precis lärt sig att leva utan honom och har kommit över det så hon knuffar i honom i vattnet och går sedan vidare i livet. Hon åker på något välgörenhetsarbete och det är ytterligare ett slags bevis på att hon vill leva ett normalt liv igen trots att hon inte har Samuel där.2. Det första jag tänker på när jag hör ordet stress är att man har ont om tid och måste göra mycket inom en viss tid. Men jag tror att det jag och många med mig tänker på i det fallet är jäkt. Och det är helt skilda saker. Stress behöver inte bara handla om tid. Man kan bli stressad av att man har stor prestationsångest. Det är ofta den sortens stress jag känner av. Skolan i sig tycker jag är ett slags stressmoment. Så fort man har gjort klart en uppgift har redan högen vuxit sig ännu större av uppgifter man ska göra. Man får liksom aldrig lugn och ro. Många olika slutdatum att hålla reda på gör ibland att det blir kaos i huvudet. Ofta får man prioritera bort vissa saker och då är det lätt att man inte vet vad som är “bäst” att plocka bort. Det är också ett stressmoment.
Jag tror att det finns ett samband mellan stress och utbrändhet. Jag tror att många tänker alldeles för mycket på jobb och pengarna man tjänar för att kunna försörja sig. Det går inte att ha jobbet i tankarna hela dygnet för då blir det still slut att man börjar jobba alldeles för mycket, vilket kan leda till utbrändhet. Hur vore det om man då kunde ha en aktivitet en eller ett par kvällar i veckan där man vet att man kan koppla bort jobbet? Jag tror att stressnivån då kan sjunka en bit och att man då kan bli lite lugnare.
Jag kan tänka mig att de som jobbar på ackord har det lite tuffare med stresshanteringen. Jag menar, de är ju hela tiden bundna till ett resultat man måste uppnå. Man lever då under ett ständigt krav på att lyckas.
Stress finns inte bara inom jobbsektorn utan det finns överallt människor som är stressade. En sak som jag tror skulle kunna minska stressen är att så fort man känner att stressnivån börjar stiga så sätter man på en skiva med bra musik och sätter eller lägger sig bekvämt och vilar någon timme.
Finns det då någon skillnad på hur män och kvinnor stressar? Generellt tror jag inte att det är någon skillnad på antalet personer av samma kön som stressar mycket. Men vissa skillnader på HUR man stressar om man är man eller kvinna finns det nog. Jag tror att skillnaderna beror på att män och kvinnor oftast reagerar olika från situation till situation och hur man då tar tag i det. Om man exempelvis ska ha en bjudning och man ska städa mycket inför den så tro jag att kvinnor gör allt för att få det så fint så möjligt och stressar in i det sista. Männen däremot kanske känner att de inte orkar bry sig så mycket om städningen och bara drar över det värsta. Men de har nog ändå kvar känslan av att det inte är tillräckligt rent och snyggt och kan då bli lite stressade av det.
Det finns en sak som för det mesta gäller kvinnor som kan leda till stress. Många kvinnor men även i viss grad män är drabbade av perfektionism. Man ser modeller och kändisar som är “helt perfekta” till utseendet och vill se ut som dem. Kroppens utseende kommer då före hur man vill må som person och det ska vara tvärt om tycker jag. Hur ska man få människor att inse att alla är lika mycket värda att synas hur man än ser ut? Varför ska samhället vara så fixerat vid att man ska se snygg ut?
Det är ofta kvinnor som sköter barn och hemmet och jag tror att de lätt blir stressade av det, Det är så mycket som ska hinnas med om man gör det själv. Och det är ofta kvinnor som tar hemmet som sitt ansvar att sköta.
Ofta är det nog männen som sköter utomhusarbeten. Och där finns det hela tiden mycket att göra. Jag kan ta min pappa som exempel. Det är oftast han som står för nya projekt. Vi byggde ut huset för några år sedan och nästan direkt efter det började vi bygga ny altan och nu är det renovering av rum som står på schemat. Hela tiden nya projekt att ta omhand. Man hinner liksom aldrig njuta av de färdigställda projekten.
På den arbetsplats, Team Tejbrant AB, jag var på vecka 9 kände jag ingen tydlig stressfaktor. Det enda jag i så fall skulle kunna koppla till stress så är det att chefen för produktionen hela tiden går runt och manar på arbetarna att de ska jobba när de står och småpratar hela tiden. Jag tycker att man ska få tid till att ta några små raster då och då. Det är svårt att behålla koncentrationen på arbetet flera timmar i streck. Och att prata med varandra gör ju bara att den sociala stämningen piffas upp lite och det minskar ju snarare stressen än att den ökar.

3. Ångest, fobier och olika tvångstankar är ett svårt ämne att behandla tycker jag. Det är högst aktuellt och finns så mycket att säga om det. Jag tror att många lider av detta. Ångest stöter man exempelvis på bara man går till skolan. Det är inte ovanligt att klasskompisar får ångest inför prov. Man vill så gärna uppnå ett visst resultat men känner ändå att man inte har tillräckligt med kunskap för att uppnå det. Att i ett sådant fall sitta uppe halva natten och försöka plugga in det man inte kan tror jag inte är en bra lösning. Då gör man bara sig själv mer trött inför provet. Lösningen tror jag är att sprida ut inlärningstillfällena till flera dagar istället för att plugga in allt sista kvällen. Och att fråga lärarna om det man inte kan tror jag är en bra idé. De flesta lärarna är trots allt väldigt tillmötesgående och kan förklara på ett bra sätt.

Det finns otroligt många olika slags fobier. Man kan ha fobi för höjder, mörker, öppna platser m.m. Jag har höjdfobi. Det kallas även akrofobi och det gör att jag inte klarar av att vara på höga höjder, t ex höga trampoliner, byggnadsställningar, vid stup osv. Jag vet en som har mörkerfobi, nyctofobi. Och när jag pratad med henne här om dagen så sa hon att det hade blivit ännu värre sen hon hade hört talas om mordet på Engla. Hon skulle inte kunna gå ut i skogen ensam längre och inbilla sig massa hemska saker när hon skulle sova.
Fobier finns i olika grader och former. Vissa är mindre känsliga än andra och det kan man inte komma ifrån. Det kommer alltid att finnas saker man är känslig mot.
När det gäller tvångstankar tror jag att i princip alla någon gång har haft någon slags tvångstankar. Vi har alla vissa ritualer på morgonen till exempel. Gör man inte saker i en viss ordning tror man att dagen kommer att gå åt skogen. Jag tror att man ofta blandar ihop tvångshandlingar med vidskeplighet. Vissa kan inte gå på så kallade A-brunnar utan att få någon slags ångest. Andra måste gå på samma sida på stolpar som sina kompisar om man ska förbli vänner. Ja, det här var bara några exempel på saker jag har hört från klasskompisar. Och det finns många fler tvångstankar och tvångshandlingar än dessa. Men har man riktiga tvångshandlingar, alltså att man lider av dem, så är det allvarligare. Då kan tankarna störa vardagen helt och hållet. Det kan innebära att man mister sina jobb, kommer för sent ofta osv. Har man sådana tankar och handlingar så ska man söka upp läkarhjälp för att komma ifrån det. Man får då gå igenom vissa terapier för att bli av med dem.

4. Jag tror att alla någon gång i livet har känt eller känner olika slags motgångar i livet. Man känner sig allmänt nedstämd. Då har man antagligen hamnat i någon form av depression som kan vara väldigt svår att ta sig ur. Jag kände mig för ett tag sen väldigt nedstämd dagarna långa och aldrig tycktes det bli bättre. Jag gick i flera års tid och tänkte dumma tankar om mig själv. Dessa tankar var väldigt svåra att kontrollera och tog knäcken på mig totalt. Till slut började man undra varför man ens existerade på jorden. Jag mådde helt enkelt psykiskt dåligt. Nu känns det tack och lov som att jag har tagit mig ur den situationen. Jag sökte aldrig hjälp för det och sa det bara till några få jag känner. Och det tror jag gjorde det ännu värre. Att prata om saker som känns jobbigt kan ibland vara enda lösningen. Först trodde jag inte alls på det men nu efteråt vet jag att det verkligen hjälper att prata om problem med någon man känner. Jag tror att genom att prata om sina känslor så kan man förebygga djupa depressioner.
När man är i en djup depression kommer ofta också självmordstankar, ibland grövre och ibland smärre. Börjar man få självmordstankar är det hög tid att söka professionell hjälp. Självmordstankar fick även jag ibland och det som hjälpte mig där var tanken på hur många vänner jag hade som antagligen skulle må väldigt dåligt om jag begick självmord. Varför ska de behöva lida för att jag inte sökte hjälp att ta mig ur det?
Vanliga symptom på en depression som även jag kände av är ständig ledsand och nedstämdhet, svårt för att vara glad och roa sig av något som man vanligen tycker är roligt, irritation på allt och alla, minskat självförtroende och man känner isg värdelös, trötthet trots att man sover väldigt mycket.
Det finns många faktorer som kan medföra depressioner. Många föräldrar gifter sig för tidigt och känslorna svalnar efter ett tag när man kanske redan har hunnit skaffa några barn. Det kan göra barnen väldigt osäkra och svårkontaktbara. I tonåren är det väldigt vanligt med kärleksförhållanden. Det är väldigt mysigt och trevligt till en viss tid. Men hur många av dessa ungdomsförhållanden håller i längden? Man blir tillsammans med någon i tid och otid och lika många gånger krossar man någons hjärta. Detta kan starta depressioner. Jag tycker att man ska vänta med kärleksrelationer tills man är mogen för det. När är man det då? Jo, när man känner att det här verkligen är rätt partner och honom/henne vill jag leva med resten av mitt liv. Men det är väldigt svårt att vara säker på det.
Är man uppväxt i en trygg familjemiljö tror jag att risken för depressioner minskar betydligt. Då lär man sig att klara sig igenom motgångarna på ett bättre sätt.
Kan då alla drabbas av en depression? Ja, jag tror att alla kan det oavsett ålder eller kön. Risken för depression ökar med åldern. Min pappa hade exempelvis en djup depression för några år sedan. Sömnlöshet och sänkt sinnesstämning var tydliga symptom för det. Sjukskrivning och läkemedelshjälp gjorde honom friskare igen. Det kan vara värt att poängtera att när man har fått en depression är det väldigt lätt att få en till. Därför bör man hela tiden vara på sin vakt.

Natanael Larsson

Psykologi, 2.9 out of 5 based on 12 ratings
| Mer
Betygsätt Psykologi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Psykologi eller som på något sätt är relaterade med Psykologi.

Kommentera Psykologi

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2