.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Samhällets ekonomi

Ämne: Ekonomi
| Mer

Privatekonomi

Ordet ekonomi betyder hushållning. En familjs ekonomi är beroende av omvärden. Hur det går för företaget som föräldrarna jobbar på och hur bra Sveriges ekonomi är påverkar en familjs ekonomi mycket.

Senast den 2 maj varje år ska man lämna in sin självdeklaration. I den ska man ta upp alla sina inkomster under det föregående året. Om man av någon andledning har betalat för lite skatt under året måste man betala kvarskatt. Om man däremot har betalat för mycket skatt så får man skatteåterbäring.

Det belopp man får ut av sin lön efter skatt kallas nettoinkomst. Beloppet innan skatt kallas bruttoinkomst, så nettoinkomsten är bruttolön minus skatt. Nettoinkomsten plus bidrag som t ex barnbidrag, utgör den disponibla inkomsten. Det är den disponibla inkomsten som ska räcka till alla utgifter, som t ex hyra, mat och kläder.

För att lätt kunna se att inkomsterna täcker utgifterna kan man göra en budget. En budget är en plan över alla utgifter och inkomster. Budgeten gör det lättare att se vad man ska spendera sina pengar på. Man kan även använda en kassabok där man skriver upp sina ut- och inkomster. Då kan man se om man håller budgeten, innan det är för sent.

Företagsekonomi

Om man ska starta ett företag är det viktigt att man vet om det finns kunder som vill köpa varan eller tjänsten. Det måste alltså finnas en efterfrågan. Man behöver pengar, kapital, för att kunna göra de investeringar som är nödvändiga när man startar ett företag. Oftast behöver man ta ett banklån och då måste man presentera sina planer för banken. De hjälpmedel som man använder om och om igen i företaget kallas realkapital. Realkapital kan vara allt från stora maskiner till en liten linjal. För att tillverka en vara behövs det material, som till skillnad från realkapitalet ingår i varan och inte kan användas igen. En annan sak som behövs i ett företag är arbetskraft. Det är viktigt att de som arbetar i ett företag är välutbildade och har erfarenhet. Både realkapital, material och arbetskraft brukar kallas produktionsfaktorer och är nödvändiga om något ska produceras.

Ett företags intäkter (inkomster) måste vara större än utgifterna som t ex löner, material och ränta om företaget ska ge vinst. Vinsten behövs om företaget ska kunna investera i nytt realkapital och som en reserv om det går dåligt för företaget. Om det går dåligt en längre tid och om företaget inte längre kan betala sina skulder måste företaget läggas ned. Man säger att företaget går i konkurs. Då tvingas företaget lämna ifrån sig sin egendom som fördelas till fodringsägarna, alltså de som har lånat ut pengar till företaget. Det finns två olika sorters konkurser, frivillig konkurs och tvångskonkurs. Vid frivillig konkurs sker det på egen begäran medan tvångskonkurs sker på ansökning av fodringsägarna.

När man sätter priset på sina varor måste det täcka kostnaderna och ge vinst. Det är inte alltid det högsta priset som ger den högsta vinsten. Man måste ta hänsyn till markanden. Om det är fler som säljer ungefär samma sak, så riskerar man att tappa kunder om man sätter ett för högt pris. Utbud och efterfrågan är också viktiga faktorer när det gäller priser. Om utbudet är sort och om det är många som konkurerar sjunker priserna. Ifall det är liten konkurens eller brist på varan kan priserna stiga.

Marknader

På en marknad med fri konkurens är det viktigt med marknadsföring. Det gäller att försöka övertyga kunderna köpa den varan som man säljer. Man kan marknadsföra sin vara på olika sätt, bl a genom att delta i mässor, annonsera i tidningar och göra personliga besök.

På en marknad där det endast finns ett fåtal som tillverkar och säljer en vara råder det oligopol. Ett exempel på oligopol är bensinmarknaden, där det bara finns några få bensinbolag i värden. Risken med oligopol är att tillverkarna kommer överens om ett gemensamt pris, bildar en priskartell för att slippa konkurrensen. Detta förlorar kunden på eftersom man får betala ett onödigt högt pris för varan. Priskarteller är förbjudna och den statliga myndigheten Näringsfrihetsombudsmannen (NO) försöker se till att förbudet efterlevs.

Om man är ensam tillverkare av en vara så har man monopol. Den som har monopol kan sätta sina priser utan att tänka på konkurrensen. Om det är en livsnödvändig vara så måste köparen betala det pris säljaren sätter. NO försöker förhindra att monopol uppstår, bl.a. genom att hindra tillverkare att köpa upp alla konkurrenter. Staten har monopol på vin och sprit genom Systembolaget. Det är inte för att tjäna mycket pengar utan för att kontrollera försäljningen av nykterhetspolitiska skäl.

När man mäter storleken på ett företag tittar man på två saker, antalet anställda och företagets omsättning. Omsättningen är den summa som företaget säljer varor för. Svenska företag är ganska små jämfört med andra europeiska företag. Europas största företag är Shell som har en omsättning som är tre gånger större än Sveriges största företag, ABB.

Företagstyper

Företag kan delas in i två grupper, beroende på vad de producerar. Till den ena gruppen hör de företag som producerar varor och till den andra gruppen hör de som producerar tjänster. Till tjänster räknar t ex service, handel, kommunikationer, sjukvård och undervisning. Man delar även in företag beroende på vem som äger dem. De delas in i tre grupper: privata, offentliga (stat, landsting och kommuner är ägare) och kooperativa företag. Över hälften av de förvärvsarbetande arbetar i privata företag. Privata företag är vanligast inom varuproduktionen. De offentligtägda företagen är finns oftast inom tjänstesektorn, t ex Posten och SJ. Kooperativa företag ägs av medlemmarna i konsumentföreningarna. Exempel på kooperativa företag är OK och Konsum.

Många väljer att starta ett eget företag när de har skaffat sig erfarenhet inom branschen. När man startar ett eget företag kan man oftast inte räkna med så stor lön den första tiden, innan man har etablerat sig. Ofta bildar man ett aktiebolag, för då kan man inte förlora mer pengar än man har satsat i företaget. Ett aktiebolag är som en egen juridisk person, som kan ha både tillgångar och skulder.

Banker

En bank har till uppgift att ta emot pengar som inte behövs för tillfället och låna ut dem till de som behöver pengar. På de pengar som man sätter in på banken får man inlåningsränta. När man lånar pengar får man betala utlåningsränta. Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan för att kunna bekosta bankens verksamhet och ge vinst. De flesta banker erbjuder sina kunder fler tjänster än att låna in och ut pengar. Till exempel så erbjuder de ekonomisk och juridisk rådgivning.
Banker brukar delas in i Affärsbanker, Sparbanker och Föreningsbanker. Affärsbanker har oftast företag som kunder medan Sparbanker till största delen har privatpersoner som kunder. Affärsbanker brukar ha sin verksamhet över hela landet till skillnad från sparbankerna som jobbar lite mer lokalt. Föreningsparbankerna är kooperativt ägda och har sitt ursprung i jordbrukets föreningsrörelse. Skillnaden mellan de olika sorters bankerna har på senare år minskat. Den statliga myndigheten, Bankinspektionen har som uppgift att kontrollera så att bankerna följer de lagar som reglerar verksamheten.

Många hushåll väljer att spara en del av sin inkomst. Om alla istället skulle konsumera hela sin inkomst så skulle det gå bra för företagen ett tag. När företagen sedan behöver låna pengar för att köpa nytt realkapital eller om man behöver låna pengar för att starta ett nytt företag, så finns det inga pengar att låna. Därför påverkar ditt sparande hela samhället.

Det finns andra sätt att spara på än att sätta in pengar på banken. Det är många som sparar i pensionsförsäkringar. Då betalar man in premier till försäkringsbolaget under de år man jobbar. Sedan kan man ta ut pengarna senare i livet om man vill jobba mindre eller använda pengarna som ett tillskott till den vanliga pensionen.

Ett annat sätt att spara på är att köpa obligationer. En obligation är en skuldsedel som visar att den som köpt obligationen har lånat ut pengar till ett företag, en kommun eller staten. På de flesta obligationer betalas det ut ränta till de som har lånat ut pengar, men på statens premieobligationer får man ingen ränta. Istället lottas det ut en summa bland innehavarna av obligationerna.

Ännu ett sätt att spara pengar på är att köpa aktier. En aktie är en andel i ett aktiebolag. Genom att erbjuda folk att köpa aktier kan företaget skaffa sig pengar till nya investeringar. Om bolaget går bra så får aktieägarna vara med och dela på vinsten, man får utdelning på sin aktie. Aktien kan också bli mer värd om företaget går bra, men värdet kan även sjunka om det går dåligt för företaget. Det finns alltid en risk med aktier, det är ingen garanterad vinst. Företaget kan t ex gå i konkurs och då blir aktien värdelös.

Stockholms Fondbörs är centrum för Sveriges handel med aktier och andra värdepapper. Stockholms Fondbörs ligger vid Stortorget i Gamla Stan. Från år 1778 då huset var färdigt handlade man till en början med varor. Så småningom startade en handel med värdepapper och idag görs det bara affärer med värdepapper. Vem som helst får inte köpa och sälja aktier på börsen, det är endast de som är medlemmar som får göra det. Så om man som privatperson vill köpa eller sälja aktier måste en bank eller ett fondkommissionsbolag göra köpet åt dig. För att bli medlem på börsen krävs tillstånd av bankinspektionen och ett godkännande av börsstyrelsen. Medlemmarna på börsen representeras av sina börsombud eller börsmäklare som det kallas. Börsmäklare blir man först efter utbildning och ett godkännande av Stockholms Fondbörs. Aktier i ungefär 150 bolag är registrerade på börsen idag och kan köpas och säljas där. För att ett bolag ska bli registrerat måste de lämna fortlöpande information om sin verksamhet. Från och med 1990 sköter datorsystemet SAX handeln automatiskt. Detta innebär att mäklarna inte behöver befinna sig på börsen utan kan ha kontakt med systemet från sitt kontor.

Pengar

Man har inte alltid använt sig av pengar när man handlat. Förr i tiden använde man sig av byteshandel i stället. Det var i Lydien, i nuvarande Turkiet, som de första pengarna användes. Det var för över 2500 år sedan. Till en början använde man mynt i guld eller silver, då kunde man göra mynten ganska små. Men när man på 1600-talet gjorde mynt i Sverige, använde man koppar. Den metallen är inte lika värdefull som guld och silver, så mynten fick göras större för att de skulle ha något värde. Mynten blev väldigt stora och 1644 gjordes värdens största mynt på nästan 20 kg.

Det var ganska opraktiskt att hantera dessa mynt, så man började använda ett papper som kvitto. Detta kvitto kunde lösas in mot en bestämd mängd guld eller silver. Sedeln var uppfunnen. Sverige var först i Europa med att använda sedlar. År 1661 gavs de första sedlarna ut. Fram till 1931 var de möjligt att lösa in sina sedlar mot guld. Idag minskar användningen av mynt och sedlar. Utvecklingen har gått framåt och idag använder vi oss mycket av kontokort, checkar mm.

Sveriges ekonomi

Svenskarna betalar in skatt och avgifter till stat , kommun och landsting. Dessa pengar får vi tillbaka i form av bidrag och olika tjänster. Det är under barndomen och ålderdomen som efterfrågan på bidrag och tjänster är störst. Under sin yrkesverksamma tid betalar man in skatter och avgifter som ska bekosta detta. Ungefär en tredjedel av Sveriges samlade resurser går till den offentliga sektorn, som t ex sjukvård och barnomsorg. Ytterligare en tredjedel betalas ut i forma av pensioner, barnbidrag, bostadsbidrag etc. Få partier kan enas om den offentliga sektorns storlek, men är övertygade om att den måste göras effektivare.

De flesta partier är överens om de samhälsekonomiska målen: ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning samt stabilt penningvärde. Men det råder delade meningar om hur man ska nå dessa mål. Nu ska jag förklara lite närmare om de samhälsekonomiska målen.

Ekonomisk tillväxt innebär att produktionen av varor och tjänster ökar. Med en ökad produktion kan vi höja vår standard, det finns mer pengar att fördela. Värdet av alla de varor och tjänster som produceras i ett land kallas bruttonationalprodukt, förkortas BNP. BNP brukar användas för att mäta den ekonomiska tillväxten i landet. För att öka BNP kan man bl a investera i nytt realkapital och se till att de som arbetar i företagen är välutbildade. Därför kan man säga att skolan är en bra investering för landets framtid. BNP är inte alltid lämpligt som mått på levnadsstandarden i ett land, den säger bara hur mycket ett land producerar. Andra saker som t ex spädbarnsdödlighet, läskunnighet eller antalet telefoner per invånare kan säga mer om levnadsstandarden i ett land.

Ännu ett samhällsekonomiskt mål är hög och jämn sysselsättning, alla ska ha arbete. Ändå förekommer det perioder med många arbetslösa. Den ekonomiska sysselsättningen går i vågor, med högkonjunkturer och lågkonjunkturer. Vid högkonjunktur är arbetslösheten låg och företagen går bra, det är “goda tider”. Vid lågkonjunktur är arbetslösheten stor och konkurser är vanliga, det är dåliga tider. Det finns många orsaker till arbetslösheten och två är allt för liten efterfrågan och höga löner. Om efterfrågan är låg tvingas företagen dra ned på produktionen och även antalet anställda. Höga löner gör att företagens kostnader blir högre och även priset på varorna stiger. Konsumenterna väljer billiga varor från utlandet i stället. En lågkonjunktur med massarbetslöshet kallas för depression. I Sverige hade senast på 1930-talet en depression.

Det finns en rad åtgärder man kan vidta för att vända en lågkonjunktur. Staten kan bl a sätta igång vägbyggen, sänka skatterna, eller höja bidrag av olika slag för att folket ska få mer pengar och på så sätt öka efterfrågan. Om efterfrågan ökar måste företagen i sin tur öka produktionen. Då anställer de mer personal och på så sätt minskar arbetslösheten. Ett annat sätt att minska arbetslösheten på är att Riksbanken påverkar bankerna att sänka räntan. Då kan företagen låna pengar billigare och investera i nytt realkapital. På så sätt ökar produktionen och arbetslösheten minskar.

Ett tredje mål i samhällsekonomin är ett stabilt penningvärde. Vi har under en lång tid haft inflation i Sverige. Pengarna har blivit allt mindre värda, t ex ett biobesök är mycket dyrare nu än det var för tio år sedan. Du får mindre för pengarna. Man kan lätt tro att inflationen inte är skadlig om lönerna stiger lika mycket som priserna, men det finns en del negativa följder. Om man t ex sparar pengar i en bank, så blir pengarna mindre värda. Priserna stiger mer än ditt sparkapital. Om du ska spara ihop till något inköp så märker du att skillnaden mellan sparkapitalet och priset på varan du sparar till ökar. Vid en inflation lönar det sig bättre att köpa konst eller antikviteter som ökar i värde i takt med inflationen. Det är gynnsamt att låna pengar under en inflation. Låntagarens lön växer snabbare än vad lånet gör med räntan. Lånet blir hela tiden mindre i förhållande till lönen, det blir lättare att betala igen. Det är farligt om inflationen i Sverige är högre än i andra länder för då stiger de svenska varorna snabbare i pris än de utländska. De svenska företagen konkureras ut av de utländska företagen och tvingas slå igen. Det kan alltså bli en stor arbetslöshet som följd på inflationen.

Det finns många olika orsaker till en inflation. En orsak kan vara stor efterfrågan som pressar upp priserna, särskilt om hushållen har gott om pengar. En annan orsak kan vara löneökningar. Företagen höjer priserna på sina varor om de märker att folk har mycket pengar. En inflation kan även komma från utlandet. Om viktiga importvaror som t ex olja stiger i pris kan det medföra en prisökning på andra varor.

Det finns en del åtgärder man kan ta till om det är inflation. Om det t ex är en för stor efterfrågan som är orsaken så kan man på olika sätt försöka minska hushållen efterfrågan. Detta kan man bl a göra med att höja skatten, införa tvångssparande, höja räntan eller minska bidragen. En väldigt radikal åtgärd är att besluta om ett pris- och lönestopp. Detta är bara en tillfällig lösning, men ibland nödvändig. Oftast tar inflationen ett nytt tag efter ett pris- och lönestopp för att då vill företagen kompensera sig för den tid då löner och priser stod stilla.

Handel med utlandet

Andledningen till att vi handlar med utlandet är att länder har olika förutsättningar att producera varor. Klimatet i Sverige gör att t ex kiwi, avokado och kaffe inte kan odlas utomhus så vi måste importera varorna om vi vill ha dem. Många naturtillgångar, som bl a olja, saknar Sverige nästan helt. En del varor importerar vi inte för att vi inte har dem i Sverige utan för att de är billigare utomlands.

Sverige hör till de länder som har störst utrikeshandel. Mellan 25 och 39 procent av vår produktion säljs utomlands. Sverige är ett högt industrialiserat land med stor produktion. Samtidigt har vi en ganska liten befolkning, så vår hemmamarknad räcker inte till. För att kunna sälja allt som vi producerar så måste vi handla med andra länder. Länder som Schweiz, Holland och Belgien är i samma situation. Det är främst skogindustrins och verkstadsindustrins varor som exportera, t ex papper, pappersmassa, maskiner och bilar. Exempel på varor som vi importerar är olja, livsmedel och olika industrivaror. Det är länderna i Västeuropa, Japan och USA som är våra viktigaste handelspartner.

På sikt måste vi ha balans i våra affärer med utlandet. Export och import måste gå jämnt upp, precis som en privatpersons inkomster och utgifter. Pengarna vi får för de varor som vi exporterar måste betala alla varor vi importerar. Om vi drabbas av ett underskott i affärerna med utlandet, så måste vi ta av valutareserven. Valutareserven består av utländska valutor som t ex pund och dollar. Det är pengar som vi fått som betalning för våra varor och tjänster som vi sålt till utlandet. Om underskottet i utrikeshandeln fortsätter töms valutareserven och vi tvingas låna utomlands för att täcka underskottet. En mer långsiktig lösning är att försöka öka exporten. Det kan man göra genom att framställa billiga varor som är eftertraktade utomlands.

En annan åtgärd för att få export och import i balans är att devalvera. Det innebär att man sänker värdet på landets valuta. Då blir det dyrare att köpa varor utomlands, importen minskar. Det blir samtidigt billigare för folk i andra länder att köpa våra varor, exporten ökar. Det är en stor nackdel för de länder som exporterar många varor till ett land som devalverar, eftersom deras varor blir dyrare. Om vi får en gemensam valuta i Europa kommer möjligheterna att devalvera begränsas.

Många länder försöker skydda det egna landets industri eller jordbruk som har svårt att klara konkurrensen. Detta gör de med genom att lägga en särskild avgift, en tull, på importvaror. Importvarorna blir dyrare och förhoppningsvis väljer konsumenterna landets egna varor som är billigare. Man kan även minska importen genom att införa speciella importkvoter. Det innebär att en viss andel av t ex kläder eller skor som säljs måste vara tillverkade i det egna landet. Världens länder arbetar på olika sätt med att ta bort hinder för handeln. Man bildar olika tullunioner som tar bort tullarna mellan länderna. Exempel på sådana är GATT, EU och EFTA.

Det finns tre ekonomiska jättar i världen. Det är USA, Europa och Japan. Den största världshandeln sker mellan dessa områden, resten av världens länder har endast en blygsam utrikeshandel.

Ekonomiska system

Vad som ska produceras, hur det ska produceras och hur resultatet ska fördelas är de grundfrågor som samhällsekonomi handlar om. Dessa frågor kan besvaras på olika sätt, beroende på vilket ekonomiskt system man använder.

Om man har marknadsekonomi så är det efterfrågan som avgör vad som ska produceras. Företagen strävar efter att göra så stor vinst som möjligt och det råder fri konkurrens. Det finns inget land som använder sig av ren marknadsekonomi, statliga myndigheter ingriper på olika sätt i marknaden.

En planekonomi styrs helt av politiska beslut. Staten försöker avgöra vad som behöver tillverkas och i hur stora mängder. De flesta planekonomier har mer och mer börjat använda sig av marknadsekonomi. Sverige har en blandekonomi. Det är en marknadsekonomi som har planekonomiska inslag. Det är en politisk fråga hur mycket staten ska styra marknadsekonomin, det kan du påverka genom att använda din rösträtt.

Samhällets ekonomi , 2.2 out of 5 based on 10 ratings
| Mer
Betygsätt Samhällets ekonomi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Samhällets ekonomi eller som på något sätt är relaterade med Samhällets ekonomi.

Kommentera Samhällets ekonomi

« | »


Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.access_log) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2