.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Samhällsekonomi

Ämne: Ekonomi, Samhälle
| Mer

(G) 1. Familjebudget

Pappa Lars (Scania Ingenjör)
Mamma Kristin (Expedit på ICA)

Victor 8 år
Junior 10 år
Julia 14 år

Inkomster/månad:

Lön: 9 200 kr (Netto)
Lön: 12 900 kr (Netto)
Barnbidrag: 3 x 950 kr

Utgifter/månad:

Mat: ca 3000/mån
Hyra (ink Vatten, el & värme): 6 700 kr
Bilskatt: 475 kr (5700 kr/år)
Bensin: 12:90 / liter
Liv- och sjukförsäkring vuxna: ca 300 kr/år
Livförsäkringar för barnen: 4 x 100 kr/mån (1200 kr/person/år)
Pensionssparande: 200kr/mån
Idrottsklubbar: ca 200 kr/mån

2. Marknadsekonomi innebär att företagen och kunderna sätter priset på produkterna tillsammans. Företagen gör undersökningar sedan begär dom ett pris på varorna som konsumenterna är redo att betala för just den varan. Planekonomi talas det om när de statliga myndigheterna sätter priset på produkterna samtidigt som dom bestämmer över produktionen.
Vid planekonomin är det de statliga myndigheterna som får större vinst istället för företagarna. Konkurrensen blir lägre vid planekonomi och priserna kan bli lägre i vissa fall.

3. Det vanligaste sättet att fatta stora ekonomiska beslut är genom att använda blandekonomi då skolorna, äldrevården och sjukvården sköts om av staten, landstinget och kommunerna. Övriga beslut fattas oftast mellan företagarna och konsumenterna.

4. För att kunna starta ett eget företag behöver man en ide, en investering (lämpligen i form av aktier) och en band som kan gå med på satsningen. Det behövs också en planering om vad man ska producera och hur man ska få tag i material. Publiciteten är också en stor del i det hela. Utan reklam och publicitet får man inget intresse.

5. BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. Det mäts i varje land. Ett rikt land har hög BNP och ett fattigt land har låg. BNP är en förkortning av Bruttonationalproduktionen.
6.
Bruttolön: Lönesumman innan skatt.
Disponibel inkomst: Lön + bidrag – skatt
Import: Inköp av produkter från utlandet.
Konkurrens: Motstånd inom marknaden.
Monopol: Ensamrätt på produkter/varor.
Ränta: Avgift som betalas till banken vid lån. (Eller tvärt om)
Arbetsgivaravgift: Kostnaden för arbetsgivaren att ha någon anställd.
Amortering: Avbetalningen vid t.ex. lån (räntan är inte inräknad i amorteringen)
Budgetpolitik: Vad staten planerar att göra med pengarna dom får in.
Handelsbalans: Balans mellan import och exporten.
Tull: Kostnaden för att få föra in varor i andra länder.
Utbud: Antal varor
Ekonomiskt kretslopp: Hushållen bidrar med arbetskraft och betalning till företagen och företagen ger tillbaka varor, tjänster och löner.

(VG) 1. Artikeln handlar om hur mycket varor det egentligen ska vara tillåtet att föra in i EU. Företagen inom EU få endast importera en viss mängd produkter. Det får inte importeras mer än vad kvoten säger. När något som ligger ute på den internationella marknaden är billigt och visar bra kvalitet kan det bli så att ett större antal företag beställer in produkter från U-länderna samtidigt. Kvoten blir fylld och oavsett vad företagen har beställt fastnar det i tullarna eftersom det inte får importeras mer till EU länderna. I många fall är produkterna redan betalade och då förlorar företagen pengar eftersom dom betalar pengar för något dom inte får. Om varorna inte är betalade innan dom fastnar i tullen blir företagen som har beställt produkterna tvingade att betala ändå eftersom dom har gjort en beställning och betalar dom inte för den förlorar tillverkarna pengar. Peter Mandelson tycker butikerna ska få importera sina varor trots att kvoten är fylld för att slippa förluster och konflikter.

• Företagen beställer utan att ha kontroll över kvoten vilket gör att detta uppstår. Varorna fastnar i tullen och ingen får tillgång till dem. Detta gör att beställarna förlorar pengar, men om dom returnerar varorna till tillverkarna förlorar tillverkarna pengar istället.
• Eftersom det är billigare att beställa varor från U-länderna kommer den importen att öka om det blir frihandel och då förlorar EU:s företag stora summor pengar och blir tvungna att skära ner på både produktionen och arbetskraften. BNP:s för landet sjunker och arbetslösheten blir större på längre sikt.
• U-länderna förlorar pengar på EU:s regler. Dom tillverkar varor som sedan inte beställarna kan ta emot för att EU kvoten är full.
2. Varor: Jour ICA Lidl OKQ8 Domus

1l Mjölk 7:50 5:50 9:00 6:90

1l Naturell Fil 10:90 6:50 12:90 10:90

1kg Margarin 17:50 13:00 19:00 16:90

Bananer/Kg 12:70 7:90 22:90 12:00

500g Potatischips 22:90 14:90 24:90 19:90

(KR) (Cirkapriser)

 Jag tror att prisskillnaden beror på kvalitet, sort och affärens storlek. En liten butik i ett välbebott område kan höja sina priser på vanliga varor och större butiker kan höja priset eftersom dom har större utbud på varorna. Det beror också på om varorna är importerade eller svensktillverkade, med eller utan laktos etc.

3.

Samhällsekonomi, 4.3 out of 5 based on 6 ratings
| Mer
Betygsätt Samhällsekonomi


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Samhällsekonomi eller som på något sätt är relaterade med Samhällsekonomi.

Kommentera Samhällsekonomi

« | »

'