.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Te

Ämne: Mat
| Mer

Historik

2.1 Tidig historik
Te har funnits i tusentals år och det fanns från början endast grönt te som användes inom medicin under 300-talet i Kina. Det sägs att teet upptäcktes av den dåvarande kinesiske kejsaren Shennong, då det av misstag föll ner några teblad i hans kopp när det kokades vatten åt kejsaren.

Shennong betyder “den gudomlige lantbrukaren” och han var, förutom kejsare, en botaniker. Växter intresserade därför Shennong och han smakade gärna på den nya drycken, han tyckte om den och bad att man skulle odla mer tebuskar.
En annan sägen säger att te användes redan under Han-dynastin, (se ordlista) då den indiske prinsen Bodhidharma reste från Indien till Kina. Under en av hans meditationer så blev han sömnig och slet åt sig några blad från en växt och började tugga på dem. Bladen gjorde honom pigg igen och han kunde fortsätta sin meditation.
Teet spreds långsamt och år 590 hade det endast spridits sig till Japan. I Japan var det dock endast buddistmunkar som visade intresse för den kinesiska drycken.
2.2 Sen historik
Teets långsamma spridning ledde till att drycken inte nådde fram till Europa förens 1610.
Teet importerades från Kina till Holland med båt, där te blev en populär dryck bland societeten. De mindre rika personerna hade dock inte råd med den nya drycken.
Holländarna spred sedan teet vidare till New York under mitten av 1600-talet, det vart genast en populär dryck. Efter att te hade funnits i ca 3000 år i USA uppfanns tepåsen av en grossisthandlare från New York vid namn Thomas Sullivan. I USA upptäcktes även något annat inom te.
År 1904 anordnades en världsutställning i St. Louis och under utställningen pågick en värmebölja och te försäljarna hade svårt att få sitt te sålt till kunderna. Richard Blechynden var en av de te försäljarna och han bestämde sig för att kyla ner sitt te med hjälp av is. Kunderna vart förtjusta i det kalla teet och iste var därmed uppfunnet.1 För att tillverka iste eller vilket annat te som helst så fanns det ett behov av stora mängder te.
Engelsmännen försökte därför mellan 1830 – 1930 att lura ca en miljon tamiler från Indien att resa till Sri Lanka, där de skulle arbeta på teplantagerna. De blev tilldelade en summa pengar för resan som de senare skulle betala tillbaka genom att arbeta. När de väl anlände till teplantagerna så fick de leva trångbott och ett stort antal avled.

Odling

3.1 Odling
Teblomman Camellia Sinensis växer på träd som man oftast odlar på fält. Blommorna är rosa och vita har ett påminnande utseende till körsbärsblommor.
Trädet som blommorna växer på har alltid kallats tebuske och anledningen till att man säger det beror på trädets likhet till buskar. Tebuskar växer från början vilt och kan bli upp till 20 meter hög, men odlar man den så blir den oftast inte högre än 1 – 1.5 meter och ser därför ut som en buske.
Det finns 4 olika varianter av tebusken. De är på många sätt lika varandra men det finns dock skillnader. Kinavarianten har t.ex. flera stammar och den brukar bli ca 3 meter hög. Denna variant tål kyla och klarar därför lättare av odling på höjd. Assamvarianten däremot är enstammig och kan bli ca 18 meter hög om den får växa vilt. Den är mer känslig mot frost och det är därför svårare för denna variant att odlas på höga höjder som Kinavarianten klarar av. En annan skillnad mellan Assamvarianten och Kinavarianten är att Assamvarianten har en aning större blad än den kinesiska varianten. Det finns även fem huvudkategorier av Assambusken:
Den ljusbladiga Assam
Den mörkbladiga Assam
Manipuri
Burmatyperna
Den storbladiga Lushai
De två övriga varianterna är Kambodjavarianten och Hybrider. Kambodjavarianten odlas inte, men har på ett naturligt sätt korsats med de övriga varianterna. Kambodjavarianten är, precis som Assamvarianten, enstammig. Hybrider har tagits fram genom att man har korsat de övriga varianterna med varandra. De är därför mer tåliga mot t.ex. sjukdomar och kyla.
3.2 Skörd
När det sedan är dags för att plocka tebladen från de olika varianterna av tebusken så är det oftast de två översta späda bladen på blomman och en knopp som plockas. 3
Hur ofta man skördar de olika huvudtyperna beror helt på odlaren. I t.ex. Darjeeling, Indien så skördar odlaren sitt te två till tre gånger varje år. Första gången på året som teet skördas är under “First flush”. Då börjar plockningen i slutet av februari och pågår sedan till i mitten av april. Tebladen får då en lätt tesmak men en stark smak av Muscat. Andra gången på året som teet skördas är under “Second flush”.
Denna plockning börjar i juni, då de olika tebuskarna är mer utvecklade än under “First flush”. Te som skördas under “Second flush” har en ljusare färg och har en klar smak av Muscatdruva. Den tredje och sista plockningen kallas “Third flush/Autumnal flush”. När teet för tredje gången ska plockas så kan odlaren stöta på komplikationer eftersom att vädret oftast är dåligt i Darjeeling på senhösten. Te som skördas under “Third flush” får en fyllig smak.4
3.3 Faktorer som påverkar smak och kvalitet
För att teet ska smaka så bra som möjligt finns det vissa saker som bönderna bör tänka på när de odlar och skördar sitt te. De bör tänka på vart de planterar tebuskarna. Jorden ska nämligen helst vara lite sur, därför krävs ett pH-värde på ca 5.8 eller lägre. Tebusken trivs bäst i ett varmt och subtropiskt klimat, men ett mer kyligare klimat som t.ex. uppe i bergen kan ibland ge ett bättre te. Frost kan dock skada teplantan.
När det väl är dags för skördning bör man vara noggrann med sin plockning, alltså se till att man plockar rätt blad. Handplockat te burkar därför vara bättre än maskinplockat te, handplockat te är dock billigare. Efter att tebladen har blivit maskin- eller handplockat så går de igenom ett antal olika produktionssteg som ytterligare påverkar teets smak och kvalitet.5 Tebladen torkas, rullas och fermenteras. Tebladen får då genomgå ett antal kemiska processer. Efter fermenteringen så blir tebladen upphettade. Tebladen blir då så varma att fermenteringen avbryts och bladen torkas tills de endast innehåller ca 3 % fukt. Oolongte går dock igenom fermenteringen under en kortare tid och grönt te fermenteras inte alls. 6
3.4 Teodlande länder
Camellia Sinensis kan odlas på många platser i Europa, Australien, Amerika, Afrika och Asien om klimatet är det rätta. Det är sammanlagt 50 länder som odlar tebuskar och de tre länder som producerar mest är;
Sri Lanka – I Sri Lanka produceras det nästan endast svart ceylonte.
Kina – I Kina produceras det för det mesta grönt te. Oolong och svart te är även en populär tesort som odlas på vissa ställen runt om i Kina. Kinas produktion av te har lett till att Kina har blivit det största landet i världen som odlar te.
Indien – Produktionen av te är nästan lika hög i Indien som i Kina. I Kina produceras mycket svart te i t.ex. Darjeeling.7

Arbete

4.1 Arbetarnas situation
De stora teplantagen kräver arbetskraft och de anställda jobbar flera timmar om dagen, och de anses inte vara en duktig plockare om de inte samlar ihop 30 – 35 kilo teblad per dag, vilket blir ca 7 – 9 kilo färdigt te8 och det resulterar i en lön på endast 25 svenska kronor.9
Det är oftast barn och kvinnor som blir anställda för att de lättare kommer åt tebladen och knoppen vid plockningen.
Arbetarna lever i svåra förhållanden då det inte visas någon hänsyn alls till mänskliga rättigheter.10 Många arbetare lever även isolerat från samhället och bor i barackliknande byggnader utan egna hem.
Odlaren blir ofta lurad på pengar vid transporterna och de anställda får då arbeta mer och oftare för att producera mer te och tjäna pengar åt odlaren.11
4.2 Arbetsvillkor
Arbetarnas situation har blivit allt mer uppmärksammad och Rättvismärkt har hjälpt odlarna att få möjligheter att investera, produktutveckla, effektivisera och diversifiera sin produktion.12 Rättvismärkt lovar odlaren att han får rättvist betalt för sitt te, samt att de förbättrar arbetarnas levnadsvillkor. Rättvisemärkt garanterar även kunden att barnarbete inte har förekommit.
Plantagearbetare som har fått hjälp får tillgång till ett eget hem, medicinsk vård och utbildning. Vissa plantageägare låter även barnen få gå på dagis och senare kunna få en utbildning. Rättvisemärkt ser även till att de pengar som tjänas när teet säljs går direkt till dem som plockade tebladen.13 När Rättvisemärkt har hjälpt en odlare så besöks hans plantage regelbundet av kontrollanter för att se till att inga regler eller rättigheter bryts.14

Konsumtion

5.1 Statistisk konsumtion
Under 2006 ökade världens tekonsumtion med 1 % och siffror visade då att 3.64 miljoner ton te hade konsumerats runt om i världen under årets gång.
Det var även under 2006 som Kina för första gången konsumerade mer te än Indien då Kinas konsumtion hade ökat med hela 13.6%. Anledningen till att Kina slog Indien var för att deras ökning endast låg på 2.51%. Det var dock en höjning för Indien då genomsnittet hade legat på 1.6% det senaste årtiondet.
De höga ökningarna från 2006 och framåt har lett till att Kina, Indien15 och Storbritannien idag är de länder som står för den största delen av världens tekonsumtion.16
5.2 Transport
För att konsumera så mycket te behövs det även transporter. Kina och Indien tillverkar visserligen sitt eget te och behöver inga längre transporter förutom de som sker inom landet, men Storbritannien och resten av alla länder som inte producerar eget te måste importera sitt. Det mesta av teet som skeppas från sina ursprungsländer till Europa kommer först till Hamburg i Tyskland som har varit Europas tecentrum sedan mitten av 1800-talet. När teet sedan ska vidare till destinationsländerna så transporteras det via fartyg men lastbil är dock vanligast.17
Båda sätten att transportera teet är dåligt för miljön. Vid t.ex. fartygstransporterna så släpps koldioxid, ofullständigt förbrända rester av kol, sot och ofullständigt rester av bränslet. Oljeläckage förekommer även och läcker ut i haven, det gör även rester från fartygets bottenfärg. Vid lastbilstransporter släpps det ut t.ex. kolmonoxid, koldioxid, kväveoxider och kolväten vilket, precis som fartygens utsläpp, skadar naturen och människan.

Återvinning

6.1 Vad kan återvinnas?
Allt te en kund köper kan återvinnas. Förpackningen kan slängas i pappersförpackningar, plasten runt förpackningen kan slängas i mjukplast, skyddet runt tepåsen kan slängas i returpapper och tepåsen kan läggas på komposten för att tebladen innehåller mineraler som ger jorden näring.18
6.2 Miljömärkning
När teet har kommit fram till affären packas det upp för att säljas.
Växthusgaser har då släppts ut i luften under transporterna och har påverkat miljön negativt samt att olika kemiska medel har använts under produceringen av teet.
Miljömärket KRAV försöker göra produktionen av te så miljövänlig som möjlig.
Utsläppen av olika växthusgaser är till viss del omöjlig att undvika vid transporterna men KRAV försöker att göra någon del av teets livscykel miljövänlig. Om te är godkänt och märkt av KRAV så är det garanterat att det inte har varit i kontakt med kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer. KRAV godkänner även produktionen om arbetsvillkoren och de sociala förhållandena vid produktionsplatsen är bra och rättvisa samt att de bestämmer om det får ingå tillsatser i teet. Vid andra varor kontrollerar även KRAV att djuren har det bra. Deras foder bör även produceras på gården där de bor. Näringen går då runt i ett kretslopp på gården och det blir även mer eget producerat gödsel att sprida på åkrarna.19

Analys

Hela teets livscykel är ett krävande arbete och så har det varit sen den första koppen dracks och att låta barn ta hand om odlingen och skörden tycker jag är fel. Varken barnen eller kvinnorna har några rättigheter alls, de bor som hundar och blir behandlade som luft. Hade inte Rättvisemärkt funnits hade nog situationen för många mer varit likadan. Det är bra att det fortfarande finns människor med hjärtan i världen. Jag kan även till viss del förstå odlaren. Han odlar så mycket te som möjligt och blir sedan lurad på pengar. Jag kan förstå att han sätter de anställda i mer arbete för att tillverka mer te och tjäna ihop så mycket pengar som det går, men att behandla människor på ett sådant sätt är helt enkelt fel. De får lida för att vi ska kunna dricka te. Deras situation är hemsk, men det är nog inte många som tänker på det när dem köper sitt te. Många människor tänker inte på att kolla om varan är t.ex. KRAV märkt när de köper den, men det borde de göra. Eftersom att det produceras så mycket te varje år borde man tänka extra mycket på vad man köper. Mycket producerat te innebär att det även finns många arbetare som får slita, men om alla människor köpte KRAV och/eller Rättvisemärkt te så skulle levnadssituationen ändras för många.
Det skulle inte bara hjälpa arbetare och odlare, utan även miljön. Inga kemiska medel skulle användas och det skulle då vara mindre miljöförstörande att producera te.
Folk borde även återvinna teet och förpackningen. Många slänger bara förpackningen, plasten, tepåsen m.m. i soptunnan av lathet. De tänker inte på konsekvenserna av dumt agerande.

Slutsats

Jag tycker inte att te är hållbart för framtiden om vi ska fortsätta som vi gör.
Det produceras allt för mycket miljöförstörbart te och det är just det te som alla köper.
Transporterna är långa och för mycket växthusgaser släpps ut, som sakta men säkert förstör våran miljö och natur. Visserligen så är det en aning svårt att transportera te över hela världen utan att släppa ut gaser som förstör miljön, men man kan alltid använda t.ex. miljövänliga lastbilar. Om teet ska vara hållbart så måste man även försöka att få alla odlare att odla under KRAV kriterier och vi konsumenter måste tänka på att återvinna.
I nuläget anser jag att te inte är hållbart, men produceras det miljövänligt te och transporterna ändras så tror jag att produceringen av te är hållbar.

Beatrice Stachurski

Te, 2.5 out of 5 based on 10 ratings
| Mer
Betygsätt Te


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Te eller som på något sätt är relaterade med Te.
  • No related posts

Kommentera Te

« | »


Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips1.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2

Warning: fopen(./.ips2.txt) [function.fopen]: failed to open stream: No such file or directory in /home/d32201/public_html/wp-content/themes/emerald-10/footer.php(8) : eval()'d code on line 2