.nu

Skolarbeten och uppsatser från högstadiet och gymnasiet
Sök skolarbeten

Trafikfordon

Ämne: Färdmedel
| Mer

BILAR

När man pratar om miljöproblemen med bilar är det först och främst skadliga avgaser som man tänker på, men även andra miljöaspekter som är viktiga och allvarliga. Det är bland annat buller och vibrationer som är vanligt och särskilt allvarligt inne i stadskärnorna.

LUFTFÖRORENINGAR

90% av luftföroreningar i städerna kommer från biltrafiken. Bilavgaserna innehåller massor av gaser som är skadliga för människor, djur och växter. De som i första hand uppmärksammas är kolmonoxid, kväveoxider, kolväten, ozon, bly och partiklar. Även koldioxiden uppmärksammas på grund av dess påverkan av ozonlagret som bidrar till att förvärra växthuseffekten.
Bensindrivna bilar ger bidrag av samtliga dessa gaser, medan däremot dieseldrivna bilar i första hand spyr ut kväveoxider och partiklar.
Men som om det inte räckte med det innehåller bilavgaserna även andra skadliga ämnen som svaveloxid, dibrometan, dikloretan, bensen, toluen, xylen, metanol, etanol, acetaldehyd, akrolein bensapyren, bensaantracen, etylen, propylen och formaldehyd. Det är massor med underliga ämnen som de flesta människor inte ens vet att de finns, än mindre hur de påverkar oss människor.
På människor är det först och luftvägarna och lungorna som skadas av avgaserna. Astmatiska besvär förvärras. En del ämnen i avgaserna är cancerframkallande och några kan ge skador på nervsystemet. Det är först och främst dieselavgaserna som framkallar cancer. Avgaserna gör dessutom att man blir allmänt tröttare, hängigare och mer mottaglig för sjukdomar. De kan också irritera ögonen och deras lukt är allmänt kväljande.

Främsta skador av bilavgaser

Ämne Skador
Kolmonoxid Försämrad syretillförseln trötthet, koncentrationssvårigheter.
Kväveoxider Andningssvårigheter, nedbrytning av material, försurning.
Ozon Vegetationsskador, nedbrytning material.
Bly Höjt blodtryck, hjärnskador, nedsatt prestationsförmåga.
Sot Skador på luftvägarna, lungcancer.
Kolväten Cancer, medverkar till bildning av ozon.
Statens miljömedicinska laboratorium genomförde en undersökning om hur besvärade människor är av luftföroreningar och fann att 64% av människorna i Stockholms innerstad var besvärade av avgaserna, medan bara 46% i förorterna besvärades.
Den stora trafikmängden samt den ojämna körningen gör att stadskärnor blir särskilt utsatta. Dessutom dras luftföroreningar från omgivningarna in mot stadskärnan eftersom den täta bebyggelsen och trafiken värmer upp luften, vilket bildar ett drag in mot området.
Bilavgaser bidrar även till nedsmutsning och korrosion av byggnader, skulpturer och andra föremål. Det är mest svaveloxiden som leder till detta men även kvävedioxid, koldioxid och koloxid bidrar till nedbrytandet.
Nedbrytningen går fortare och fortare ju mer tiden lider och kostnaderna för att konservera endast stenföremålen i Gamla stan i Stockholm har uppskattats till 60-80 miljoner kronor.
För att skydda människorna från alltför mycket skadliga gaser har gränsvärden för mycket kolmonoxid och kvävedioxid som får finnas i luften satts upp. I Göteborg räknar man med att 20 000 personer bor på gator där gränsvärdet för kväveoxid överskrids och att 4 000 personer bor utmed gator där gränsvärdet för kolmonoxid överskrids.

BULLER

Även bullret från bilarna är ett problem. Det ger inga skador som märks omedelbart men på lång sikt är det farligt. Studier har visat att hjärtverksamheten ökar av vardagliga ljud. Man har även kommit fram till att mag- och tarmrörelser påverkas av buller. Bullret gör även att man blir tröttare och får svårare att koncentrera sig. Störningarna är dock relativa. Olika människor kan uppfatta samma ljud olika störande.

ENERGI

Av den energi som skickas in i motorn är det bara 1/3 som används till att uppehålla bilens hastighet och öka den. 1/3 leds bort med kylsystemet och 1/3 försvinner ut i avgaserna. Där finns det mycket man kan göra för att förminska utsläppen. Genom att effektivisera bilarnas motorer skulle man kunna använda mer energi till att uppehålla farten och mindre energi för att spy ut miljöfarliga gaser.

DRIVMEDEL

De flesta personbilar drivs på blyfri bensin, men äldre bilar går även på blyberikad bensin. Den blyfria bensinen är mycket miljövänligare än den som innehåller i bly. I stället för blyet har man tillsatt natrium- eller kaliumföreningar, vilket inte är lika skadligt. Det finns dessutom miljöanpassad bensin som innehåller mindre svavel och mindre bensen. Sedan 1989 är dessutom alla nytillverkade bilar i Sverige försedda med avgasrenare, så kallad katalysator. Tack vare katalysatorn är avgaserna från en bil renare än avgaserna från en motorsåg eller utombordare, men avgasmängderna är ändå mycket större.
Bussar går oftast på diesel, men på senare tid har naturgasbussar blivit allt vanligare. Naturgasen är inte lika miljöskadlig som bensin och diesel, men man vet inte säkert ifall den ger några biverkningar.

I de flesta personbilar sitter det bara en person. Detta är ett otroligt slöseri med pengar, miljö och energi. Genom att flera åker i samma bil eller genom att ta buss eller ännu hellre spårvagn/tunnelbana när man åker inne i en stad sparar man en väldig massa energi. Allra helst kan man ju ta cykeln eller gå, vilket sparar absolut mest energi. Ifall man skall lite längre kan man ta tåget i stället. Tåget är det absolut miljövänligaste och energisnålaste alternativet för långresor, om man inte är riktigt kämpig och går eller cyklar.

JÄRNVÄG

Järnvägen är på många sätt den bästa transportmetoden. Den är energisparande, enkel, miljövänlig och praktisk. Den är däremot hutlöst dyr. Miljön skulle antagligen vinna mycket på att man sänkte priserna på tågresor, så att även vanliga människor har råd att åka.
Det trafikerade järnvägsnätet i Sverige är idag 11 236 km långt.

FÖRORENINGAR

Den eldrivna järnvägen har inga direkta luftföroreningar, men när elektriciteten framställdes kan föroreningar ha förekommit. Detta ifall elektriciteten framställts med kol, olje- eller kärnkraftverk. De dieseldrivna lokomotiven ger samma föroreningar som ett annat dieseldrivet fordon. Se avsnittet om biltrafik ovan.

BULLER

Tågen bullrar väldigt mycket, men eftersom de går ett och ett och med så hög hastighet stör det knappast, förutsatt att man inte bor tre meter från spåret.

DRIVMEDEL

De flesta lokomotiv går idag på el i Sverige, men även dieselvarianter för elavbrott eller specialoperationer finns. De dieseldrivna lokomotiven spyr ut mängder med avgaser, för ett helt tåg är ingen lätt vikt att förflytta. För eldades loken med kol för att få ånga som drev loket framåt. Denna metod övergavs dock så småningom. De eldrivna lokomotiven är oftast mycket miljövänliga, men ifall dåliga metoder för att framställa elektriciteten använts kan de vara riktiga miljöbovar.

ENERGI

Tågen är väldigt energisnåla eftersom de tar sådana stora mängder med passagerare på en gång. Att de går på räls gör dessutom att det blir mycket liten friktion. Att frakta gods på järnväg kräver teoretiskt sett bara, vid eldrift, 1/7 så mycket energi som vid landsvägstransport. Ifall loket är dieseldrivet krävt mer energi, men ändå mindre än vid biltransport.

FLYG

Att flyga är det helt klart snabbaste sättet att ta sig fram, ifall man inte räknar in incheckning och annan strötid. Det är dock det dyraste, mest energikrävande och miljöfarligaste fortskaffningsmedlet.

FÖRORENINGAR

Ett flygplan ger i princip samma föroreningar som en bil, fast i mycket större mängder. Föroreningarna märks dock inte lika mycket som de från en bil eftersom de hamnar långt upp i luften direkt, men på lång sikt märks de genom sura regn och försämrat ozonlager.

BULLER

Flyget bullrar i och för sig väldigt mycket när det flyger förbi eller när det lyfter eller landar, men eftersom det är relativt få flygplan som flyger samtidigt är det inte särskilt irriterande, förutsatt att man inte bor intill flygplatsen, vilket är mycket ovanligt.

ENERGI

Förr användes enbart propellerflygplan, men nu för tiden har man övergått till jetmotor på alla stora plan. Fördelen med den är att den är lätt. Nackdelen att den drar otroligt mycket bränsle. För att göra motorn mer effektiv och minska bränsleförbrukningen förser man nu för tiden motorn med en fläkt som drivs av gasturbinen och som ökar luftflödet och därmed dragkraften.

BÅT

Sjötrafiken är inte längre lika viktig som den var förr. Om man skall över ett hav är det vanligare att man flyger över eftersom det går mycket fortare. Transporter av gods över hav sker dock fortfarande med båt, om det inte är mycket viktigt och brådskande. Kanalbåtar och fritidsbåtar är ganska vanliga.

ENERGI

Det finns flera olika sätt som båtar kan ta sig fram på. Vissa av dem är miljövänliga, vissa av dem icke miljövänliga. Man kan till exempel ro, vilket inte går särskilt fort och är mycket tröttande om man skall en längre bit. Det är dock väldigt miljövänligt.
Segelbåtar är också mycket miljövänliga, men går inte heller särskilt fort, och är väldigt beroende av vad det är för väder.
Det vanligaste nu för tiden är båtar som drivs av någon typ av olja. Dessa ger stora mängder med utsläpp, men färdas ganska mycket fortare än de som går med arm- eller vindstyrka.
Ångbåtar är numera mycket ovanliga, men gick på kol som eldades för att bilda ånga som drev båten framåt med hjälp av en turbin.

FÖRORENINGAR

En båt som ros eller blåses fram av vind gör inga nedsmutsningar i naturen, medan däremot en oljedriven båt smutsar ner på två sätt. För det första är det avgaserna, som är de samma som för något annat oljedrivet eller bensindrivet fordon. Dessutom händer det ofta att båtarna läcker ut olja i vattnet, eller att olja följer med när båten rengörs. Detta är mycket farligt för allt växt- och djurliv i vattnet. Djur som simmar in i olja har mycket svårt att ta sig loss och rena från oljan som är klibbig och hälsovådlig.

BULLER

Oljedrivna båtar låter mycket, men stör knappast någon eftersom de går ute på vattnet där ingen bor. Vissa mindre motorbåtar kan dock ge ifrån sig en hel del ljud i skärgårdar och kanaler, men de är inte så många och är knappast något problem. Att roddbåtar och segelbåtar inte låter så mycket behöver jag nog inte ens ta upp.

Trafikfordon, 4.2 out of 5 based on 5 ratings
| Mer
Betygsätt Trafikfordon


Relaterade skolarbeten
Nedanstående är skolarbeten som handlar om Trafikfordon eller som på något sätt är relaterade med Trafikfordon.
  • No related posts

Kommentera Trafikfordon

« | »

'