.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Renässansen

Ämne: Historia
| Mer

Renässansen och medeltiden går hand i hand, det finns inget årtal man kan peka på utan man bör betrakta renässansen som en kulturströmning under medeltiden och dess slut.Redan under 1100-1200-talet har medeltiden sin renässans då nytt friskt liv genomströmmar mänskligheten. Provence var då utgångspunkt.
Med Petrarka på 1300-talet sveper en stor renässansvåg in, som därefter stillas, medeltidsidealen tar då åter över. Italien var utgångspunkt den gången.

Högrenässansen bryter ut under 1400-talets mitt. Att italienarna inte var med och uppbar denna nya rörelse under 1100- och 1200-talet berodde nog på att de då inte var ett enat folk. Men då sammangjutningsprocessen var fullbordad och italienarna fått Dantes diktning (skriven på italienska) som baner bröt renässansen ut i full blom. Den tidiga högrenässansen var dock begränsad till Toscana, Lombardiet och Emilien där det kommunala självstyret var som starkast. Resten av Italien följde efter i slutet av1400-talet. Därefter spreds renässansens ideal och teorier som ringar på vattnet till Spanien, Portugal, Frankrike, England, Tyskland och därefter också till Norden. Naturligtvis skedde det små ändringar i varje land då många tillsatte sin prägel. Floren var den nya tidens Athen med sin imponerande samling reformatörer och renässansmän: Lorenzo de Medici, Giotto, Donatello, Leonardo da Vinci, Michelangelo Dante, Petrarka, Leon Battista Alberti, Boccaccio och Machiavelli.

Det var antikens Rom som fick bli ledstjärna vid bildandet av renässansens världsåskådning för det var först efter Byzans’ fall i mitten av 1400-talet man fick ingående kunskaper om de grekiska mästarna. Ovanstående gäller över alla plan (litteratur, akitektur, filosofi osv). Detta är ganska naturligt om man betänker var renässansen uppstod. Vad lämningar från den grekiska antiken anbelangar hade man fram till efter Byzans’ fall endast några få medaljonger att tillgå.

Bildningsidealen kan sammanfattas i en strävan efter kunskap och att försöka förklara det oförklarliga, finna nya rön. Under renässansen går Europa om de äldre kulturerna (Kina och Persien) och blir världsledande inom ekonomi och teknik. Utbildningen under renässansen skedde genom lekmannabildning i motsats till medeltiden då man först utbildades i kloster och sedan på universitet. Vid renässansens början var medeltidens bildningscentra svårt förfallna, klosterbiblioteken vansköttes och alltsammans betraktades som efterblivet av renässansens folk. Den frie lärde under renässansen var ofta på resande fot och förkovrade sina kunskaper vid olika furstehov (såsom Lorenzo de Medici’s) och i rika handelsstäder. Renässansen var även de stora geografiska upptäckternas tid.

En viktig händelse för litteraturen under renässansen var uppfinningen av boktryckarkonsten. Tidigare hade allt skrivits för hand, nästan uteslutande i kyrkans regi, men under 1300- och 1400-talet började man kopiera enstaka blad med hjälp av träplattor. Den berömda Biblia pauperum (De fattigas bibel) bestod av sådana blad man sammanhäftat. År 1438 uppfann Gutenberg konsten att trycka text med lösa gjutna bokstavstyper och ca 18 år senare trycktes den första bibeln med denna teknik.

I Italien var Petrarka (1304-1374) renässansens förste betydande författare och han följdes av många: Boccaccio, Pulci, Ariosto, Tasso, Lorenzo de Medici, Machiavelli och da Vinci (skald). Spaniens stora renässansförfattare var Aleman, de Vega, de la Barca och Cervantes som skrev boken Don Quijote de la Manca. Frankrikes största renässansförfattare var Navarra, Rabelais och Montaigne. Englands stora bidrag till renässanslitteraturen heter Chauser, Spenser, Marlow och naturligtvis Shakespeare som bland annat skrivit dessa kända verk: Romeo och Juliet, Hamlet, Richard III, En midsommarnattsdröm osv. I Portugal skrev de Camoes sitt lands nationalepos Os lusiadas under svårt motstånd av den katolska kyrkan. Holländska Erasmus av Rotterdam och tyska Martin Luther skrev kritiska texter om den katolska kyrkan och lade grunden för den protestantiska.

Renässans och upplysning

På grund av de stora skillnaderna i samhällsförhållandena mellan olika länder har jag valt att dela upp jämförelsen av dessa tider i två delar, nämligen renässansen i jämförelse med den engelska respektive den franska upplysningen.

En generell likhet mellan upplysningen och renässansen var de många vetenskapliga experiment som utfördes, både tekniska och naturvetenskapliga. Man försökte förklara sammanhang och strävade framåt i hög fart. En annan likhet mellan dem var att man genom dessa experiment bland annat sökte demaskera gamla auktoriteter (såsom kyrkan) och fördomar. Däremot var renässansen mer romantiskt drömmande än upplysningen som trots att dess tänkande var baserat på 1600-talets vetenskap och filosofi var framåtsträvande. Upplysningens filosofer ville påverka, de förde en kamp för tolerans, mot fördomar som var riktad mot de de auktoriteter som åberopade traditionens makt. Naturlighet var ett nyckelord då något som var naturligt ansågs vara fritt från traditionernas falska band. Något som skiljer de båda epokerna åt är att upplysningens författare ofta hävdade att deras berättelser var sanningsbaserade (och deras publik var borgarklassen) vilket renässansens författare inte gjorde. Renässansens publik tillhörde mer de högre samhällsklasserna. Läskunnigheten spreds under upplysningen i både England och Frankrike så den tidens litteratur nådde en större publik än fallet varit under tidigare epoker.

Något som också sammanstämmer mellan renässansen och upplysningen var den politiska instabilitet som präglade dessa epoker med skräck för folkliga uppror och revolutioner.

Engelsk upplysning

Den så kallade “ärorika revolutionen” i England i slutet på 1600-talet gav en större folklig frihet och blev därmed ett föredöme för hela Europa samt början till upplysningstiden. Det var tänkare och vetenskapsmän från England som utformade det nya tankesättet och den nya världsbilden. Fysikern Isaac Newtons omvälvande upptäckter om tyngdlagen publicerades år 1687 och han blev tillsammans med filosofen John Locke (som skrev: Letters Concerning Toleration och Essay Concerning Human Understanding) stilbildade för upplysningen.
Det var borgarklassens tid, det var de som kom till tals under upplysningen. De lärde sig läsa vilket gav författarna en möjlighet att leva av sina verk och den engelska litteraturen upplevde något av en storhetstid då prosan fann sin egna stil och den borgerliga romanen och de moraliska veckotidningarna såg dagens ljus. Defoes bok om den strandsatte Robinson Crusoe, som förövrigt grundas på en verklig händelse, en skotsk matros vid namn Alexander Selkirks öde (Defoe lär ha behandlat originalstoffet med stor frihet), är typisk för upplysningen. Den välsignar kolonisationen med sin bild av Fredag och ventilerar upplysningens idéer: dess tro på förnuft, flit, moral och naturmänniskans inneboende godhet. Jonathan Swift var en annan betydande engelsk upplysningsförfattare. Han var präst och och deltog frenetiskt i tidens debatter. Han är mest känd för sina satirer och sin bok om Gullivers resor.

Upplysningens England och renässansens Italien var ganska lika vad gäller den relativa konstnärliga frihet samhället erbjöd. Författarna kunde ohämmat skriva sina texter utan rädsla för reprisalier. Litteraturen nådde en bredare publik under upplysningen då borgarna lärde sig läsa och detta innebar förstås att fler människor, rent numrärt, kunde påverkas av litteraturen. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att litteraturen spelade en större roll under upplysningen, men jag låter detta vara osagt.

Fransk upplysning

I Frankrike var samhällsbilden en helt annan än den litterära frihet som rådde i England. Upplysningsförfattarna fick alltid se till att deras hus hade flera utgångar då de kritiserade kyrkan och kungahuset. De fick ofta skriva i förtäckta ordalag och många av dem fick tillbringa en del av sina liv i fängelse eller under flykt. Detta är en likhet med renässansens Spanien och Portugal där den katolska kyrkan höll ett järngrepp om befolkningen framför allt med hjälp av inkvisitionen och dess tortyrmästare.

När Montesquieu skrev sina Lettres persane var han den förste att offentligen kritisera samhället, han gör det genom en låtsad brevväxling mellan ett par perser som reser genom Europa. De ger under resans gång sin syn på Europa utan att skona vare sig kyrka eller kungahus. Hans andra verk De l’esprit des lois banade väg för nya frihetsidéer.

Den mest kände och stridbare upplysningsförfattaren var Franois-Marie Arouet, känd som Voltaire. Det är snarare hans idéer som överlevt, inte litteraturen som betraktades som stelbent. Hans Lettres philosophiques blev något av ett manifest under upplysningen i Frankrike.

Den andra stora franska upplysningsförfattaren var Rousseau vars revolutione-rande tes: Människan är av naturen god, allt ont kommer av samhället och civilisationen var grundstolpen i hela hans produktion. Han var den tidens mest radikala politiska skriftställare och en del av bränslet till den franska revolutionen trettio år senare hämtades från hans läror.

År 1751 gavs upplysningens mest betydande verk ut, det var den franska encyklopedin. Bland de etthundraåttio medarbetarna som framställde encyklopedin fanns Frankrikes främsta forskare och filosofer såsom Rousseau, Montesquieu och Voltaire.

Renässansen, 2.1 out of 5 based on 32 ratings
| Mer
Betygsätt Renässansen


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Renässansen eller som på något sätt är relaterade med Renässansen.

Kommentera Renässansen

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2