.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Schweiz

Ämne: Geografi
| Mer

Schweiz är ett litet land i centraleuropa omgivet av Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland.De officiella språken i Schweiz är tyska, som talas av två tredjedelar av be-folkningen, franska, som talas av c:a 20%, italienska, som talas av c:a 8% och rätoromanska, vilket talas av mindre än en procent.
Schweiz officiella namn är Confederatio Helvetica, vilket ger Schweiz nationalitetsbokstaven CH.

Den Schweiziska flaggan är helt kvadratisk och består av ett vitt kors på röd botten. Korsets armar är 1/6 längre än de är breda. Den togs fram 1815.

Schweiz huvudstad heter Bern och ligger nästan mitt i landet. Bern har ungefär
140 000 invånare.

I landets sydvästra hörn ligger Genève, som är den största staden i det fransktalande området. FN, WHO, WTO, Röda Korset, som bildades 1864 av Henri Dunant, CERN och många andra internationella organisationer har sitt säte här.

Andra viktiga städer i Schewiz är:

Zürich, affärs- och industricenter, har 350 000 invånare.

Basel, inkörsport till Frankrike och Tyskland, ligger vid Rhen, vilket underlättar transporter. Här finns kemisk och farmaceutisk industri.

Lausanne, Internationella Olympiska Kommittén håller hus här, har federal domstol.

Davos, världsberömd skidort
Trots de många internationella organisationerna är Schweiz inte medlem i varken FN:s generalförsamling eller EU. Schweiz är dock medlem i OECD och EFTA och många andra internationella organisationer, till exempel WHO och IMF. Neutraliteten har alltid varit en av pelarna i schweizisk utrikespolitik.

1994 hade Schweiz c:a sju miljoner invånare och 1,1 miljon av dessa var utlänningar.

Medellivslängden var 78 år. Antalet barn per kvinna var c:a 1,6.

Schweiz består idag av 26 kantoner:

Aargau, Appenzell Ausser-Rhoden, Appenzell Inner-Rhoden, Basel-Landschaft, Basel-Stadt , Bern, Fribourg, Geneve, Glarus, Graubunden, Jura, Luzern, Neuchatel, Nidwalden, Obwalden, Sankt Gallen, Schaffhausen, Schwyz, Solothurn,

Thurgau, Ticino, Uri, Valais, Vaud, Zug och Zürich.

Natur

Schweiz har många sjöar och är beläget mellan två bergskedjor, Alperna och Jura. Den högsta toppen är en del av Monte Rosa och heter Dufourspitze. Den sträcker sig 4634 meter upp och är 157 meter högre än Matterhorn. Landets lägsta punkt är Lago Maggiore i södra Schweiz, endast 193 meter över havet.
Landet har inga naturtillgångar utöver salt, vatten (elektricitet) och sten. De största exportprodukterna är maskiner, kemiska och farmaceutiska produkter, olika instrument, till exempel inom mätteknik och optik, samt klockor. Övriga inkomster kommer från bankverksamhet och turism. Det exporteras även litet elektricitet.

Schweiziska turister spenderar ungefär tio miljarder franc utomlands, medan turister från andra länder gör av med tretton miljarder franc i Schweiz.

Historia

Dagens Schweiz beboddes av kelter när det 15 f.Kr. erövrades av och införlivades med det romerska riket. När detta senare föll samman började germanska stammar invandra till Schweiz norr- och västerifrån.
Från 500-talet och c:a 300 år framåt var Schweiz en del av Frankerriket.
Den första augusti, som har blivit landets nationaldag, 1291 ingick ledarna för kantonerna Schwyz, Uri och Unterwalden ett förbund, det så kallade Schweiziska edsförbundet. De lovade att hjälpa varandra mot eventuella angripare och i viss mån fungera som en självständig stat. Detta var början till det moderna Schweiz.

Under de följande århundradena utvecklades Schweiz till en stor krigsmakt och växte till dagens storlek fram till 1515, då det slogs tillbaka av Frankrike.

1536 revolterade Lausanne mot hertigdömet Savoyen och vägrade, med John Calvin i spetsen, erkänna påvens överhöghet. Resultatet blev att invånarna valde att bli schweizare, då det rådde religionsfrihet i där. Mellan 1541 och 1564 var Genève protestantismens huvudfäste.

Även om Schweiz inte deltog i trettioåriga kriget, 1618 till 1648, erkändes Schweiz som neutral stat vid Westfaliska freden 1648.

1798 erövrades landet av Frankrike, som dock förlorade det vid Wienkon-gressen 1815, då Schweiz garanterades självständighet och “evig” neutralitet.
Gränserna är i stort oförändrade sedan dess. Denna neutralitet överlevde både första och andra världskriget, och har ännu inte blivit bruten.

Politik

Det politiska systemet är uppdelat på tre nivåer: det kommunala, det statliga och det federala. Väljarna har rätt att aktivt delta genom val, namninsamlingar, föreslå nya lagar och folkomröstning, och naturligtvis genom att ställa upp som kandidater till dessa organ.
Politiskt valda tjänstemän blir omvalda var fjärde år. Det hålls vanligtvis fyra till sex omröstningar varje år. Kvinnor och män har lika rättigheter.

Kommun

Alla över 18 har rösträtt, i vissa kantoner, till exempel Neuchatel, har även utlänningar dom bott där länge rätt att rösta. Vanligtvis innebär att man är röstberättigad också att man är valbar (utom utlänningar, som inte kan väljas till vissa högre poster).

Kanton

Alla schweiziska medborgare över 18 har rösträtt, de är också valbara. Kantonerna är väldigt självständiga. Varje kanton har sin egna politiska modell, och generalisering är bara möjlig till en viss punkt. Rösträtt för utlänningar har diskuterats i Appenzell Ausser-Rhoden, Neuchatel och Genève, men har inte införts ännu. Vissa kantoner (de tysktalande) har en speciell demokratisk samling, Landsgemeinde, där alla viktiga beslut fattas. Folk samlas på torget i kantonens huvudstad och röstar.

Konfederation

Den federala konstitutionen från 1848 liknar den i USA: ett parlament bestående av folkets och staten representanter. De röstberättigade är samma som för kantonerna. Där finns Bundesversammlung, den lagstiftande delen, bestående av två kammare; Nationalrat och Ständerat. Medlemmarna i båda kamrarna väljs av folket, tillvägagångssätten för valen till de olika kamrarna är dock olika: varje kanton har ett visst antal platser i Nationalrat proportionellt till sin befolkning .Valsättet är proportionellt. Ständerat skall är däremot representera kantonerna (två senatorer per kanton, en för halvkantonerna) och medlemmarna väljs med regler som varierar från kanton till kanton, vanligen genom majoritetsval. Från början var denna kammare till för att förhindra att en enda kanton (Zürich för de tysktalande delarna, eller Genève för de fransktalande) kontrollerade besluten. Ett lagförslag blir lag om den passerar båda kamrarna förutsatt att det inte skall bli föremål för folkomröstning. Meningsskiljaktigheter mellan de olika kamrarna löses i en samrådskommitté. Schweiz har ingen regeringsrätt och federala lagar kan ibland kollidera med vad som står i konstutionen. När inget annat hjälper kan federalrätten gå in och lagstifta i speciella fall och skapa prejudikat.

Den verkställande makten ligger hos Bundesrat, vilket består av sju medlemmar, som alla chefer för ett federal department. President- och vicepresidentposten innehas varje år av en ny medlem av Bundesrat (i tur och ordning). Bundesrat väljs av Bundesversammlung efter propositioner från de större partierna

Den nuvarande presidenten heter Jean-Pascal Delamuraz.

Bundesrat skiljer sig från den verkställande utskottet i andra länder. Trots att det liknar ett kabinett, finns det skillnader:

(1) Det finns ingen premiärminister. Alla sju medlemmar av rådet har lika hög ställning.

(2) Rådet kan inte utsättas för en misstroendevotering i parlamentet. Teoretiskt sett är Schweiz inte en parlamentarisk demokrati.

(3) Parlamentet utser rådmännen var fjärde år. Dessa kan inte avsättas under mandatperioden.

(4) Man har inget inflytande på vad regeringen gör, eftersom dess flesta aktiviteter är hemliga.

Schweiz har styrts av en koalition sedan 1959. Det finns en grundregel för sammansättningen av koalitionen, som innebär att det skall ingå minst fyra representanter från den tyskspråkiga delen, två från den franskspråkiga och helst en från den italienskspråkiga också. En annan regel säger att det inte får vara mer än representant från varje kanton.

De fyra största partierna, som ständigt är representerade i Bundesrat, heter Schweizerische Volkspartei, die Sozialdemokraten, die Freisinnig-Demokraten och die Christlichdemokraten.

Utbildning

Alla kantoner bestämmer själva över hur utbildningen skall se ut, så länge den uppfyller vissa krav. Extra viktigt är detta i gymnasiet, då en studentexamen garanterar plats på universitet. Trots detta tar inte så många studenten – bara 15%. I många skolor är latin obligatoriskt – oavsett vilken studie-inriktning man har.

Schweiz, 2.2 out of 5 based on 6 ratings
| Mer
Betygsätt Schweiz


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Schweiz eller som på något sätt är relaterade med Schweiz.

Kommentera Schweiz

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php on line 2